- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
188

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 8 - Nybyggen - Snabba reaktorer i Sovjetunionen, av SHl - Andras erfarenheter - Ljusstarkare TV, av SHl - Meddelanden från fjärran rymder, av GAH - Effektivt antibiotikum, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sekundärsidan, en pump och en kallfälla. Argon
används som skyddsgas. I kallfällan kyls natrium
med toluen av 130°C som i sin tur kyls med ånga.
Som konstruktionsmaterial har man genomgående
använt titanstabiliserat 18-8-stål.

Kylmediet har vid full effekt 375°C
ingångstemperatur och 450°C utgångstemperatur. En
sekundärkrets är luftkyld och den andra genererar ånga av
16 kp/em2. Reaktorn har också en separat kyld
natriumslinga för experiment vid upp till 600°C.
Den kan installeras och avlägsnas genom
avståndsmanövrering.

BR5 är främst avsedd för studium av
bränsleelements utbränning, för erhållande av praktisk
erfarenhet vid användning av radioaktivt natrium
som kylmedel och för försöksbestrålning av
konstruktionsmaterial. Det har tydligen inte ansetts
nödvändigt att anskaffa ytterligare data om
regenerering av bränsle ("breeding"), ty reaktorn saknar
uranmantel.

Vid Genève-konferensen 1958 avslöjade ryssarna
planer på en kraftstation med snabba reaktorer på
50 MW eleffekt följd av en för 250 MW eleffekt.
De tycks i dag befinna sig på konstruktionsstadiet.
Man uppger sig ha goda förhoppningar på att nå
fram till en lyckad konstruktion av en stor snabb
reaktor med plutonium som bränsle (R R Matthews
i Nuclear Engineering okt. 1959 s. 359—360). SHl

andras erfarenheter

Ljusstarkare TV

Tunna skikt av fosforer som zinksulfid är normalt
transparenta, men elektronstrålar gör dem
självlysande. En större del av luminescensljuset når
skärmens framsida, om fosforen är pålagd i
vakuum i en mycket tunn film därför att mycket litet
ljus då absorberas. Härigenom kan man erhålla
klarare och skarpare TV-bilder och känsligare
oscillografer än tidigare.

I USA har man framställt luminescerande skikt av
den nämnda typen genom att blanda zinksulfid med
litet pulvriserad mangan som aktivator och förånga
de båda komponenterna tillsammans. Enligt en
annan metod förångas de båda komponenterna var
för sig och kondenseras tillsammans till ett
homogent zinksulfid-manganskikt.

Vid MIT slutligen har man konstruerat en apparat
i vilken materialet förångas med elektronstrålar vid
10~5 mb. Härvid kan de båda komponenternas
för-ångningshastighet regleras separat. Apparaten
består nämligen av två skilda enheter innehållande
deglar, den ena med zinksulfid, den andra med
mangan. Deglarna upphettas med en spiral av
vol-framtråd.

De positiva joner som uppstår genom kollisioner
mellan elektroner och atomer dras av med en
kollektor, en trådring, placerad ca 25 mm ovanför
degeln och med potentialen — 50 V i förhållande till
denna. Antalet uppsamlade positiva joner är
proportionellt mot förångningshastigheten.

Elektroner från volframspiralen bombarderar de-

geln och bildar anodströmmen som bestämmer
effekten. Denna och därmed förångningshastigheten
kan därför regleras genorp, ändring av
volframspira-lens temperatur, och önskad relation mellan
fosforens och aktivatorns förångningshastighet kan
ställas in. Ångorna kondenseras den ena efter den
andra, på en kvartsplatta placerad 150 mm ovanför
degeln. Man har funnit att denna metod ger samma
resultat som samtidig kondensation av de båda
komponenterna.

Före beläggningen glödgas kvartsen vid 800°C och
hålls sedan vid 300°C. Vid denna temperatur lär
filmen bli segare än genom kondensation vid
rumstemperatur. För att manganen skall tränga in i
zinksulfidkristallerna upphettas beläggningen på
kvartsplattan till 550—750°C (Chemical &
Engineering News 26 okt. 1959 s. 46). SHl

Meddelanden från fjärran rymder

Man anser det högst sannolikt att högstående
livsformer har utvecklats på många ställen i
världsrymden. Intelligenta varelser på planeter både i
vårt vintergatssystem och utanför detta kan tänkas
ha nått lika långt och längre än vi här på jorden
i fråga om vetenskap och teknik. Om så är fallet
torde de ha börjat söka kontakt med andra kulturer
i rymden.

Två amerikanska fysiker har nu föreslagit att man
skall börja söka efter meddelanden från rymden.
De förutsätter att "mänskligheter" i fjärran
solsystem för länge sedan fastställt att vårt solsystem
möjligen innerymmer tänkande varelser och att de
har börjat söka upprätta förbindelse med oss och
nu tålmodigt väntar på svar.

Den enda signalmöjlighet som vi känner, som kan
ge förbindelse genom rymden, är elektromagnetiska
vågor. Den troligaste våglängden skulle vara den
"inbyggda" våglängd, 21 cm, som emitteras av
vätgasen i rymden. Signaler från sändare, av samma
styrka som de största som vi nu har på jorden,
skulle kunna mottas och identifieras med hjälp av
de radioteleskop som blir färdiga inom några år
över avstånd upp till några tiotal ljusår. Detta
gäller under förutsättning att sändarna ej ligger i vår
vintergatas plan. Söksignalerna skulle förmodligen
ha formen av små primtal.
De två fysikerna, Guiseppi Cocconi och Philip
Mor-rison vid Cornell University, har angivit några
stjärnor som möjligen har solsystem likt vårt och
varifrån man skulle kunna vänta signaler. En
radioastronom, Frank D Drake vid USA:s National Radio
Astronomy Observatory, har förklarat sig beredd att
börja sökandet (Scientific American jan. 1960 s. 74
—79). G AH

Effektivt antibiotikum

Tetracykliner, t.ex. aureomycin (klortetracyklin) och
terramycin (hydroxitetracyklin), har nu använts i
över tio år och visat sig vara verksamma mot mer
än hundra sjukdomar hos människor (Tekn. T. 1954
s. 30). Man har emellertid nu i USA funnit och
utprovat en ny tetracyklin, demetylklortetracyklin,
som uppges vara effektivare än de tidigare kända
tetracyklinerna.

Det nya läkemedlet, som är tillgängligt
kommersiellt under handelsnamnet Declomycin, uppges ha
inga eller mycket små ogynnsamma biverkningar,
vara effektivt mot ett stort antal olika bakterier och
försvinna långsammare än andra tetracykliner ur
patientens blod (Chemical & Engineering News 19
okt. 1959 s. 31). SHl

214 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free