Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 10 - Andras erfarenheter - Aluminium för krafttransformatorer, av R Gn - Färgtelevisionens snigelgång, av GAH - Ombordtagning av sågade trävaror, av Erik Nothin - Elektrolytisk kopparraffinering med hög strömtäthet, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I USA har två stora transformatorer med
alumi-niumlindningar konstruerats och provats och även
jämförts direkt med två transformatorer med
kop-parlindningar och med samma elektriska data.
Jämförelsen för den större transformatorn, 71 MVA,
301/174/13,2 kV (tabell 1) visar att den med
aluminium blir 5 »/o tyngre och 4,2 °/o dyrare. Jämförelsen
har baserats på ett råkopparpris av 3,03 kr/kg och
ett aluminiumpris av 3,21 kr/kg. (Electrical
Engineering 1959 juli s. 737). R Gn
Färgtelevisionens snigelgång
Av 50 milj. TV-mottagare i USA torde möjligen 1 %
vara färgtelevisionsmottagare. Intresset på
tillverkar-sidan är dock mycket stort och
färgtelevisionsmottagare annonseras kraftigt, vilket förklaras av de
stora investeringar som industrin har gjort i
forskning, utveckling och produktion på området (för
RCA ca 130 M$). Färgsändningar förekommer ännu
rätt sparsamt, under 1959 var det egentligen bara
en station i New York-området som sände färg och
då endast under ca 15 °/o av sin sändningstid.
De billigaste mottagarna kostar nu ca 500 $ och
kan ta såväl färgprogram som svartvita sådana,
ehuru återgivningen av de senare blir något sämre än
i vanliga mottagare för svart-vitt. Vissa mindre
förbättringar i mottagarnas egenskaper har
konstaterats, men återgivandet av t.ex. hudfärg i riktiga
nyanser kräver en omsorgsfull och ofta upprepad
justering på rattarna till apparaten.
Färgkonvergensen har förbättrats, så att en bättre täckning av de
olika delbilderna nu erhålles. Vissa mindre goda
färgåtergivanden torde för övrigt kunna spåras till
sändningsapparaturen eller studiobelysningen.
På grund av apparaternas komplexitet är
felfrekvensen stor och servicekostnaden relativt hög.
Ars-kontrakt för service kostar nära 80 $ (Consumer
Reports febr. 1960 s. 81). GAH
Ombordtagning av sågade trävaror
Genom att sammanföra sågat virke i paket om ca
0,3 standard med virket längdsatt och leverera
dessa paket riktningsrätt vid fartygssidan med
hjälp av truckar, så att sling lätt kan anbringas,
kan man avsevärt nedbringa antalet ackordstimmar
och totalkostnaden för lastning av virke på fartyg
jämfört med vid motsvarande lastning direkt från
järnvägsvagn. Även på järnvägsvagnar, bilar och
pråmar bör virket läggas så att sling lätt kan
anbringas. Vid utlastning från pråm bör första slinget
i varje virkeslager vara stroppat och vid utlastning
från järnvägsvagn bör man se till att buntarna
ej sticker in i varandra. Vid stuvning i lastrum
kan det ibland vara fördelaktigt att använda
sling-vagnar och slingbackar. Kajkranar måste kunna nå
ut över hela lastluckan i de båtar som kan
befrakta hamnen och det är en fördel om luckbasen
personligen kan sköta kajkranen (IVA:s
Transport-forskningskommission Medd. 45/1959). Erik Nothin
Elektrolytisk kopparraffinering
med hög strömtäthet
Vid Bolidens Gruv AB i Skelleftehamn har man
gjort en serie försök med elektrolytisk raffinering
vid hög strömtäthet av anodkoppar. Det är då
nödvändigt att åstadkomma en stark relativ rörelse
mellan elektrolyten och elektroderna för att
utarmning av kopparjoner i katodskiktet och för stark
anrikning av dem i anodskiktet skall undvikas. Den
relativa rörelsen kan erhållas genom användning av
Fig. 1. Kanalcell
för elektrolytisk [-kopparraffinering.-]
{+kopparraffine-
ring.+}
roterande eller vibrerande katoder eller genom
strömmande elektrolyt.
Laboratorieförsök har visat att den senare
metoden är mest lovande, och den har därför provats
i halvstor skala. Härvid har man använt en
"kanal-cell" (fig. 1), i vilken elektrolyten flyter parallellt
med elektrodplattorna. Elektrolyten leds in genom
ett koniskt rör i elektrolysörens ena ända till en
kammare som är skild från kanalen genom en bädd
av glaskulor (fig. 2). Kammaren innehåller vidare
två skärmar för förbättring av elektrolytens
flyt-mönster. Härigenom uppnås laminär strömning
genom cellen och en likartad strömning av elektrolyt
över dess tvärsnitt. I elektrolysörens utlopp finns
en liknande bädd av glaskulor.
Elektrolyten bringas att cirkulera mellan
elektro-lysören och ett mellankärl med en syrafast pump
för 6 mVmin och 3 m tryckhöjd (fig. 3). Från
mellankärlet förs den också med en annan pump
på 300 1/min och 30 m tryckhöjd genom ett
keramiskt tryckfilter.
De fullstora anoderna är 950X670 mm och väger
180—200 kg. Varannan elektrodgrupp består av tre
anoder och fyra katoder i parallellkoppling (fig. 1)
och varannan av fyra anoder och tre katoder.
Fördelen med detta kopplingssätt är att bara
strömskenorna i cellens ändar behöver bära hela
strömmen. Genom att elektrodgrupperna är seriekopplade
blir vidare den erforderliga strömmen av rimlig
storlek, och genom den direkta kontakten mellan
anoderna i en grupp och katoderna i den
närliggande blir spänningsfallet mellan grupperna mindre
än 0,1 V.
Strömutbytet blir 90—92 °/o. Vid 500 A/m2
strömtäthet blir potentialdifferensen mellan anod och
katod 0,48 V och potentialfallet för en grupp 0,524 V.
Energiförbrukningen blir ca 500 kWh/t koppar,
pumparbetet oräknat. Det siam som lossnar från
anoderna förs av den snabbt flytande elektrolyten
ut ur cellen och stannar i filtret. Bara en obetydlig
mängd siam blir kvar på cellens botten, och
elektrolytens slamhalt kan hållas under 50 mg/1.
Man väntar inga betydande komplikationer vid
konstruktion av en kanalcell för drift i full skala.
Det är klart att cellens fördelar kommer till sin rätt
först om antalet elektrodgrupper och antalet
elektroder i dem görs ganska stort. Man tänker sig att en
fullstor kanalcell skall innehålla 30 elektrodgrupper
samt vara ca 45 m lång, 3 m bred och 1,2 m djup.
Den skulle ta ca 20 kA ström.
Huruvida elektrolytisk kopparraffinering med stor
strömtäthet lönar sig kan ännu inte avgöras.
Strömkostnaden är nästan direkt proportionell mot
strömtätheten därför att största delen av ökningen i
tillförd elenergi omvandlas till värme. Härigenom
Skärmar
Utlopp Glaskulebäddar
Trägaller
Fig. 2.
Kanalcellens inlopp och
utlopp.
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
