Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 8 - Nybyggen - Elastiska transport- och lagringsbehållare, av N Lll, Magnus Smedberg - Snabba reaktorer i Sovjetunionen, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett projekt i England avser behållare med 180 m
längd, 9 000 t lastförmåga och 20 t vikt.
I Västtyskland har mag konstruerat behållare i
storlekar för upp till 20 000 t olja. De består av
långa cylindrar av 36 mm tjock plast som styvats
upp med vajernät eller längsgående plastband. De
hindras alt rulla genom längsgående luftkuddar
upptill på var sida. En sådan behållare för 8 000 t olja
med 60 m längd och 13 m diameter skulle kosta
ca 160 000 kr.
1 USA har man tillverkat transportbehållare med
upp till 1 000 m3 volym. De tillverkas av gummiklädd
nylon cch kan fraktas på lastbil, järnvägsvagnar
eller pråmar. Projekt avseende flvtbara behållare
med en lastförmåga på 1 000—15 000 t föreligger.
I Frankrike har bl.a. konstruerats en behållare på
1 000 t för förvaring av bränsle på havsbotten.
I Sverige har en firma framställt en behållare för
förvaring av bränsle. Prov har gjorts och
behållaren har demonstrerats.
Tanken att dessa behållare helt skulle kunna
ersätta tankfartyg har föresvävat en del ingenjörer
i utlandet. Råvarutillgång, produktionskapacitet m.m.
skulle tillåta, att man på några månader skulle
kunna framställa så många behållare, att deras
lastkapacitet skulle bli lika stor som världens tankflotta
av i dag. Steget hit är nog långt men man torde icke
gå tilt några överdrifter om man konstaterar att
dessa behållare kommer att få stor användning
(V V Jasunin i Sudostroenie 1959 h. 8 s. 59—62;
Shipbuilding and Shipping Record 26 febr. 1959
s. 276; Excavating Engineering sept. 1959 s. 42).
N LII. Magnus Smedberg
Snabba reaktorer i Sovjetunionen
Den första snabba reaktorn i Sovjet, BR1, byggdes
1955. Den är en nolleffektsreaktor med plutonium
som bränsle och är alltjämt i drift. Ar 1956 byggde
man en kvicksilverkyld plutoniumreaktor, BR2, för
upp till 100 kW värme och ett flöde av snabba
neutroner på upp till 10" cm"2 s~\ BR2 har nu
monterats ned, och man hade 1958 färdigställt en ny
snabb reaktor BR5 för högst 5 MW värme.
BB5:s härd består av 80 bränsleelement, vart och
ett sammansatt av 19 bränslestavar av
plutonium-oxidkutsar, kapslade i rostfritt stål. Före
hopsvetsningen av kapslingen har denna fyllts med helium.
Smält natrium flyter uppåt genom härden (fig. 1)
från ett intag vid reaktortankens botten till ett
uttag vid dess topp.
Reaktorn regleras med en rörlig nickelreflektor,
placerad utanför reaktortanken och bestående av
två cylindrar som var och en för sig kan användas
för stora ändringar av reaktorns reaktivitet. Två
reglerstavar i den yttre cylindern används för
automatisk reglering. Reflektorcylindrarna är magnetiskt
upphängda; de lösgörs vid fara och faller ned under
reaktorhärden. De kyls med luft. Neutronflödet
mäts med BF.-räknare.
Strålskyddet består av ett 500 mm tjockt
vattenskikt för nedbromsning av neutronerna, ett 400 mm
tjockt gjutjärnsskikt och ytterst ett betongskydd i
genomsnitt 475 mm tjockt. En 3 m lång termisk
kolonn av grafit är ansluten titi reflektorn; ett
antal vertikala experimentkanaler till den termiska
kolonnen medger försök vid olika neutronenergier.
Det övre strålskyddet består av en borkarbidplugg,
två vridbara stålpluggar och ett borttagbart lock av
paraffin (för bromsning av neutronerna) och stål
i alternerande skikt. Det undre skyddet är bara ett
200 mm vattenskikt varför rummet under reaktorn
kan beträdas endast under driftstopp.
In- och utloppen för natrium är delade i två 100
mm slingor. I var och en finns en värmeväxlare
för natrium på primärsidan och natrium-kalium på
Fig. 1. Schema över
B Rö.
-M anövreringsrfon
för slingan
fa blår för
reflektorerna
Kylluft -
Qjutjärn -
Inre uranreflektor
Yttre nickel ref lektor
tnrenicke/reftektor
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
