Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 9 - Fotograferingen av månens baksida, av Robert Meyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fotograferingen
av månens baksida
778.353 : 629.19
523.3
Den interplanetariska station som med hjälp av
en flerstegsraket sköts upp från sovjetiskt
territorium den 4 oktober 1959 har bredden 1 200
och längden (utan antenner) 1 300 mm. Den
innehåller bl.a. apparatur för automatisk
fotografering, och ett fotografiskt laboratorium i
miniatyr. Vidare finns en termostat som håller
temperaturen vid + 25°C samt ackumulatorer.
Slutligen är stationen försedd med ett
orienteringssystem.
Orienteringssystemet började verka då
stationen befann sig på den räta linjen mellan solen
och månen. Avståndet till månen var då 60 000
—70 000 km. Systemet hade till första uppgift
att stoppa den rotation som stationen hade fått
av det sista raketsteget. Därefter ställde
systemet in stationen så att kameran riktades mot
månen; efter exponeringen kopplades det ut.
I urkopplingsögonblicket gav det stationen en
ny rotation bl.a. för utjämning av
temperaturskillnader.
Stationens bana går på ett avstånd av 7 900
km från månens medelpunkt. Banan valdes så
att stationen då den var som närmast månen
befann sig söder om denna. På grund av
månens dragningskraft avvek stationens bana mot
månens medelpunkt. På så sätt kom stationen
Referat av "Pervye fotografii obratnoj storony luny",
Izda-telstvo Akademii Nauk SSSR, Moskva 1959.
\\\
Solstrå fornas nktnmq
vid fotograferingen Månats bana
[-RiktninqtHhårdaq-jämningspunkten-]
{+RiktninqtHhårdaq-
jämningspunkten+}
Fig. 1. Rymdstationens m och månens o läge kl. 00.00 Greenwich-tid
varje dygn från starten fram till den första november 1959. Observeras
bör att rymdstationens bana icke ligger i ekliptikans plan.
Fig. 2. Schematisk bild av rymdstationen; 1
fotograferings-fönster, 2 drivanordning för orienteringssystemet, 3 solstyrd
givare, 4 solbatterier, 5 ridåer för det termiska reglersystemet,
6 värmeskärmar, 7 antenner, 8 olika vetenskapliga instrument.
att återvända till jorden över norra halvklotet,
vilket var önskvärt för de ryska
vetenskapsmännen.
På återfärden mot jorden efter första
omloppet gick stationen ej in i jordatmosfären utan
passerade på ett avstånd av 47 500 km från
jordens medelpunkt. Man beräknar att
stationen skall fortsätta i sin bana till slutet av
april 1960 och göra sammanlagt 11 varv
omkring jorden.
Foto-televisionssystemet består av en kamera
med två objektiv, den nämnda
miniatyranordningen för automatisk framkallning, fixering,
sköljning och torkning av exponerad film, en
högstabil fotomultiplikator samt ett
programstyrt automatiksystem. De två objektiven har
olika brännvidd, det ena 500 mm för
detaljfotografering, det andra 200 mm för
fotografering av hela månskivan; ljusstyrkorna är 1: 9,5
och 1: 5,6.
Exponeringarna görs på en specialtillverkad
35 mm film som tål framkallning även vid hög
temperatur. Exponeringstiderna varierar upp
till 40 min.
Principen för bildernas överföring till jorden
var följande: en ljusfläck svepte över filmens
TEKNISK TIDSKRIFT 1 9é0 H. 9 209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
