Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Debatt: Fasader och yttertak, av BS - Nya produkter - Ett flexibelt elfördelningssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men så att den passar för utfackningsväggar. I
stället lägger man in betongbalkar och pelare i
fasaden värmeisolerade med endast 7 cm lättbetong
så att värmegenomgångstalet där blir så högt som
1,0 kcal/m2h°C. Mellan balkarna och pelarna som
upptar ungefär en fjärdedel av väggytan bygger
man sedan sina utfackningsväggar av 25 cm
lättbetongblock, 25 cm stående lättbetongelement,
1/2-stens fasadtegel med träkonstruktion bakom och
trävägg med asbestcementskivor ut- och invändigt.
Trots att lättbetongväggarna inte bär någonting,
väljer man så hög täthet som 0,5 kg/dm3. För
lättbetongelementen anger man dessutom ett
värme-genomgångstal som är betydligt högre än det
allmänt vedertagna. Man putsar de släta elementen
invändigt och förser dem utvändigt med en
silikat-färg som är dyrare än ädelputs.
Väggen av fasadtegel med träkonstruktion bakom
är onödigt dyrbar. Bakom fasadteglel finns således
ett vindskydd av asbestcementskivor och
innerkläd-seln består av såväl träpanel som gipsskivor.
Väggen av trä med asbestcementskivor är ytterligt
komplicerad. Såväl ytterklädseln av 10 mm
polerade asbestcementskivor som innerklädseln av
träpanel och 8 mm asbestcement är 3—-4 gånger så
dyr som det utförande som är normalt i
bostadshus. Regelsystemet är ytterst komplicerat och
dyrbart. över en fjärdedel av väggytan består av
genomgående träreglar som även till stor del är
synliga i fasaden och skall underhållas. Det är därför
inte underligt att denna vägg blir dubbelt så dyr
som 1 1/2-stensväggen och bedöms ge höga
underhållskostnader. I likhet med elementväggen av
lättbetong har värmeisoleringen beräknats vara sämre
än den som fås enligt vedertagna
beräkningsmetoder.
Samtliga fasader med de angivna
utfackningsväg-garna får dessutom väsentligt sämre värmeisolering
genom de köldbryggor som betongkonstruktionerna
i fasaden ger upphov till.
Som ytterligare exempel på en utfackningsvägg
anges den glas- och trävägg som använts vid
Konstfackskolan i Stockholm, vilken enligt utredningens
beräkningar blir fyra gånger så dyr som
tegelväggen.
Vid prissättningen synes man ha använt listpriser,
vilket gynnar tegelkonstruktionerna, eftersom några
rabatter normalt inte utgår på teglet. Däremot kan
man normalt räkna med rabatter på 10—20 °/o på
listpriset för t.ex. trä, mineralull, asbestcement- och
gipsskivor. Jämfört med övriga priser synes
dessutom priset på fasadtegel vara ovanligt lågt, vilket
förutom att den billigaste kvaliteten använts kan
bero på att särskilt förmånliga priser har erhållits
från något mindre tegelbruk i närheten av
Eskilstuna.
Någon hänsyn till skillnad i
uttorkningskostna-der, byggnadstid m.m. har vidare inte tagits liksom
till de fördelar som en utfackningsvägg ger vid
transport av bjälklagsformar, mellanväggar och
andra byggnadselement och byggnadsmaterial. Man
måste även beakta det samband som finns mellan
val av yttervägg och innerväggar. Man vill således
inte gärna putsa ytterväggen invändigt, om övriga
innerytor är oputsade.
Utredningen konstaterar vidare, att en vägg med
aluminiumplåt utanpå en 1 1/2-stens tegelmur
skulle bli dyr jämfört med fasadtegel och puts. Delvis
beror det höga priset på att plåtarna har måst
klippas ned för att passa med fönsterplaceringen,
som i detta fall i motsats till övriga utföranden ej
har anpassats efter fasadmateriale.t. Man kan även
fråga sig vad nyttan ligger i att veta vad det kostar
att klä in en tegelvägg med plåt, då ett sådant
utförande är ytterst sällsynt i praktiken.
Vid jämförelsen mellan taktegel och
asbestcementplattor väljes samma taklutning eller 1 :2,0 trots
att asbestcementplattorna läggs i lägre lutning i
praktiken. Dessutom väljs en dyrare färgad kvalitet
än de vanliga naturfärgade korrugerade plattorna
och en i normala fall onödig undertäckning med
släta asbestcementskivor, som blir nästan lika dyr
som de korrugerade skivorna. Vid jämförelse
mellan taktegel och korrugerad aluminiumplåt väljes
även samma taklutning och plåtarna läggs i likhet
med taktegel på ett underlag av papp och
underpanel, vilken även är sällsynt i praktiken. Någon
omräkning av takstolskonstruktionen har inte
utförts, trots att aluminiumplåten är betydligt lättare
än takteglet. Beträffande jämförelse med papptak
synes det anmärkningsvärt, att taklutningen i detta
fall valts så hög som 1 : 3,5. I normala fall läggs
dessa tak i mindre lutning, vilket bl.a. leder till att
kostnaden för snöräcken bortfaller. BS
»v» I |
.’.V.
•-V
• •
.v.’.
• • •
• • • •
nya produkter
Ett flexibelt elfördelningssystem för ställverk
och kapslade centraler har utvecklats av Asea och
Elektroskandia i samarbete med Svenska
Metallverken. Systemet bygger i stor utsträckning på
användning av lättmetall och plastmaterial;
dimensioner och vikt har härigenom kunnat reduceras
avsevärt. Skruvgängor och gångjärn är av rostfritt
stål.
Exakt samma apparater används i såväl den
kapslade centralen, se figuren, som i
lågspänningsställ-verket. Ett stort antal apparatinsatser passar
dessutom till samma kapsling och huvudlådorna är
därför endast fem till antalet och byggbredderna
endast tre. Apparatinsatserna kan redan vid
tillverkningen förses med ett samlingsskenesystem, och
särskilda samlingsskenelådor fordras därför inte vid
319 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
