Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 9 - Andras erfarenheter - Malpasset-dammen — olycksdammen, av AB - Rengöringsmedel för förgasaren i bensinen, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
servationer omedelbart uppströms dammen under
en femårsperiod, varunder största sommarflöde, 120
m3/s under 5 h, observerades. De geologiska
undersökningarna utfördes av M Corroy, professor i
Marseille, och visade, att flodområdet ligger i en
synklinal kolförande zon omgiven av metamorfa
horisontella utgåenden från Esterilmassivets undre
partier. Berget i dammläget ansågs vara "absolut
vattentätt" och lämpligt för valvdammsgrund.
Dammen konstruerades av konsultfirman Coyne och
Bellier. Då floden vid dammläget ligger på höjden
42,5 m över havet och distributionsledningarna
krävde en minimihöjd 85 m över havet måste den
övre magasinsgränsen förläggas till 98,5 m över
havet för 25 milj. m3 magasin och 22 milj. m3 kom
att ligga under sänkningsgränsen. Detta ansågs vara
en fördel dels med hänsyn till sedimentationen av
vattentransporterat material, som dock inte
förekommer i överdriven mängd i denna flod, dels från
utseendesynpunkt och dels av brandskyddsskäl,
genom att vattenytan skulle fungera som naturlig
brandgata.
För större flöden lades på toppen av magasinet ett
buffertmagasin på 4,5 milj. m3 mellan 98,5 och
100,4 m över havet, vilken senare höjd var
utsko-vets tröskelhöjd.
Dammprofilen var trapetsformad med den mindre
basen, 30 m, och den större, 180 m, på höjden 100 m
över havet. Dammvalvets radie varierade med
höjden både på uppströms- och nedströmssidan. På
högra sidan vilade valvet mot fast berg, medan det
på vänstra sidan avslutades mot en betonganfang.
Grunden var nedförd 6,5 m i berg, och dammens
höjd över marken var 60 m. Den största
valvtjockleken var 6,91 m och tjockleken i krönet 1,5 m.
Dammradien var vid krönet 105 m och vid foten
95 m. öppningsvinkeln för krönet var 135°. Den
totala betongvolymen var 47 857 m3.
Utskovet var 29,68 m brett och kunde avbörda
180 m3/s vid nivån 102,0 m. Avbördningen skedde
fritt från dammen och berget nedom dammfoten
skyddades av en 0,5 m tjock armerad
betonggjutning. På ömse sidor om utskovet fanns en
konstruktion av förtillverkade betongelement som tillät
en överdämning till 102,5 m över havet, varvid
ut-skovets avbördningsförmåga ökades till 250 m3/s.
Vid foten av dammen fanns en tömningsledning,
ett stålrör med 1,5 m diameter. Den avstängdes på
uppströmssidan av en planlucka och på
nedströmssidan av en ventil som var avsedd att öppnas när
Tabell 1. Valvdammar jämförliga med
Malpasset-dammen
Damm Färdig Krön- Bas- Höjd Volym
längd: höjd [-tjocklek:-] {+tjock- lek:+} höjd m m3
Hierzmann, Österrike 1950 3,1 0,17 58 43 000
Valle, Italien ....... . 1930 0,6 0,08 61 3 800
Couesque, Frankrike . . 1950 2,7 0,18 65,5 75 000
Malpasset, Frankrike . 1955 3,4 0,10 66,5 47 900
Enchanet, Frankrike . 1951 3,4 0,16 68,5 65 000
Bouca, Italien ...... . 1955 2,4 0,10 70 50 000
Moron, Frankrike ... . 1953 2,0 0.19 74 47 000
Osiglietta, Italien ... . 1939 2,9 0,14 76 75 000
Val Gallina, Italien . . 1951 2,3 0,16 92 95 000
Horse Mesa, USA ... . 1927 1,7 0,19 93 113 000
Drossen, Österrike .. . 1955 3,2 0,22 112 350 000
Cabril, Portugal –– . 1954 2,2 0,16 132 360 000
Lumiei, Italien ..... . 1948 1,0 0,12 136 104 000
Zerviela, Schweiz ... . 1950 3,2 0,23 151 650 000
under
Vajont, Italien ..... •byggnad 0,7 0,09 267 190 000
vattennivån översteg 99,50 m. Dess
avbördningsförmåga var då 40 m3/s.
Valvet var utfört av betong med en cementhalt av
300 kg/m3, och ballastmaterialet var till största
delen krossad röd porfyr. Det utfördes i 17 monoliter
med ca 13,5 m längd, vilka göts i etapper om 1,5 m
i höjd så att angränsande monoliter göts med tre
etappers tidsförskjutning. Krympfogarna mellan
mo-noliterna injekterades och hade tätningsplåtar på
uppströms- och nedströmssidorna. Byggnadstiden
var 30 månader och största gjutkapaciteten var
300 m3 per dygn. Arbetet utfördes titi största delen
av firman Léon Ballot et Giannotti Frères.
Totalkostnaden var 580 Mfr.
Malpasset-dammen tycks ha varit en av de
djärvaste valvdammar som byggts, tabell 1. Slankheten
är stor, såväl i horisontal- som i vertikalled.
Konstruktionen är statiskt mycket komplicerad, och i
varje fall vid beräkning enligt elasticitetsteorin
uppträder svårbestämbara extraspänningar på grund av
de deformationer som kan inverka på
knäcksäkerheten. Genom skalverkan kan skjuvspänningar
uppträda som ger förhållandevis stora dragspänningar.
Om detta betyder, att gränsen för den
betongbespa-rande dammtypen nåddes, eller om dammbrottet
berodde på ett eller flera samverkande oförutsedda
förhållanden är ännu inte klarlagt, men sannolikt
rör det sig om ett brott i grunden. AB
Rengöringsmedel för förgasaren i bensinen
I USA har man någon tid försatt motorbensin med
0,005 «/o modifierat lecitin ur sojabönor. Enligt
uppgift hindrar eller avlägsnar tillsatsen fernissliknande
avsättningar i förgasaren, varigenom bilen går bättre
och förbrukar mindre bensin.
Tillsatsen lär hindra isbildning i förgasaren vid låg
temperatur och hög luftfuktighet. Härtill är dock en
tillsats av motoralkohol minst lika effektiv
(Chemical & Engineering News 23 nov. 1959 s. 62). SHl
208 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10
Fig. 1. Plan och
sektion av
Malpasset-dammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
