Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 13 - Flottning i lättmetallränna, av Ullrich Thran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enligt denna metod på Svenska Metallverkens
verkstad i Skultuna.
Hopfästningen av lättmetallsvep och
stålbalkar skedde helt okonventionellt med
självgängande skruvar, Bultfabrikens typ BK nr 14, som
modifierades något för detta ändamål. Då
dessa skruvar ej är tänkta som kraftöverförande
konstruktionselement, utförde man statiska
prov för att få upplysningar om det minsta
jämnstarka randavståndet i lättmetallen. Den
statiska brottlasten konstaterades vara 800 kp
per skruv. Vid utmattningsförsök med
pulserande drag uthärdade förbandet 100 000
lastväxlingar för en belastning av 400±150 kp.
Den största uppträdande belastningen i den
befintliga rännan är endast 100 kp per skruv.
Trots obetydlig risk för galvanisk korrosion
mellan varmgalvaniserat stål och lättmetall
typ 6526 isolerades skarven med en
asfalt-gummipasta, typ bilunderredsmassa, som i
försök visade god applicerbarhet och täthet och
av Korrosionsnämnden bedömts ha god
beständighet mot vatten, väder och vind4.
För att minska värmespänningarna satte man
ihop lådbalkarna och svepen vintertid i ett
värmeskjul vid temperatur överstigande
nollpunkten. Värmespänningar, uppstående genom
temperaturer ovanför
hopsättningstemperaturen, motverkar spänningar, uppkomna genom
yttre last, som i sin tur endast uppstår
sommartid. I omvänt fall adderas
värmespänningarna till de åtskilligt mindre spänningar, som
orsakas av snöbelastningen.
Tätningen vid skarvarna bestod av ett
profilerat bandage av naturgummi, som med två
12,7 mm tjocka varmgalvaniserade rundstål
drogs utanför svepen mot dessa. Rundstålen
-f
Uppström s
-ränn de l
[-Nedströms-ränndel-]
{+Nedströms-
ränndel+}
Fig. 5. Ränn-
Gummi shaw
Spännband
Fig. 7. Sprickbildningar i rännan vid Stornorrfors.
förankrades sedan i lådbalkarna, fig. 5.
Värmespänningarna i svepen på grund av rundjärnen
kontrollerades och man konstaterade att
åtdragningskraften tillsammans med
värmespänningarna icke torde utsätta svepen för
buck-lingsrisk. Därvid betraktades svepet som
cir-kulärcylinderskal.
Rännan monterades under hösten 1958 med
en genomsnittshastighet av 350 m/per vecka.
Även en del av tätningarna monterades, vilket
arbete dock avbröts under midvintern. Under
senvintern 1958/59 upptäcktes bucklor i
svepen över spännbanden under belastning av
packad snö som delvis fyllde rännan.
Bucklorna uppträdde vid nedströmskanten av ett svep,
som här med 50 mm övertäcker det nedströms
liggande svepet. De flesta bucklorna försvann
dock, när spännbandens åtdragning lättades.
Återstående delen av tätningarna monterades
först strax före flottningssäsongens början.
Därvid upptäcktes, att ca 15 % av de levererade
profilgummitätningarna uppvisade
tillverkningsfel, varför de i all hast måste ersättas med
plattgummistrimlor av handelskvalitet.
Rännan togs i bruk den 30 maj 1959. Den 6
juli upptäcktes på två ställen sprickbildningar,
fig. 7, vid de i det föregående omtalade
ställena på nedströmskanten av två svep, där under
snöbelastningen bucklor hade uppstått.
Svepen utbyttes mot förut anskaffade reservdelar
under några timmars avbrott i flottningen. En
noggrann inspektion av rännan gav som
resultat, att det fanns kvar eller hade på nytt
utbildats ett 40-tal bucklor och att i några av dem
hade sprickor börjat utbildas på hjässan av
bucklan, parallella med rännans längdriktning,
vinkelrätt mot svepkanten och utgående från
denna. Av alla då kända faktorer och med
hänsyn till dessa observationer, drogs slutsatserna:
Det rör sig om utmattning.
Pulserande krafter av tillräcklig storlek för
initiering av utmattningssprickor kan endast
härröra från stockarnas stötar mot rännväggen.
Stötarna åstadkommer böjspänningar
vinkelrätt mot sprickornas längdriktning.
öm/n - \
<0J
Antal slagperioder
Fig. 6. Wöhler-kurva för stumsvetsat prov under pulserande
dragspänningar; o MIG betyg 3, I TIG betyg 2.
/ TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 12 323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
