- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
361

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 14 - Värmeåterviuning för ventilation, av Yngve Bovin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Värmeåtervinning
för ventilation

Lönsamheten vid värmeåtervinning är i hög
grad beroende av vilka möjligheter som finns
att med enkla och föga kostnadskrävande
anordningar använda det återvunna värmet nära
den ursprungliga värmekällan. Detta gäller i
synnerhet återvinning av lågvärdigt värme, där
kostnaderna för återvinningen måste vara
förhållandevis små för att en sådan anläggning
skall bli lönsam i konkurrens med andra
värmekällor.

Det ligger nära till hands att utnyttja sådant
lågvärdigt värme för ventilation och
uppvärmning av byggnader. I synnerhet gäller detta om
man kan återvinna värme ur ventilationsluft
— en fråga som alltid är lika aktuell.

Värmekällor

De normala källor ur vilka värme kan
återvinnas för att utnyttjas för uppvärmnings- och
ventilationsändamål är processvärme, värme i
ventilationsluft samt förlustvärme.

Fig. 1. Mollier-diagram för fuktig luft;
gräns för entalpi i ventilationsluft.

Ingenjör Yngve Bovin, Stockholm

G62.992 : 697.9

Processvärme

är värme som alstras vid industriella
processer, företrädesvis i samband med förbränning,
kemiska reaktioner eller elektrisk
uppvärmning. Sådana processer kan avse framställning
av nya material eller materialbehandling
såsom värmning, röstning, torkning, indunstning
etc. Värme, som återvinnes på detta sätt,
användes i första hand till att förbättra
ekonomin på respektive process. Helt eller delvis kan
det emellertid också användas för
uppvärmning och ventilation av industribyggnader. I
vidsträckt bemärkelse kan värme, som avgivits
till luft eller vätskor i samband med en för en
arbetsprocess nödvändig kylning, hänföras till
denna grupp av värmekällor.

Ventilationsvärme

är värme som kan återvinnas ur
ventilationsluft, innan denna blåses ut från en byggnad.
Övre gränsvärdet för entalpin i
ventilationsluft kan antas till ca 40 kcal/kg, vilket
motsvarar ungefär tillståndet på den
evakueringsluft som suges ut i en kåpa över ett bad med
kokande vätska. Det övre värdet för
temperaturen -fi00°C avser huvudsakligast
uppvärmning av rumsluft utan vattentillskott, vilket
sker exempelvis vid utsugning av rök ovanför
en ugnsöppning.

Förlustvärme

avser värme från maskiner och ugnar eller
andra objekt, som direkt överföres genom
strålning och konvektion till en byggnad eller
luften i byggnaden.

Värmemedier

Det medium som transporterar värmet från
värmekällan har ofta en avgörande betydelse,
bl.a. för möjligheterna att till rimliga
kostnader vidare transportera och distribuera
värmet. Man kan som transportmedium för
återvunnet värme tänka sig ånga, vätskor eller luft.

Ånga, hetvatten eller varmvatten användes
normalt i värmecentraler, och av den orsaken
är det givetvis gynnsamt om värmet vid åter-

387 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free