Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 14 - Försörjningen med bränsle och tungt vatten vid en svensk atomkraftutbyggnad, av Rune Edman och Dag Jungnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 % av priset för till 3 % anrikat uran och
47 % av priset för uran av 90 % anrikning.
Med ledning av en artikel av Cohen10 samt data
för den franska anläggning, som nyligen
påbörjats11, kan man beräkna, att kostnaden för
elkraft utgör 15—20 % av AEC-priset för till
3 % anrikat uran, medan kapitalkostnaderna
och övriga driftkostnader alltså utgör 20—■
25 %. AEC:s elpris anges till 2,1 Öre/kWh10.
Årskostnaden för ränta, avskrivning, underhåll
och drift torde utgöra 7—17 % av
anläggningskostnaderna.
För den franska anläggning, som nu byggs,
har man angivit ett pris för till 3 % anrikat
uran, som är ca 50 % högre än AEC is12.
Anläggningen uppges få en kapacitet av ca 50 t/år
till 3 % anrikat uran; anläggningskostnaden
blir ca 500 Mkr och effektbehovet 100 MW.
Som jämförelse kan nämnas, att AEC:s
diffu-sionsanläggningar totalt kostat 11 900 Mkr10 ocli
har ett effektbehov av ca 6 000 MW (50 000
GWh/år). Anledningen till det högre
produktpriset från den franska anläggningen är, att
anläggningskostnaderna per t/år är 2—3 gånger
så stora som de amerikanska och att elpriset
är nästan det dubbla.
AEC:s kapacitet har av Cohen10 uppskattats
motsvara 77 t/år till 90 % anrikat uran,
medan man med franska data för specifik
elförbrukning endast skulle nå ca 50 t/år. Då det
är känt att man i en av AEC:s tre
diffusions-anläggningar framställer låganrikat material,
torde kapaciteten för låganrikat material
motsvara en tredjedel av totala kapaciteten. I form
av till 1,5 % anrikat uran skulle då
kapaciteten för låganrikat material vara ca 3 000—■
5 000 t/år. Detta skulle räcka till bränsle för
moderna atomkraftstationer med
lättvatten-reaktorer på totalt 40 000—70 000 MW. Denna
siffra skulle öka till den trefaldiga, om hela
kapaciteten hos diffusionsanläggningarna
utnyttjades för att försörja atomkraftstationer.
Man har på många håll uttryckt misstankar
om att priserna för anrikat uran är
subventionerade, och att man alltså kunde vänta
prishöjningar, då AEC:s kapacitet i framtiden
behöver kompletteras med kommersiellt
lönsamma anläggningar. Det anförda tyder på att
dessa misstankar har ett visst fog, då
annuite-ten för ränta och avskrivning förmodligen är
väl lågt tilltagen. Elpriset 2,1 öre/kWh torde
däremot vara realistiskt för stora ångkraftverk
belägna nära billiga kol- eller
naturgasförekomster i USA och med lång utnyttjningstid.
Å andra sidan är det använda priset för
naturligt uran högre än de verkliga
framställningskostnaderna och förmodligen det
framtida priset, vilket i stort sett uppväger den låga
annuiteten.
En kommitté inom Atomic Industrial Forum
har med utgångspunkt från data, som ställts
till förfogande av AEC, ävenledes konstaterat,
att priserna ej är subventionerade och att en
prissänkning i framtiden kan vara befogad13.
Vidare säger kommittén, att en ny anläggning
för produktion av upp till 3 % anrikat mate-
rial för försörjning av atomkraftstationer på
20 000—30 000 MW kunde byggas för en
kostnad av ca 2 500 Mkr. inklusive ångkraftverk.
Investeringen i en diffusionsanlaggning skulle
således motsvara ca 100 kr/kW eller ca 5—
7 % av investeringen i de atomkraftstationer,
som kan försörjas av diffusionsanläggningen.
Två förutsättningar för en låg kostnad för
anrikat uran är således billig elkraft och
diffu-sionsanläggningar, som kan försörja
atomkraftverk på en stor sammanlagd effekt. Man kan
alltså inte tänka sig att Sverige ensamt skulle
kunna starta en atomkraftutbyggnad baserad
på anrikat uran av egen tillverkning. Ett
samgående mellan de europeiska länderna för
uppförande av en diffusionsanläggning på en plats,
där billig elkraft finns att tillgå, är dock en
intressant möjlighet.
Anskaffning av tungt vatten
De svenska planerna har hittills varit
inriktade på att utveckla reaktorer modererade med
tungt vatten. Reaktorer med denna moderator
får överlägsen neutronekonomi, men
nackdelen är de höga kostnaderna för det tunga
vattnet och konstruktiva problem orsakade av de
höga kraven på liten läckning av tungt vatten.
För närvarande fordras närmare 1 ton tungt
vatten per MW eleffekt i tungvattenmodererade
termiska reaktorer. Även i mycket avancerade
reaktorkonstruktioner torde man i framtiden
ej kunna underskrida 0,5 t/MW.
Det enda land som redovisat, att det har
större anläggningar för produktion av tungt
vatten, är USA, som i sina anläggningar i
Savannah River och Dana14 har en
produktionskapacitet av närmare 1 000 t/år. Av dessa
är för närvarande Dana-anläggningen ej i gång,
men den står i beredskap för att kunna ta upp
produktionen, när så fordras. Anläggningen i
Savannah River körs med nedsatt kapacitet.
Vissa kostnader för Savannah River15 och vid
Asea beräknade kostnader för produktion i
Sverige18 har publicerats (tabell 1).
Tabell 1. Kostnader för framställning av tungt
vatten
Savannah Asea
River Olje-
Skiffer-eldad eldad
ång-
ångcentral central
Kapacitet .......... t/år 450 25
Anläggningskostnad
per t/år...........Mkr 1,9 ca 1,0
Avskrivningstid ...... år — 15
Ränta ...............°/o — 6
Annuitet ............ %> — 10
Fast kostnad......kr/kg 170 100
Rörlig kostnad____kr/kg 150 230 170
Därav ångkostnad. . kr/kg 50 ca 120 ca 60
Ångpris ............kr/t 8 16 8
Total
produktionskostnad ......... kr/kg 320 330 270
351 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
