- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
159

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 7 - Stenmalning, av Per H:son Fahlström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 8. Bolidens system för sekundär stenmalning;

I tuggare, 2 konkross, 3 finkross, 4 alternativ
placering av sikt för malstensuttagning, 5 kvarnficka, 6
alternativ placering av mal st ens fickan, 7 matare för
malsten, 8 sikt med variabel siktöppning, 9
regler-don för malstensuttagningen, 10 ficka för malsten,

II matare för rågods, 12 stångkvarn, 13 sorterare
med grovgodsåterföring till stångkvarnen, 14
sten-kvarn.

som dess täthet är lägre än kulans, kräver
sten-kvarnar större volym eller högre varvtal än
kulkvarnar för uppnående av samma
avverkning.

Ett antal olika utföringssätt för våt
stenmalning av malm förekommer. Det äldsta
härstammar från Lake Shore Mines, men har
förbättrats i Bicroft samt Faraday Mines. Malstenarna
siktas ur under malmens krossning, lagras i
separata fickor samt körs fram satsvis av
kvarnskötaren. Kvarnarna är av utösningstyp.
Ett analogt schema men med
genomströmningskvarnar utnyttjas i Outokumpu (fig. 7).

I Centrala Anrikningsverket i Boliden
används utösande kvarnar. Malstenarna tas dock
ut som en grovfraktion, först sedan malmen
färdigkrossats. Därvid tar man ut så mycket
malstenar, som behövs för stenkvarnen,
medan resten av malmen går till stångkvarnen
(fig. 8). I ett senare utvecklat schema avser
Boliden att kontinuerligt sikta ur malstenarna
i samband med malmens matning till stång-

kvarnen. I båda fallen sker stentillförseln
automatiskt med impuls från kvarnmotorns effekt.

Arbetssätt

När malstenar med en definierad storlek
matas till kvarnen, utbildas, liksom i en kulkvarn,
en charge med konstant sammansättning, och
chargens malförmåga är proportionell mot den
effekt, som åtgår för dess rörelse.

Energibehovet vid sekundär stenmalning av
malm till viss kornstorlek är i regel detsamma
som vid motsvarande kulkvarnsmalning eller
något mindre. Om således Wi är känd för
kulkvarn kan energibehovet W kWh/t malm för
sekundär stenmalning beräknas ur uttrycket

w = wi (10//G - 10//F) (3)

Kvarnens effektbehov P kW följer den för
kulkvarnsmalning vanligen angivna formeln

P = CiqnLD-a (4)

Vid kulmalning ingår i konstanten C4 vanligen
en faktor avhängig av malkropparnas täthet.
Om denna bryts ut ur konstanten erhålls
ekvationen

P = CBy q n L D ° (5)

Konstanten C5 i ekv. (5) påverkas av
kvarntypen, dvs. av utmatningens typ, av
infodring-ens utförande samt av utspädningen i kvarnen.
Om man känner effekten för en kvarn med
givna dimensioner och fixerat drifttillstånd,
kan man enligt ekv. (5) beräkna
dimensionerna för en kvarn, avsedd för vilken önskad
effekt eller avverkning som helst. Ekv. (5)
kan man använda för att visa, att en
genomströmningskvarn med kulor, som arbetar vid
55 % av kritiska varvtalet och med en
fyllnadsgrad av ca 30 %, dvs. optimalt, kan ge
samma avverkning med malstenar, vilkas
täthet är större än 3,0, om kvarnens varvtal höjs
till ca 90 % av det kritiska samt om
fyllnadsgraden ökas till 45 %.

Kvarntyp

Man har funnit att utösningskvarnar har upp
till 40—60 % större avverkning än
genomströmningskvarnar. De malstenar som matas
till en stenkvarn är i regel kantiga, men
rundas mycket snart i kvarnen. I en
utösnings-kvarn får malstenarna i det närmaste sfärisk
form, medan de i en genomströmningskvarn
blir skivformigt avrundade. Denna form torde
sammanhänga med den högre pulpnivån och
mindre friktionen i genomströmningskvarnen,
som medför större glidning mellan charge
och mantel. Malstenarnas avvikelse från den
sfäriska formen tycks inte försämra
malnings-egenskaperna.

Utösningskvarnarna föredras i regel på grund
av deras större avverkning. Den enda
svårigheten vid deras drift är igensättning av
gallren. Genom lämplig utformning av dessa samt
t.ex. genom återföring av avsorterat grovgods
från stenkvarnen till stångkvarnen, uppstår
normalt inga problem.

Utspädningen i en stenkvarn väljs i regel

159 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free