- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
219

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 10 - Virkesberedning i en möbelfabrik, av Carl Sågvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. i.
Mekaniserad ämnestill-lagning; siffrorna markerar
varifrån de
följande bilderna
är tagna.

placerade i det fria under ett skyddstak. Två
av dessa är utförda i järn och den tredje i
aluminium. Torkarna medger temperaturer upp
till 130°C, och uppvärmning kan ske antingen
med högtrycksånga eller elektriska element. De
användes huvudsakligen för barrvirke.

I torkanläggningen torkas allt virke ned till
C % fuktkvot, varvid i allmänhet huvuddelen

av den kvarvarande fuktigheten är lagrad i
mittpartierna av plankan eller ämnet. För att
få en utjämning till stånd föres torklassen över
till ett acklimatiseringsrum, som ligger i
anslutning till torkanläggningen. Med hjälp av
ett luftberedningsrum och kulvertar under
golvet hålles här ett konstant lufttillstånd, som
svarar mot 7 % fuktkvot i virket, vilket har
visat sig vara ett lämpligt medelvärde för
möblerna på kontor.

Fig. 5. Åmnestillverkningslinjen; i förgrunden virkeslass och kapsågar.

Fig. 6. Tvärtransportörerna vid kapsdgarna.

Haskinhall

I direkt anslutning till acklimatiseringen
ligger maskinhallen, där den egentliga
bearbetningen startas med ämnestillagning. Denna är
ordnad som en ren linjetillverkning, vilken i
möjligaste mån har automatiserats, fig. 4.

Torklassen med det staplade virket går från
acklimatiseringen in på ett 5 t lyftbord i
maskinhallen, fig. 5. Detta drivs med tryckluft,
men lastplanet vilar i upplyft läge på olja, och
höjdregleringen sker genom en
membranregle-rande oljeventil. Lyfthöjden är 1 800 mm,
varav 500 mm över golvplanet, vilket ger
lämpligaste arbetshöjd på torklassets översta
virkesskikt.

På varje sida av lyftbordet är en hydraulisk
parallellkapsåg placerad. Klingans varvtal är
3 000 r/m. Slaglängden är lätt inställbar för
önskad bredd upp till 400 mm, och
slaghastigheten kan varieras mellan 0 och 45 slag/min.
Manövreringen sker med fotpedal.

Av tvärtransportörer förs det kapade
materialet in på en huvudtransportör.
Tvärtransportören vid vänster kapsåg, fig. 6, består av
åtta kedjor, som drivs med hastigheten 130
m/min. I linje med kapbänken är sju rullar
lagrade, så att de kan göra en pendlande
vertikal rörelse. Med kapsågen i tillbakaskjutet läge
ligger rullarna på samma höjd som rullarna i
kapbänken. När klingan sågat genom virket,
sänks rullarna automatiskt och lägger av
materialet på de drivna kedjorna, som för in det
på huvudtransportören.

Vid högra kapsågen är tvärtransportören
ersatt med ett utkastardon, som genom
magnet-påverkan lägger av materialet direkt på
huvudtransportören, när kapsågen är i sitt
främsta läge. Kapändar och spill faller ned på en
under kapbänkarna belägen transportanordning
och förs till en vagn i acklimatiseringen.

Från kapsågarna förs materialet på huvud-

tt V. ^VÄV



TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10 219

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free