- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
200

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 9 - Fastighetsreglering — ett komplement till vägbyggande, av Malte Glifberg - Läskedrycksindustrin i USA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tabell 2. Beräkning av besparingar vid
fastighetsreglering i Åstorps regleringsområde

Kr.

Försäljning och besparingar:
Försäljning av byggnader med

gårdstomt 1 ha ............................80 000

Försäljning av 14 ha åker à 7 000 98 000

Minskad marklösen 5 ha à 12 500 62 500

Reducering i intrångsersättningar 40 000

Inbesparat brobygge ....................175 000 455 500

Investeringar:

Förvärv av fastighet 20 ha ________225 000

ükad kostnad för enskild väg . . 50 000

Förrättningskostnader ..................5 000 280 000

Besparing ........................................175 500

Åstorp

fastighetsregleringar som blir nödvändiga på
grund av detta vägbygge, har förvärv av
nyckelfastigheter gjorts i sådan omfattning, att
regleringar kommer att beröra den nya vägen
i hela dess längd. Fastighetsregleringarna
avses att genomföras i tre särskilda förrättningar.

En av dessa berör ett område beläget mellan
Nyvångs gruvsamhälle och Åstorps köpings
centrala del. Enligt den fastställda
arbetsplanen skulle här byggas två vägbroar, på fig. 6
betecknade med VI och V2. Vid den utredning,
som gjordes till grund för eventuella
fastighetsregleringar inom detta område, kunde
konstateras, att trafikförhållandena var sådana, att
de två vägbroarna skulle kunna sammanslås
till en vägbro V3, varigenom skulle vinnas en
bättre och ändamålsenligare utformning av det
enskilda vägnätet. Förutsättningen härför var,
att brukningsenheten A förvärvades såsom
nyckelfastighet. Förvärv av denna fastighet kom
också till stånd.

Enligt den preliminära planen avses
fastighetsregleringen genomföras på sådant sätt, att
en fastighetsindelning enligt fig. 7 erhålles.
Enligt denna plan tillbytes nyckelfastigheten den
mark, som motorvägen vid full utbyggnad tar
i anspråk av fastigheterna B och C och den
mark, som den nya enskilda vägen tar i
anspråk av fastigheterna B och E. Från
nyckelfastigheten försäljes gårdsbyggnader med
gårdstomt om ca 1 ha för utnyttjande såsom
fastighet för bostads- eller industriellt
ändamål. Den återstående delen av
nyckelfastigheten försäljes i lotter att såsom tillskottsjord
tilläggas brukningsenheterna B, E och D. En
överslagskalkyl har gjorts över de besparingar
som denna fastighetsreglering beräknas
medföra för vägväsendet, tabell 2.

Slutord

Av det förestående framgår, att
fastighetsregleringar efter det mönster, varpå här lämnats
exempel, ger möjlighet att återuppbygga av
motorväg söndersplittrade brukningsenheter
till enheter, som oftast blir bättre än de
förutvarande och i vart fall likvärdiga med dessa.

Fig. (i. Åstorps regleringsomrdde
före fastighetsregleringen.

Härigenom återställes jordbruksnäringens
realvärden. Genom utgivande av marklösen och
intrångsersättningar på det sätt som hittills har
praktiserats vid vägbyggnad, har visserligen
den enskilde markägaren erhållit ersättning för
den förmögenhetsförlust, som vägbygget
förorsakat honom. De förluster, som
jordbruksnäringen får vidkännas, blir dock icke
härigenom ersatta, eftersom den av vägbygget
uppkomna söndersplittringen och därav
beroende försvårade brukningsförhållanden blir
bestående.

Av de anförda exemplen på
fastighetsregleringar framgår också, att dessa ofta medför
väsentliga besparingar för vägväsendet såväl
beträffande marklösen som
intrångsersättningar. Genom fastighetsregleringarna kan också
vinnas andra förutsättningar än de
föreliggande, varpå vägplaneraren har grundat sin
arbetsplan. De besparingar, som härigenom kan
göras, blir oftast betydande.
Fastighetsregleringarna inom Varalövs- och Åstorpsområdena
är exempel härpå. Nämnas kan, att de
förberedande planer, som gjorts för
fastighetsregleringar utmed motorvägssträckan Varalöv—
Djurhagshus, visar, att på denna sträcka tack
vare planerade ändringar i
fastighetsindelningen ett flertal vägbroar icke behöver byggas.
För uppnående av bästa möjliga resultat vid
fastighetsregleringar är det av vikt, att man
planlägger dessa samtidigt och i samband med
arbetsplanens upprättande samt att
fastighetsregleringsförrättningarna kommer till stånd
före vägbyggandet. Samarbete mellan
vägbyggaren och lantmätaren är nödvändigt och bör
komma till stånd på ett tidigt stadium av
vägplaneringen. Byggande av motorväg är inte
enbart ett problem om vägbyggnad utan även ett
fastighetsbildningsproblem både i egentlig och
vidsträckt betydelse.

Läskedrycksindustrin i USA producerar 5,7 milj.
m3/år drycker i ca 4 600 fabriker med 100 000
anställda. Den förbrukar årligen 1,5 Mt socker,
68 000 t koldioxid, 770 000 t glas till nya flaskor,
75 000 t papp till kartonger för hembärning samt
130 000 t stål och 9 000 t kork till kronförslutningar.

200 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10

Fig. 7. Åstorps regleringsomrdde
efter fastighetsregleringen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free