- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
158

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 7 - Stenmalning, av Per H:son Fahlström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ringen passerar malmen helt eller delvis över
en sikt varifrån grova stycken går genom en
konkross och förenas med övrig malm. Efter
denna utjämningskrossning matas malmen över
fickor till kvarnen. Denna har en
drivanordning med varierbart varvtal, kontinuerligt
omställbart enligt Ward-Leonard-metoden.
Härigenom kan dels nedmalningen snabbt ställas
om utan matningsändring, dels kan en ändring
i malmens malningsförmåga, t.ex. på grund av
variation i det ingående godsets
sammansättning, kompenseras kontinuerligt.

För en varvtalsreglerad kvarn erhåller
jämviktsekvationen formen

T =

C3V q n

Wi(lO/j/G- 10/V F)

I <
i

ö 2

(2)

där nCs = C2 (kvarnkonstanten), n
förhållandet mellan kvarnens varvtal N r/m och det
kritiska varvtalet A’krit = 42,3/]/D, dvs. det
varvtal i r/m vid vilket en partikel i vila på
manteln kvarhålles av centrifugalkraften.
Övriga symboler har samma betydelse som i
ekv. (1).

Energiförbrukningen Wi är en funktion av n
och F. Vid en viss sammansättning hos
chargen kan kvarnen vid högt varvtal ha mycket
god verkningsgrad för grovmalning, dvs. litet
Wi, medan dess verkningsgrad för finmalning
är låg. Genom sänkning av varvtalet kan
verkningsgraden för finmalning successivt
ökas varvid verkningsgraden för grovmalning
minskas. Förklaringen härtill är, att vid det
högre varvtalet de grova styckena krossar
sönder den del av chargen (vanligen med
korn-storlek under 50 mm) som behövs för
finmalning. Därför kan kvarnen inte mala
färdigt till en finkornig produkt, men liar mycket
stor avverkning vid grovmalning.
Vid lågt varvtal, 50—65 % av det kritiska,
är de stora styckenas slagverkan liten, och
man får en charge, bestående av flera mindre
stycken, och sönderdelning övervägande
genom nötning, vilken ger en finkornig produkt
med högsta verkningsgrad. Genom att utföra
förkrossningen så att kvarnen vid ett varvtal
av t.ex. 70 % av det kritiska ger lägsta Wi för
uppnående av den önskade malprodukten, kan
man genom reglering av varvtalet, t.ex. mellan
50 och 100 % av det kritiska, avpassa
slagverkan och nötningsverkan samt därigenom
kompensera inverkan på
malningsegenskaper-na av ändringar i det ingående godsets
sammansättning.

Om dessa ändringar medför en ändring av
energiförbrukningen, kan denna återföras till
normalvärdet genom minskning eller ökning
av varvtalet. Vidare erhålles en helt ny
möjlighet att genomföra målningen med
bibehållen verkningsgrad inom vida gränser i
mal-produktens kornstorlek. I föreliggande fall kan
man sålunda ställa om malproduktens
sikt-analys från 30 % < 44 ^ till 95 % < 44
I detta system har en av de svårigheter, som
vidlåder Westons och Hardinges system, lösts.
I dessa kan nämligen vissa material icke ma-

lt

Fig. 7. Tvästegsmalning i stängkvarn och stenkvarn
enligt kanadensisk och finländsk tillämpning; 1
tuggare, 2 konkross, 3 sikt för malstensuttagning, 4
finkross, 5 kvarnficka, (i matare, 7 stängkvarn, S
sorterare, 9 malstensficka, 10 sekundär stenkvarn, 11
färdigmalt gods.

las under sin kristallstorlek. Detta är särskilt
framträdande vid kvarnarnas höga varvtal,
som medför brist på små malkroppar.

Sekundär stenmalning

Vid sekundär stenmalning ersätts endast det
vanliga kulmalningssteget med stenmalning.
Eftersom kulkostnaden ofta är den
dominerande posten vid målningen och metoden är
lätt anpassbar till äldre anläggningar, används
den mest för närvarande. Vid en variant av
detta malschema som tillämpas i Sydafrika
krossas malmen till lämplig styckestorlek för
kulmalning men stenmals i endast ett steg.

Malmen krossas först på vanligt sätt till en
storlek, som gör den lämplig för målning i
stångkvarn. Under eller efter krossningen tas
malstenar av lämplig storlek ut och chargeras
i stenkvarnen. Den krossade malmen
primärmals i stångkvarn och färdigmals i stenkvarn
i sluten krets med sorterare. Sekundär
stenmalning är beskriven i ett antal artiklar4, 0l 10, u,
och endast några punkter skall här närmare
belysas.

Stenstorleken är vanligen 25—75 mm och
väljs så att en sten är lika tung som den kula,
som används för motsvarande målning. Efter-

158 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free