Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 13 - Binga kraftverk, av Gunnar Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4.
Utläggning av tätkärna
i dammen.
Fig. 5. Pelare
och trösklar
under uppförande
i
högvattenut-skovet.
Utskov
Utskovet är insprängt i berg på dammens
vänstra sida. Det har en bredd av 90 m, som är
fördelad på sex 12,5 m breda lueköppningar
med vattendjupet 12 m. Avbördningsförmågan
är beräknad till 7 000 m3/s. Sammanlagt
utsprängdes 3,6 milj. m3 i utskovskanal och
ut-skovsparti1.
I utskovet placerades 85 000 m3 betong, ca
36 % av byggets betongvolym. Allt
betongmaterial tillverkades av avlagrat älvgrus, som
hämtades från en fyndighet 5 km uppströms
om dammen. Grusframställningen krävde en
omfattande kross- och sorteringsanläggning
med tvättanordningar. Sand fanns i tillräcklig
omfattning och behövde ej framställas.
Kross-och sorteringsanläggningen var dimensionerad
för en kapacitet av 100 ur/h.
Betong för utskovet tillverkades i en betong-
station i utskovskanalen strax uppströms om
utskovspelarna. Den var försedd med två
blan-dare med vardera 2 kubikyards (1,53 ms)
volym och med automatiska
uppvägningsanord-ningar. Kapaciteten var 50 m3/h. För transport
av betongen från blandarstationen till formen
användes en krän (Bucyrus Erie 150 B) samt
en dubbelverkande 8" betongpump. Träformar
användes och gjutningarna utfördes i
allmänhet i ca 2 m höga etapper med formflyttning
mellan varje etapp, fig. 5.
Nedströms trösklarna fanns en lutande
betongplatta (3: 10) 130 m lång, som avslutades
med en massiv betongklack. Vid gjutning av
plattan användes en glidform som förflyttades
med hjälp av två konventionella hydrauliska
glidformslyftare, vilka klättrade på
armerings-järn, uppriggade vid sidorna om den aktuella
gjutningen.
Intag
Intaget, som ligger uppströms om påslaget till
tilloppstunneln, krävde ett mycket omfattande
bergsprängningsarbete, innan betongarbetena
kunde påbörjas. Man schaktade bort 192 000 m3
berg och jord, och därefter säkrades
bergsidorna med injekterade bultar och stråltrådsnät.
Dessutom göts en omfattande betongportal,
innan tunnelpåslaget kunde göras.
Intaget bestod dels av horisontell vattenväg,
dels av ett torn för manövrering av luckor.
Underdelen, som utgjorde vattenvägen, göts
med konventionella metoder medan tornet göts
med glidform.
Tilloppstunnel
Tilloppstunneln har en utsprängd area av 35 nr
och en längd av ca 800 m. Den drevs med
konventionella metoder. Borrning utfördes från en
spårbunden borrvagn med Atlas Copco Lion.
Lastning skedde med Eimco 105, transport med
Koehring dumptruckar. Tunneln utsprängdes i
gott berg, och förstärkningar behövde endast
tillgripas på ett fåtal ställen. Tunneln är en
trycktunnel, och trycket upptogs enligt
beräkningarna till hälften av betonginklädnaden och
till hälften av det omgivande berget. Av denna
orsak var inga timmerförstärkningar tillåtna;
endast järnbågar och bultning godkändes.
Bakfyllning mot järnbågarna måste göras med
betongplattor och ej med trä för att ej
kraftöverföringen till berg skulle försvagas.
Formsättningsmaterial för betongbeklädnaden
utgjordes av stålformar av en sammanlagd
längd av 24 m, som flyttades efter varje
gjut-etapp. Betongen transporterades in i formen
med en betongpump, och transporten emellan
blandningsstationen och pumpen skedde med
betongtumlare med 4 kubikyards (3 m3) volym.
Med dessa anordningar var gjutkapaciteten 2—
3 gjutetapper eller omkring 60 m/vecka.
Svallschakt
Svallschaktet hade två cirkulära tvärsektioner,
den övre med diametern 15 m och den nedre
med diametern 6,7 m. Från tilloppstunnelns
/ TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 12 333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
