Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 9 - Nybyggen - Stora gasturbinprojekt i Sovjetunionen, av Wll - Andras erfarenheter - Sonar-sinne hos delfiner, av GAH - Malpasset-dammen — olycksdammen, av AB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Schema för 300 MW gasturbinanläggning; K kompressor, T
turbin, M mellankylare, B brännkammare; varvtal 1 800 r/m för K1-K2-T4,
3 000 r/m för K3-K4-T2-T3, 5 400 r/m för K5-T1.
Om de beräknade dimensionerna uppges bl.a. att
medeldiametern för inloppet i lågtryckskompressorn
lä r 2 325 mm och skovellängden 775 mm. För
lågtrycksturbinen 4 är utloppets medeldiameter 3 030
mm och skovellängden 757 mm.
Man har även gjort beräkningar för anläggningar
på 400 och 600 MW och härvid kommit till
verkningsgrader på 38—40 °/o (V V Uvarov m.fl. i
Teploenergetika okt. 1959 h. 10 s. 8—16; ref. i
Scientific Information Report 20 nov. 1959 s. 35—
36). Wll
andras erfarenheter
En undersökning vid tekniska högskolan i Moskva
har visat att en 300 MW anläggning arbetande med
gaser av 750°C temperatur skulle vara möjlig att
bygga. En sådan anläggning, som skulle väga ca
1 200 t, skulle vara uppbyggd av fyra gasturbiner
för olika steg i processen och fem kompressorer,
fig. 1. Efter var och en av de tre första
kompressorerna skulle insättas mellankylare, och
förbränning skulle ske i tre steg. Någon återvinning av
avgasvärme har man inte räknat med. Varvtalet för
de båda första kompressorerna är 1 800 r/m, för
de båda följande och för elgeneratorn 3 000 r/m
och för den sista kompressorn i serien 5 400 r/m.
I turbin- och kompressorutloppen har man tänkt
sätta in speciella diffusörer med ledskovlar. I de
fem kompressorerna har man tänkt ha 5, 5, 4, 8
resp. 6 trycksteg och i de fyra turbinerna 3, 3, 4
resp. 4 steg; den sista turbinen har dubbla avlopp.
Vid en antagen verkningsgrad för kompressorer
och turbiner på 88 °/o skulle totalverkningsgraden
bli ca 41 o/o. Antar man 85 %> verkningsgrad i stället,
utom 87 »/o för kompressorerna 4 och 5, skulle
totalverkningsgraden bli ca 38 °/o. Dessa
verkningsgrader är fullt jämförbara med verkningsgraderna
för de bästa ångkraftverken.
Fig. 2. Arbetscgkeln i ett Ts-diagram vid 88 °io
verkningsgrad för kompressorer och turbiner; T
temperatur (°K), p tryck (ata.) i entalpi (kcallkg).
Sonar-sinne hos delfiner
Vattendjur är ingalunda stumma (Tekn. T. 1950 s.
186) som man har trott tidigare och bland de mest
pratsamma finner man delfinerna. Dessa har två
slags läten, dels visslande ljud för samtal och dels
knarrande signaler för avstånds- och
lägesbedömning. De senare kommer i 1—5 s långa pulståg med
pulsrepetitionsfrekvenser från någon till flera
hundra hertz. En enskild puls kan vara kortare än 1 ^.s
och frekvenserna täcker hela spektrum upp till 100
kHz. I vila avger delfinerna dylika ljud några gånger
per minut. Varje rörelse i vattnet nära delfinen
utlöser omedelbart serier av sökläten.
Man har konstaterat, att delfinen kan navigera
även i fullständigt mörker med en mycket hög grad
av säkerhet, endast vägledd av sitt sonarsinne.
Ljuden alstras förmodligen i delfinernas mycket
komplicerade näskanaler (K Backhouse i New Scientist
7 jan. 1960 s. 28). GAH
Halpasset-dammen — olycksdammen
Den 2 december 1959 rasade en av de modernaste
valvdammarna, Malpasset-dammen i Reyran-floden
i södra Frankrike 10 km norr om staden Frejus.
Orsaken är ännu inte känd, men en utredning
pågår, som man hoppas skall ge en förklaring till det
plötsliga raset, det första av en damm av denna typ.
Dammen är ett exempel på den
konstruktionsteknik som syftar till att utnyttja materialets
hållfasthet så långt som möjligt och spara betong, det
tunna valvets teknik. Den byggdes 1952—1955 för
att skapa ett magasin för vattenförsörjningen inom
en stor del av kustregionen i departementet Val, från
Cap Camarat till Cap Roux. Redan romarna hade
försökt avhjälpa vattenbristen här genom att bygga
en 30 km lång akvedukt från just staden Frejus
och använda källorna till Siagnole, en biflod till
Siagne, som vattentäkt.
Den nya lösningen med Malpasset-dammen
innebar, att vatten från Reyran, Biancon och Siagnole
samlades i Malpasset-magasinet som ansågs behöva
vara på 25 milj. m3 för att i framtiden säkra den
ekonomiska expansion inom turistnäringen och
frukt- och blomsterodlingen som denna trakt har
stora förutsättningar för.
Då Reyran-floden har häftiga vattenflöden
kompletterades tidigare hydrologiskt material med ob-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1960 H. 9 207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
