- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
309

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - STF februari - Nya metoder - Beläggning med volfram ur gasfas, av SHl - Filter för vätskeaerosoler, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Materialets oerhörda omfång nödvändiggör en
sträng och hård bearbetning av materialet så att
mesta möjliga information ges på minsta möjliga
utrymme. En övergång till ett intensivt utnyttjande
av ett genomarbetat bildmaterial är på väg.
Tidskriften kan göras mycket bättre om man vill kosta
på sig det, men med de krav på god ekonomisk
utdelning som STF ställer på Teknisk Tidskrift måste
utbyggnaden framskrida relativt långsamt.

Av visade tabeller och figurer framgick att
bergsmännen är relativt väl tillgodosedda med uppsatser
och notiser, att tidskriften ständigt växer både i
annonsvolym (ca 2 000 s. 1959), i textmängd (1 356 s.
1959) samt upplaga (14 400 exemplar vid årsskiftet
1959/60). Över 500 böcker recenserades 1959 och av
aktuella notiser under "Händelser" infördes ca 350.

Diskussionen blev i förhållande till det lilla
auditoriet mycket livlig och kretsade mellan
förhållandet vid Jernkontorets Annaler och Tidskrift för
Bergshandteringens Vänner till sammandrag på
engelska av uppsatser, lämpligheten av ett
specialhäfte om ugnar samt önskvärdheten av en
perso-naliaspalt. Föredragshållaren lapade med synbar
förtjusning i sig det beröm som från skilda håll
och icke minst från ordförandens, Olof
Drakenberg, kom tidskriften till del.

Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik höll tillsammans med Tekniska Samfundets
avdelning för mekanisk teknik och
skeppsbyggnadskonst ett mycket livligt besökt sammanträde
fredagen den 26 februari i Ingenjörernas Hus i Göteborg.
Ordföranden i de båda avdelningarna uttryckte sin
tillfredsställelse med detta gemensamma
arrangemang, som borde lända till efterföljd.

Huvudpunkten för kvällen utgjordes av en serie
föredrag om den nya engelska torpedbåten av
"Bra-ve"-klass, som har konstruerats vid Vosper Ltd i
Portsmouth, England, på uppdrag av brittiska
amiralitetet.

Första föredraget hölls av den tekniske chefen
för företaget, Peter du Cane, som redogjorde för
de olika utvecklingsstadierna. Skrovformen skall ha
ett skarpt slag vid ifrågavarande höga farter över
50 knop. Mätresultat visar att man trots denna
skarpa form inte får särskilt mycket större
accelerationer i sjögång än vid en rundbottenform.

Fartyget drivs med gasturbiner och har ett
träskrov på lättmetallstomme. Det kan under gång ges
en viss lämplig trimvinkel med hjälp av en
horisontell, från bryggan manövrerbar, klaff på
akterspegel.

Christoffer Dreyer, firmans kontaktman med
brittiska amiralitetet, redogjorde för sin och för den
engelska marinens syn på torpedbåtar. Man har
tyvärr inte som i Sverige en stor förståelse för
torpedbåtsvapnet utan ägnar sina krafter åt att
planera för operationer i Atlanten. Torpedbåtarna
har därför blivit förhållandevis mycket mera
styvmoderligt behandlade i brittiska flottan.

"Brave Borderer" är det första fartyg, som får all
sin kraft från gasturbiner, både i huvud- och
hjälpmaskineri. B G Markham hos British Siddeley
En-gines Ltd i England redogjorde för de speciella
arrangemang, som hade måst vidtas med firmans
flygplansturbiner, för att dessa skulle kunna
användas i båten. Man utsatte aggregaten för svåra prov
för att utröna motståndskraften mot saltvatten osv.

I diskussionen betonades att denna brittiska
torpedbåt innehåller så många nyheter i fråga om
skrov, maskineri, hydrodynamisk utformning,
propellrar m.m. att den torde förtjäna den allra största
uppmärksamhet i framtida svenskt flottbyggande.

nya metoder

Beläggning med volfram ur gasfas

Vid US Bureau of Mines har man utarbetat en ny
metod för framställning av mycket ren volfram i
enkla former. Metoden synes också användbar för
volframering av metaller och andra material.

Volframhexafluorid och vätgas leds genom ett
kopparrör upphettat till ca 600°C. Härvid faller
volfram ut på kopparröret, medan eventuella
föroreningar i fluoriden förblir i gasfas. När
volframbe-läggningen blivit tillräckligt tjock avbryts processen,
och kopparn avlägsnas. Man har då ett rör av
volfram med över 99,99 <Vo renhetsgrad.

Processen sägs ge volframbeläggningar med
utmärkt adhesion och täthet. Detta kan bli av
betydelse för tillverkningen av missiler, då volfram har
mycket hög smältpunkt (3 370°C), stor hårdhet och
god resistens mot korrosion (Chemical & Engineering
News 5 okt. 1959 s. 24). SHl

Filter för vätskeaerosoler

För att hindra luftförorening genom
vätskeaerosoler, som släpps ut från kemiska fabriker, behöver
man effektiva filter som fångar även små
vätskedroppar (mindre än 50 utan att erbjuda för stort
motstånd för gasströmmen. En brittisk
undersökning har nu visat att sådana filter kan göras av
fibrer.

Droppar, som stannat i vanliga fibermattor av t.ex.
glasull, ull eller bomull, har benägenhet att bilda
sammanhängande skikt på fibrerna. Sådana filter
är ineffektiva och sätts igen. Man har emellertid
funnit att utmärkta filter kan göras av vissa
syntetfibrer och silikonbehandlad glasfiber därför att
vätskan bildar diskreta droppar på dessa fibrer.

Man trodde först att det bara gällde att använda
ett icke vätbart fibermaterial, men detta är
märkligt nog inte fullt riktigt. Av ett antal provade icke
vätbara fibrer visade sig den minst vätbara,
PVC-fibern, oanvändbar till filter, medan den mest
vätbara, Terylene, gav synnerligen effektiva filter.
Goda resultat erhölls också med silikonbehandlad
glasfiber och polyakrylnitrilfiber.

Man tillverkar nu filter av Terylene i rörform som
visat sig vara den i praktiken lämpligaste typen.
Härvid pressas en fibermassa samman i en form
vid bestämd temperatur varefter den
värmebehandlas för avlägsnande av spänningar i fibrerna.
Filterrören kan sättas in i höljen av t.ex. gummibelagt
stål med lämpligt anordnade in- och utlopp,
beroende på om filtret skall användas torrt eller med
spolning som måste användas om gasen innehåller
fasta partiklar. Filterelementen tillverkas i storlekar
för 1,7—140 m3/min gas.

Vid prov med ett torrt filter för avlägsnande av ca
100 mg/m3 ILSO.j fastnade denna fullständigt vid
en droppstorlek på mindre än 50 u. Tryckfallet i
filtret blev 250—275 mm H20. För ett spolat filter
torde tryckfallet bli ca 400 mm H20. I filtren är

309 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free