Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 7 - Sveriges energiförsörjning, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges energiförsörjning
Utmärkande för Sveriges energiförsörjning är
dess stora beroende av bränsleimport;
ungefär tre fjärdedelar av energiförbrukningen är
grundad på import. Även om elkraften
värderas efter den kolmängd, som behövs för dess
alstring i moderna ångkraftverk, erhålls 60 %
av energin ur importerat bränsle. Det rätta
värdet torde ligga mellan 60 och 75 %.
Utgår man från det första beräkningssättet
erhålls alltså 25 % av energin ur inhemska
källor. Härav är kanske hälften elkraft, och
resten fås ur ved samt något torv och kol.
Importerad olja används för täckning av halva det
totala energibehovet, och resterande 25 % ger
importerade fasta bränslen. Medan Europas
ledande industriländer ännu befinner sig i
kolåldern, har Sverige tydligen nått oljeåldern.
Energibehovet växer snabbt, t.o.m. snabbare
än industrins produktion. Växer denna med ca
3 % per år, får man räkna med att
energibehovet växer med kanske 5 % per år. På kort
sikt innebär detta en ökning av
bränsleimporten och sannolikt också en ökning av
oljeförbrukningen.
Detta är i och för sig ingen olycka, eftersom
Sveriges hela ekonomi är inställd på fri
utrikeshandel. Det medför emellertid mycket stora
risker för störningar i tillförseln, en olägenhet
som dock motverkas genom en viss lagring av
olja, varigenom tillfälliga rubbningar i
tillflödet kan utjämnas, och genom spridning av
oljeköpen på olika områden, nämligen
Mellersta Östern, Venezuela och Sovjetunionen.
För dagen och den närmaste framtiden är
Sveriges läge rätt tillfredsställande.
Oljepriserna är låga, och framtidsutsikterna på
oljemarknaden måste anses goda. Risken för att oljan
skall ta slut bedöms nu vara betydligt mindre
än tidigare, och oljekällornas geografiska
spridning försvårar kartellbildningar.
Användningen av naturgas i stor skala har frigjort olja för
export i många länder, t.ex. Sovjetunionen.
Elkraft
Behovet av elkraft tenderar att växa med 6—
7 % per år, dvs. snabbare än det totala energi-
Referat av föredrag av Gustav Cederwall vid Sveriges
Industriförbunds atomenergikonferens Atom 59 den 11
december 1959.
620.9(485)
behovet och betydligt snabbare än industrins
produktion. Konjunkturväxlingar påverkar
givetvis i viss mån efterfrågan på elkraft;
av-mattningen under 1957 och 1958 tycks ha
medfört att ett års tillväxt i elkraftbehovet har
bortfallit. På längre sikt bör man dock
förutsätta att den snabba ökningen av efterfrågan
på elkraft kommer att fortsätta.
Det är knappast möjligt att nu förutsäga vad
elkraften kan komma att användas till om 25
år. Man säger ofta att elkraftbehovets
tillväxthastighet så småningom kommer att avta eller
att en viss mättnad har uppnåtts, men alla
sådana förväntningar har visat sig oriktiga.
Prognoser av elkraftbehovet under de närmaste tio
åren har gjorts (Tekn. T. 1959 s. 1263), och i
dem torde efterfrågan på elkraft inte ha
överskattats.
Kraftproduktionen måste givetvis planeras så
att föreliggande behov kan tillgodoses. Härvid
bör den hellre tas till i överkant än i
underkant. De förluster, som uppstår även vid en
lindrig ransonering, bör undvikas. Marginalen
har varit och är mycket knapp och borde helst
ökas. Minskningen av behovsökningen under
1958 har bara tillfälligt och i måttlig
utsträckning förbättrat situationen.
Vattenkraft eller ångkraft
Det är viktigt att kraftverken byggs ut på ett
ekonomiskt riktigt sätt så att de kan utnyttjas
på bästa sätt. Detta är av betydelse inte bara
för kraftindustrin utan för hela det svenska
näringslivet därför att investeringen i
kraftverk är betydande. Vattenfallsstyrelsen
investerar i dag något mindre än 500 Mkr/år och den
privata kraftindustrin ungefär lika mycket.
Växer efterfrågan på kraft på tidigare angivet
sätt, skulle en dubbelt så stor investering, dvs.
totalt ca 2 000 Mkr/år, behövas om tio år.
Detta förefaller varken rimligt eller möjligt.
Problemet är att rätt utnyttja de olika sätten
att producera elkraft, nämligen genom
vattenkraft, kärnkraft, ångkraft eller gasturbinkraft.
I dag gäller det främst att rätt kombinera
vat-ten- och ångkraft. Vattenkraftverk, inklusive
regleringsanordningar och överföringssystem,
kostar per nyttiggjord effektenhet 2—4 gånger
så mycket som ångkraftverk i investering. De
senares driftkostnad blir i stället inte obetyd-
149 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
