- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
205

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 9 - Den högre tekniska utbildningen under 1960-talet, av Gunnar Hambraeus - Nybyggen - Vevaxel till svenskbyggd rekorddieselmotor, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ansvaret för civilingenjörsutbildningen och
planläggningsarbetet för de tekniska
institutionerna i Lund skulle provisoriskt och i
avvaktan på upprättandet av en definitiv
organisation anförtros en organisationskommitté
för högre teknisk utbildning i Lund. I denna
skulle ingå tre av K. M:t utsedda ledamöter
med erfarenhet från lärarverksamhet från
teknisk högskola. Tre professorer vid Lunds
universitet ingår för att trygga samarbetet med
den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Organisationskommitténs arbete bör ledas av
en av K. M:t utsedd ordförande. I
organisationskommittén bör också ingå en
studentrepresentant. Det totala antal topptjänster som
torde behöva inrättas uppgår till minst 45
professurer och 15 laboraturer intill slutet av
1960-talet.

Fil. kand. och civilingenjör

Man har under senare år kunnat observera en
stegrad efterfrågan på akademiskt utbildad
arbetskraft dels från industrin, dels från vissa
laboratorier för fysisk-teknisk forskning t.ex.
inom atomenergiverksamheten,
försvarsforskningen osv. Den utbildning som universiteten
nu ger de studerande i fysik är emellertid inte
anpassad efter dessa behov. Inom industrin har
man uttalat ett stort intresse för att få till
stånd en teknisk avrundning av den
nuvarande universitetsutbildningen. En sådan skulle
också vara av stort värde för
forskarutbildningen inom ämnet fysik där man nu knappast
kan bedriva ett någorlunda tillfredsställande
forskningsarbete utan vissa tekniska insikter.

Behovet skulle kunna fyllas om man inför en
ny examen, ingenjörsexamen vid
universiteten. Med denna skulle man ge industrin en ny
kategori av akademiskt utbildade specialister
med en grundlig utbildning i kärnämnena
matematik och fysik med en viss begränsad
forskningserfarenhet och en viss orientering inom
de matematiken och fysiken angränsande
tekniska specialiteter, som är av särskild
betydelse för industrin. Utbildningsnivån skulle ligga
mellan magister- och licentiatnivåerna.

Universitetsutredningen förordar att en sådan
examen införs. Detta innebär att vissa ämnen
som nu inte finns företrädda vid de
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna skulle ges
en begränsad representation vid Uppsala
universitet. Särskilt gäller detta då tillämpad
matematik och hållfasthetslära samt elektronik.
Genom denna komplettering i Uppsala skulle
fakulteten där få arbetsbetingelser som är
likvärdiga syskonfakulteterna i Lund, Stockholm
och Göteborg.

Med denna inriktning så skulle man vid
ma-tematisk-naturvetenskapliga fakulteten i
Uppsala få en utbildning som i allt är likvärdig
med en civilingenjörsutbildning inom
avdelningen teknisk fysik, om man utöver de
nämnda ämnena även kompletterar med
ämnesområdena teoretisk elektroteknik, matematisk
fysik och det fasta tillståndets fysik.

Studietiden för denna utbildning skulle
uppgå till två år efter avlagd filosofisk
grundexamen eller sammanlagt fem år efter
studentexamen. Utbildningen skulle skilja sig från
civilingenjörsutbildningen vid de tekniska
högskolornas avdelningar för teknisk fysik
huvudsakligen genom att utbildningen koncentreras till
ett något mindre antal ämnen, som dessutom
delvis skulle studeras efter varandra.
Utbildningen kan emellertid bedömas som fullt
likvärdig med en civilingenjörsutbildning inom
avdelningen för teknisk fysik. Den som
genomgår denna utbildning skulle vara
berättigad till den dubbla titeln fil. kand. och
civilingenjör. Man räknar med att denna
utbild-ningsväg skulle locka ca 30 studerande per år.

En motsvarande möjlighet skulle också kunna
ställas till förfogande i Stockholm genom
samverkan mellan de tekniska högskolorna och
Stockholms blivande universitet. Åt Kanslern
för Rikets Universitet och Överstyrelsen för de
Tekniska Högskolorna skulle uppdras att
gemensamt utforma förslag till bestämmelser för
denna examen och fastställa erforderliga
studieplaner efter förslag av fakulteten och
yttrande av avdelningsrådet för teknisk fysik vid
KTH. " GAH

• ••••••••

I

nybyggen

i

Vevaxel till svenskbyggd rekorddieselmotor

Vevaxeln till den största dieselmotor, som hittills
byggts i Sverige, har levererats från Motala
Verkstad till Götaverken. Vevaxeln, som är delad i två
delar, väger 180 t och är 18,6 m lång.
Motorn, som vevaxeln skall sitta i, är av
Götaverkens stora typ med 850 mm cylinderdiameter och

Fig. 1. En 180 t vevaxel till en fartygsdieselmotor.

TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free