Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 7 - Nya metoder - Syntes av aldehyder, av SHl - Andras erfarenheter - Vulkmedel för butylgummi, av SHl - Radioaktivt kols kretslopp i naturen, av SHl - Legering för varmaluminering av stål, av SHl - Polyestrar av isoftalsyra, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxidationen av alifatiska tosylat tar 3 min vid
150°C och av aromatiska, t. ex. bensyltosylat, 5 min
vid 100°C. Tosylatet framställs genom den organiska
halogenidens reaktion med silvertosylat eller genom
en alkohols reaktion med tosylklorid. Silvertosylat
erhålls kvantitativt av ekvivalenta mängder
silveroxid och p-toluensulfonsyramonohvdrat i
metylcyanid (Chemical Engineering News 7 sept. 1959 s. 47).
SHl
• .v
andras erfarenheter
Vulkmedel för butylgummi
Butylgummi lär kunna göras mera resistent mot
värme, om man använder ett harts ("phenol
dia-lochol resin") som vulkmedel i stället för svavel.
Det hartsvulkade gummit påstås kontinuerligt tåla
upp till 205°C mot 150°C för svavelvulkat
butylgummi, 130°C för styren-butadiengummi och 120°C
för naturgummi. Under korta perioder lär det
hartsvulkade butylgummit tåla upp till 370°C.
Den nya butylgummitypen anses lämplig till
vulk-slangar för däck. ångslangar, transportband för heta
material, packningar, drivremmar för heta maskiner
och diafragmer för hydrauliska pressar.
Ett harts av bromometylerad fenol och
formaldehyd lär förkorta vulkningstiden för butylgummi.
Enligt uppgift kan gummit vulkas på 10—60 min
vid 150—175°C. Dess resistens mot värme och tryck
samt utmattningshållfasthet lär vara bättre än
svavelvulkat butylgummis (Materials in Design
Engineering sept. 1959 s. 154, 178). SHl
Radioaktivt kols kretslopp i naturen
Av kosmisk strålning överförs kväve i atmosfärens
övre del till radioaktivt kol 14. De nybildade
"C-atomerna har 40 keV energi, och man har därför
antagit att de genast reagerar med syre till "CO,,
eftersom kol måste vara fyrvärt för att växterna
skall kunna utnyttja det vid sin fotosyntes.
Vid neutronbestrålning av en
kväve-syrebland-ning i Brookhaven-reaktorn har man emellertid nu
funnit att den primära reaktionsprodukten är 14CO.
Härigenom uppstår frågan på vad sätt och hur
snabbt kolet oxideras vidare till fyrvärt.
Man har uppskattat en koloxidmolekyls
medellivslängd i atmosfären till mindre än fyra år, och tiden
för oxidation med O, OH eller H02, som kan
uppstå genom fotodissociation i atmosfärens övre del,
måste vara mycket längre. Oxidation med 02 är
försumbar och reaktion med NOa och Os har för
hög aktiveringsenergi för att vara av betydelse.
Detta resonemang har lett till slutsatsen att den i
atmosfären bildade radioaktiva koloxiden oxideras
biologiskt på jordytan. Man har funnit att koloxid
som sprutats in i jorden försvinner fortare än som
kan väntas på grund av diffusion. Orsaken härtill
tycks vara en i jorden levande bakterie B.
oligocar-bophilus som frodas i oorganiska medier i närvaro
av koloxid som enda kolkälla.
Man tror därför att det radioaktiva kolet passerar
genom B. oligocarbophilus innan det kommer in i
det vanliga biologiska kretsloppet. Är detta
antagande riktigt, torde bakterien vara den mest
radioaktiva organismen på jorden (Chemical &
Engineering News 21 sept. 1959 s. 39). SHl
Legering för varmaluminering av stål
Man har länge använt kiselhaltigt aluminium vid
varmaluminering av stål för att undvika bildning av
spröd järn-aluminiumlegering i gränsskiktet mellan
de båda metallerna (Tekn. T. 1955 s. 957). Ännu
bättre resultat lär emellertid erhållas med
aluminium, innehållande 0,03—1,5 % Be, 1,0—5,0 °/o Si,
0,1—0,35 °/o av minst ett element av Cr, Mo och W,
0,05—0,15 «/o Ti. 0.1—0,25 °/o Zr och V samt 0,5—
1,0 »/o Zn (Light Metals okt. 1959 s. 232). SHl
Polyestrar av isoftalsyra
Sedan tillverkning av omättade polyestrar i
kommersiell skala började i USA 1944 är isoftalsyra
(metaftalsyra) ett av de få nya råmaterial som fått
användning i stor skala. En jämförelse av de
fysikaliska egenskaperna hos polyestrar av ftalsyra
(orto), tereftalsyra (para) och isoftalsyra (meta)
visar att den sistnämnda har vissa fördelar framför
de andra.
Polyestrar framställdes av propylenglykol,
malein-syraanhydrid och en ftalsyraisomer. Blandningen av
de båda senare varierades; optimala egenskaper
erhölls i regel vid 50—60 mol-fl/o maleinsyraanhydrid.
Polyestrarna fick svalna något, blandades med
styren i olika proportioner och kyldes till
rumstemperatur. Blandningarna försattes med 1 °/o
bensoyl-peroxid, värmdes till 55°C tills de gelatinerade och
härdades slutligen 1 h vid 77°C och 1 h vid 120°C.
Polyestrarna av isoftalsyra har högre
böjbrott-gräns vid större styrenhalt än polyestrar av de
båda andra ftalsyrorna samt den största styvheten
vid alla styrenhalter. Det senare är viktigt därför
att styvheten ofta är den egenskap som begränsar
materialets användbarhet i konstruktioner.
Isoftalsyra ger vidare polyestrar med i regel högre
brottgräns och alltid mindre vattenabsorption än de
andra ftalsyrorna.
Även som glasfiberarmerad plast har
isoftalsyra-polyestrarna fördelar framför de andra
polyestrarna. De kan därför utnyttjas när det gäller att
uppfylla stränga fordringar t.ex. för karosseriet till
Chevrolet Corvette (tabell 1). För detta ändamål
fordras hög slagseghet och våthållfasthet.
Isoftalsyrapolyestrar har vidare god
utmattningshållfasthet och god resistens mot sprickning. Vidare
Tabell 1. Egenskaper hos glasfiberarmerad
isoftal-syrapolyester (Selectron 5158) för Chevrolet Corvette
Fordringar Plasten
Böjbrottgräns
torrt material ........... > 14 24,5
vått (2 h i kokande Ho0) .. kp/mm2 > 10 21,5
Böjstyvhet
torrt material ........... > 900 925
vått (2 h i kokande H20) .. kp/mm2 >635 800
Vridstyvhet vid 82°C ...... >350 390
Brottgräns ................. > 10 16
Elasticitetsmodul ......... ... kp/mm2 >700 1 085
Slagseghet, stavlängd* ..... ....... cm > 22,5 25
Vattenabsorption .......... ........ 8/o < 0,50 0,20
*) Inget brott i stavens baksida vid slag med en 225 g
(0,5 lb) kula tallande från 230 mm (9") höjd.
166 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
