Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 7 - Stenmalning, av Per H:son Fahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Mcilningssystem av Aerofall-typ; 1 godstillförsel. 2 Aerofall-kvarn.
3 grovkornigt gods, 4 färdigmalt gods, 5 ventilationsfläkt. 6 filter och
luftläcka. 7 friskluftintag.
krossas och mals malm samtidigt i ett steg
till färdig malprodukt efter ingen eller liten
nedkrossning. Dessa metoder kan
sammanfattas under benämningen direkt
enstegsmal-ning. De sistnämnda kan för enkelhetens skull
benämnas sekundär stenmalning. Vid denna
krossas malmen till en styckestorlek som
tillåter stångkvarnsmalning, varefter den finmals
med ursiktade malstenar.
Övriga i tabell 1 upptagna metoder är dels
av visst historiskt intresse, dels sådana, som
på ett eller annat sätt beskrivits men hittills
icke kommit till praktiskt utförande.
Fig. 4. Hardinge Cascade mill för våtmalning; 1 malmtillförsel, 2 och 3
fickor, 4 kvarn, ö pump, 6 sorterare.
undergått liten eller ingen förkrossning (fig.
1). Man vill därigenom förenkla anläggningen,
minska maskinslitningen bl.a. genom att
nedbringa antalet rörliga enheter, eliminera
kul-och stångslitningen, minska
infodringsslitning-en samt förbättra malningsverkningsgraden.
Eftersom all den energi, som fordras för
materialets sönderdelning skall omsättas i en
enda maltrumma, blir denna stor. Den görs
vanligen med stor diameter D och kort längd
L (D/L mer än 2—3), vilket medför lägsta
anläggningskostnad per effektenhet. Vidare
eftersträvas en homogen charge i
maltrum-mans längdriktning, vilket uppnås i dessa
kvarnar. Slutligen ger de den kortaste
uppehållstiden för godset i kvarnen.
Först under senare år har de mekaniska
problemen vid kvarntillverkningen lösts.
Numera är kvarnar av Aerofalls och Hardinges
tillverkning med nära 7 m diameter och med
effektbehov på upp till 1 000 hk i drift och
ännu större planeras.
Kvarntyper
Weston Aerofall-mill (fig. 3) är den första
kvarn för direkt enstegsmalning, som erhållit
kommersiell betydelse och är, såsom framgår
av namnet, avsedd för torrmalning (Svenskt
Pat. 133658; Austr. Pat. 204957). Maltrumman,
som arbetar vid ca 92 % av det kritiska
varvtalet, har vertikala gavlar, vilka är försedda
med avvisarringar, "deflectors", varigenom
målning genom nötning befrämjas.
Ventilationssystemet suger med stor hastighet ut
färdigmalda partiklar. I det ingår
cyklonsortera-re samt gasrenare, vilka vanligen avslutas med
filter. Genom dessa avleder man ca 10 % av
den cirkulerande luftmängden för att undvika
kondensation av vattenånga, bildad genom
godsets torkning före och under målningen.
Malfinheten regleras med hjälp av
luftcirkulationen (sorteringen) samt matningen. Denna
avpassas så att kvarnen går med konstant
effekt. Om malmens malningsegenskaper
ändras så att kvarnens effektbehov växer eller
avtar, minskas eller ökas matningen
automatiskt av ett reglersystem. Aerofall-kvarnar med
dimensionerna 5,2x1,5 m till 6,7x2,4 m är i
drift i Kanada, USA och Transvaal5, 7.
Hardinges kaskadkvarn har också stor
diameter och liten trumlängd. Gavlarna är koniska,
och genom en speciell rundning av
infodringen får godset en rörelse även från gavlarna
mot centrum. Kuggkransen sitter på
utmatningstappen. Kaskadkvarnen används för
såväl torr- som våtmalning. I förra fallet är den
ansluten till ett ventilationssystem av ungefär
samma typ som för Aerofall-kvarnen. I det
senare fallet har den utlösningsgaller och
arbetar i sluten krets med en sorterare, fig. 4.
Varvtalet är ca 90 % av det kritiska.
Nedmalningen regleras med det ingående
godsets storleksfördelning genom att godset
före målningen siktas upp i två eller flera
storlekar, vilka därefter vid matningen till
kvarnen återförenas i ett reglerat förhållande
Direkt stenmalning i ett steg
Vid enstegs stenmalning eftersträvar man att
utföra hela sönderdelningen i en
enhetsoperation, sedan malmen efter brytningen endast
155 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
