Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Forskningssamarbete och utveckling inom amerikansk bil- och oljeindustri, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na bryta den historiska utvecklingen av
kompressionsförhållande, oktantal och
bränslesammansättning. Lösningen av dessa problem
kräver ökad forskning, om inte motorernas
vidare utveckling skall avstanna.
Hur invecklat problemet att reglera
förbränningen är, framgår av att det för närvarande
inte är möjligt att bestämma absoluta värden
för knackning, yttäridning eller andra
förbränningsegenskaper för individuella kolväten eller
blandningar av kolväten (Tekn. T. 1954 s. 368).
Försök har gjorts att värdera egenskaperna
med användning av sådana parametrar som
blandningstenjperatur-täthet-tid och
bland-ningstemperatur-tändinställning-hastighet. Sådana försök liar dock varit av begränsad nytta,
emedan det inte varit möjligt att få med
verkningarna av andra viktiga faktorer som
sammanhänger med förreaktioner till
förbränningsförloppet. Som exempel kan nämnas
krackning, dehydrering, polymerisering,
uppkomst av fria radikaler och oxidation.
Tämjandet av den "vilda" förbränningen när
temperatur och tryck blir ännu högre än nu
kräver vidgad kännedom om förreaktionerna
till förbränningsförloppet ("kalla flammor"
o.d.) och dessas reglering, om
förbränningsrester och deras eliminering som tändkälla, om
bränslenas förbränningsegenskaper och deras
beroende av temperatur, oxidation och
tillsatsmedel samt om hur smörjoljorna och deras
tillsatser verkar på avsättningarna i
förbränningsrummet.
Hänsynen till yttändning medför andra krav
på bränsleurvalet än "research"-oktantalet när
motorns kompressionsförhållande överstiger
10. Valet av kolväten synes därvid tendera
mot isoparaffiner och aromater (fig. 5). Vissa
isoparaffiner har utmärkt motståndsförmåga
mot knackning och yttändning och har
relativt liten benägenhet att bilda avsättningar, som
är förutsättning för yttändningar. Många
aromater däremot synes ha viss benägenhet att
ge dylika avsättningar och relativt liten
motståndsförmåga mot yttändningar. Det torde
dock vara oklokt att utan vidare utesluta
aro-materna som grupp betraktad och en
undersökning av speciella aromatiska kolväten inom
lämpliga oktantals- och kokpunktsområden kan
vara motiverad, t.ex. i form av ett gemensamt
arbete liknande "Project No. 45" vid American
Petroleum Institute.
Samordnad forskning skulle i hög grad
underlättas genom utveckling av standardiserade
provningsmetoder för bestämning av
yttänd-ningsegenskaperna hos motorbensin. Dylika
prov skulle medföra samma nytta som
nuvarande laboratorie- och vägprov för
knackningsbestämningar och skulle omfatta även de
i bensinen ingående kolvätenas benägenhet att
ge avsättningar i förbränningsrummet.
Coordi-nating Research Council har för detta ändamål
en kommitté med representanter från både
bil-och oljeindustrierna, som skall söka utveckla
en sådan undersökningsteknik.
Ett annat forskningsobjekt som syftar till en
Fig. 2.
Motor-effekt för
amerikanska personbilsmotorer sedan 1930.
Oktantal
Hompressions-{Research) förhållande
Fig. 3.
Bilmotorernas kompres- so [-sionsförhdllan-de-]
{+sionsförhdllan-
de+} och
bensinens oktantal
enligt
"rese-arch"-metoden. 7o
lösning av yttändningsproblemet är
motorsmörjoljan. Sådana multigradoljor, som inte
innehåller svårflyktiga komponenter, har i hög
grad bidragit till att minska såväl yttändningen
som den stegring oktantalsbehovet i en motor
undergår på grund av successiv upplagring av
sot i förbränningsrummet (fig. 6). Det är
sannolikt, att ytterligare framsteg kan göras med
hjälp av tillsatser som ined hänsyn till
yttänd-ningsbenägenhet har lämpligare kemisk
sammansättning än de nuvarande.
Ur motortillverkarens synpunkt är
yttändningsproblemet minst lika betydelsefullt och
Tändstift
i Normal flamfronl
Fig. 4. Kontrollerad
och okontrollerad
förbränning i en
bilmotor;
jonise-ringsgapet är
anslutet till
förstärkare och räknare
för glödtändningar.
■]oniseringsgap
Heta avsättningar
Restgas
Onormal flarn front
294 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
