Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 14 - Värmeåterviuning för ventilation, av Yngve Bovin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinningen kan överföras till ett sådant medium
och med de temperaturer, som där vanligen
ifrågakommer. Distributionen av det återvunna
värmet förbilligas härigenom genom
samkör-ning med den ordinarie värmecentralen.
Andra vätskor kan i likhet med vatten med
fördel användas för transport och distribution
av i dem återvunnet värme. Man kan
exempelvis utnyttja värme i transformatorolja till
uppvärmning av tillhörande elcentral. Oljan kan
ledas genom kamrör för konvektiv
värmeavgivning direkt till lokalerna eller via
värmeväxlare olja-luft för lokaluppvärmning med
varmluft.
Luft har på grund av låga värden på täthet
och specifikt värme ansetts olämpligt för bl.a.
långa transporter av värme. I de numera
alltmer aktuella höghastighetssystemen för värme
och ventilation kompenseras emellertid denna
olägenhet delvis av högre hastigheter i
ledningsnätet för varmluften.
Luftens temperatur kan för olika fall variera
avsevärt, men för ventilations- och
uppvärmningsändamål användes sällan luft, som är
varmare än 100° C. Yid högre temperatur kan
luften i stället vanligtvis utnyttjas i samband med
en industriell process.
Elektriska induktiva värmeförluster överföres
ofta i luft och exempelvis för roterande
maskiner, transformatorer, kondensatorbatterier
etc. blir den maximala temperaturen på luften
i sådana fall ca 50° C. Sådant förlustvärme kan
med fördel användas för uppvärmnings- och
ventilationsändamål.
Slutligen är luft det naturliga mediet för
återvunnet ventilationsvärme.
Värmeåtervinning ur ventilationsluft
Ventilationsstandarden i våra industrier är
internationellt sett mycket hög och kostnaderna
för att hålla denna standard representerar en
förhållandevis stor post i industriernas
driftkostnad. Vårt stränga klimat bidrar givetvis
till detta och det är därför mycket viktigt att
värmeförbrukningen för ventilation hålles så
låg som det är möjligt.
En uppfattning om storleken av denna
värmeförbrukning får man vid en jämförelse med
motsvarande värmemängd som åtgår för
uppvärmning. Som exempel har valts en 120 m
lång verkstadsbyggnad i ett plan, fig. 2, som
har en årlig värmeförbrukning enbart för
uppvärmning av ca 400 000 kcal/m2 golvyta. Om
det för ventilation fordras en luftmängd av
10 m3/h per m2 golvyta, åtgår för att värma
denna luftmängd ca*100 000 kcal/år, om
drifttiden för ventilationsanläggningen är 8 h/dygn.
Vid drifttiden 24 h/dygn närmar sig således
värmemängderna för uppvärmning och
ventilation varandra.
För flervåningsbyggnader dominerar ofta
ventilationsvärmet, speciellt i mellanvåningar, där
kylytorna och därmed transmissionsförlusterna
är relativt små i förhållande till golvytan.
Sammanfattningsvis kan man säga att den vär-
Fig. 2. Tvärsektion av industribyggnad i ett plan.
memängd, som fordras för ventilation, utgör
20—50 % av den totala värmeförbrukningen
för en industribyggnad, där produktionens art
gör det önskvärt att hålla en god
ventilationsstandard. Trots att ventilationsvärmet normalt
användes endast under en tredjedel av tiden,
måste emellertid värmeanläggningens effekt
motsvara den högre momentana belastningen,
en faktor som ökar investeringsbeloppet för
värmeanläggningen. Det är emellertid ett
gammalt önskemål att återvinna värme från den
luft som förorenats och evakuerats från en
byggnad.
Ventilationssystem
Med punktventilation menas att
luftföroreningar uppsamlas helt eller till största delen just
där de alstras och bortförs från respektive
lokal i ett slutet system. Föroreningarna kan
vara fasta, dim- eller gasformiga ämnen, och
luften är transportmedium för dessa. Det är
inte möjligt att använda ovärmd luft för denna
transport och följaktligen innebär
punktventilation att värme bortförs ur lokalen samtidigt
som luftföroreningarna.
Vid allmän ventilation förnyas hela
luftvolymen i en arbetslokal regelbundet med
intervaller som anpassas efter den mängd av
föroreningar som sprids i luften. Vid allmän
ventilation är luften som evakueras från en lokal
så förorenad, att den måste ersättas med ny,
på lämpligt sätt beredd uteluft.
För båda fallen gäller att man givetvis skall
arbeta med minsta möjliga luftmängd så att
värmeåtgången blir så liten som möjligt. Först
när alla åtgärder i detta avseende vidtagits,
kan man undersöka, huruvida en
värmeåtervinning är tekniskt och ekonomiskt
genomförbar.
Våt luft
Hög relativ fuktighet i evakueringsluften är
gynnsamt för värmeåtervinningen på grund av
det höga värmeinnehållet och eftersom man
då kan räkna med våta ytor och därmed bättre
värmeövergångstal i värmeväxlaren. Det är
också därför som värmeåtervinningen för
ventilation och uppvärmning utvecklats längst
inom en så "våt" industri som pappers- och
cellulosaindustrin. Den avgående luften från
torkmaskinerna för papper och cellulosa
utnyttjas för uppvärmning av ventilationsluft till
maskinsalen och angränsande lokaler. På
samma sätt kan värmeåtervinningsanläggningar
362 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
