Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 9 - Nya metoder - Läcksökning med lustgas, av SHl - Isotopbehållare för radiografi, av SHl - Rening av fenolhaltigt avloppsvatten, av SHl - Stora konstgjorda diamanter, av SHl - Bekämpning av vildhavre, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya metoder
Läcksökning med lustgas
Kväveoxidul (lustgas) har fått allt större
användning som spårämne vid läcksökning i kylsystem och
bränsletankar i jetplan. Man har emellertid nu
funnit att den kan utnyttjas även vid lokalisering av
läckor i underjordiska rörledningar genom
tryckning med vatten. Härvid används en ny metod, vid
vilken gasen löses i vattnet under tryck.
Den är då mycket löslig, men när vatten läcker ut
och trycket minskas frigörs gasen och tränger upp
till jordytan. Kväveoxidulen kan då lätt påvisas med
en infrarödanalvsator. Ned till 5 vol-°/o gas i vattnet
och läckor på ned till 7,5 1/h kan påvisas på detta
sätt.
Kväveoxidulen har flera egenskaper som gör den
tilltalande som spårämne vid läcksökning i
underjordiska rörledningar. Den är löslig i vatten, stabil
och förekommer inte i naturen; detta gör däremot
andra ifrågakommande gaser, såsom helium och
halogener, varigenom läcksökning med dem kan
ge förvirrande resultat. Vidare är kväveoxidul billig,
inte giftig och inte korrosiv (Chemical & Engineering
News 19 okt. 1959 s. 48). SHl
Isotopbehållare för radiografi
I Storbritannien kan man nu erhålla
strålskyddsbehållare för radioisotoper med avståndsmanövrering
av strålkällan. För att underlätta hanteringen har
man monterat de mindre behållarna på vagnar
(fig. 1). Denna utföringsform kan användas för
strålkällor på upp till ca 1 500 C kobolt 60 eller
motsvarande radioisotop. Större behållare hanteras
däremot bäst med krän.
Strålkällan förs ut ur behållaren och genom ett
till denna anslutet rör in i t.ex. ett kärl för
radio-grafering av en svets (fig. 2). Härvid manövreras
den på tryggt avstånd med en kabel i princip
liknande trådutlösaren för en kamera. Manöverappa-
Fig. 1.
Strdl-skyddsbehdllare
för två
strålkällor pä upp till
10 C kobolt 60.
Fig. 2. Radiografi av en svets i ett cylindriskt kärl.
raten, som kan placeras på upp till 6 m avstånd
från strålskyddsbehållaren, har ett räkneverk som
visar hur lång väg strålkällan förts (Nuclear
Engineering dec. 1959 s. 456). SHl
Rening av fenolhaltigt avloppsvatten
Vid ett brittiskt stålverk har man byggt ett
reningsverk för ca 300 ms/dygn fenolhaltigt vatten.
Fenolen oxideras av en bakteriekultur som sätts
till i frystorkat skick (Tekn. T. 1959 s. 958). För
oxidationen åtgår ca 1 100 m3/h luft. Tidigare har
man i stället för bakteriekulturen satt till jord och
litat på att denna innehöll något av den önskade
bakterien. Reningsanläggningens igångsättning tog
då flera månader, medan den vid användning av
den frystorkade kulturen tar bara 2—3 veckor.
Vidare kan kulturen lagras och finns därför till hands,
om bakterierna i reningsverket av någon anledning
skulle förgiftas (enl. London Press Service). SHl
Stora konstgjorda diamanter
I USA tillverkas diamanter vid ca 2 700°C under
ett statiskt tryck av ca 140 000 at och samma metod
har provats vid Asea i Sverige (Tekn. T. 1956 s. 273).
Härvid erhålls emellertid bara små diamanter med
0,1—1 mm kantlängd. Vid en ny holländsk metod
används dynamiskt tryck, alstrat genom detonation
av ett lämpligt sprängämne, varvid man enligt
uppgift erhåller relativt stora diamanter.
Utgångsmaterialet är grafit försatt med diamantsplitter som
tjänar som ympkristaller.
Man kan använda en hålladdning med inlägg av
grafit (Tekn. T. 1958 s. 393), varvid en grafitstråle
med mycket hög energi träffar råmaterialet.
Processen kan utföras i vakuum, luft eller någon
annan atmosfär. Råmaterialet kan förvärmas, och det
kärl i vilket det läggs kan stödjas genom ett
mottryck (Engineers’ Digest nov. 1959 s. 437). SHl
Bekämpning av vildhavre
I USA har man i ett karbamat funnit ett medel för
bekämpning av vilda Avena-arter, mest Avena fatua
(flyghavre), som vållar stora förluster vid odling
av vete, råg, lin, ärter och sockerbetor. Den nya
ogräsbekämparen är barban med det kemiska
namnet 4-kloro-2-butynyl-N-(3-klorofenvl)karbamat och
handelsnamnet Carbyne.
Barban har en mycket känslig struktur och den
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10 211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
