Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 14 - Värmeåterviuning för ventilation, av Yngve Bovin - En atmosfärisk »tunnel» för radiovågor - Elektronikutrustningar för småbåtar - Nybyggen - Den andra danska kärnreaktorn, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
peraturverkningsgrader och amorteringstiden
i Mellansverige vid treskiftsdrift kunde bli så
kort som 2 år. Emellertid var konstruktionen
behäftad med vissa väsentliga nackdelar, vilket
gjort att den med nuvarande bränslepriser icke
är aktuell. Bland dessa nackdelar kan nämnas
att den var känslig för igensättning med damm,
den krävde stort utrymme och relativt
komplicerade trumanslutningar.
Man har även tillämpat denna regenerativa
princip för värmning av uteluft till
skyddsrum och då utnyttjat stenmassorna i
detona-tionsfiltren. Den senaste utvecklingen på detta
område innebär emellertid att sådana
detona-tionsfilter med lämpliga stenmassor ej längre
är tillräckligt skyddande, varför även denna
värmeåtervinning förlorat sin aktualitet.
Rening och återanvändning
av ventilationsluft
I detta sammanhang måste även nämnas några
ord oin en annan form av värmeåtervinning,
som man försökt lansera i Sverige. Det är
försök att rena i första hand luft, som användes
vid punktventilation och blåsa tillbaka denna
i arbetslokalerna. Det måste emellertid med
skärpa varnas för en sådan metod, som
innebär alltför stora hälsorisker och dessutom i de
flesta fall arbetar med dålig ekonomi.
Ventilationsluft, som icke innehåller några
direkt hälsovådliga föroreningar, kan befrias
från lukter vid passage genom ett filter med
aktivt kol och således i viss utsträckning
inblandas i ny uteluft. Detta system har fått
ganska stor spridning i USA, företrädesvis för
kontorslokaler etc. Det är emellertid knappast
ekonomiskt försvarbart för värmeåtervinning,
men har sin största användning för
kylanläggningar, eftersom kylkalorierna kostar ca
5 gånger så mycket som värmekalorierna.
Slutord
Sammanfattningsvis kan sägas att fastän
ventilationsteknikerna aldrig vill uppge försöken
att återvinna värme ur ventilationsluft, är det
för närvarande mycket svårt att finna
konstruktioner, som kan konkurrera med våra
dagars långt automatiserade värmecentraler och
förhållandevis låga bränslepriser.
I
nybyggen
i
Den andra danska kärnreaktorn
Danskarnas andra kärnreaktor DR2 är nu i drift
vid full effekt i Risø. Den är en försöksreaktor på
5 MW värmeeffekt. Som bränsle används en
uran-aluminiumlegering; uranet är anrikat till 90 "/o
uran 235. Lätt vatten fungerar som moderator och
kylmedel. Reaktorhärden är placerad i en
aluminiumtank, 2 m i diameter och 8 m hög. Tanken är
ingjuten i ett strålskydd av barytbetong (täthet 3,46
g/cm3) som nedtill är 1,8 m tjockt.
Reaktorhallen är en cylindrisk gastät
stålbehållare, 25 m i diameter och 24,5 m hög. Den är delad
i två våningar med ett betonggolv. På detta står
reaktorn, och under det är pumpar, värmeväxlare,
jonbytare m.m. placerade. Ingången till
reaktorhallen är en sluss, vars dörrar är så kopplade att bara
en i taget kan öppnas.
I reaktorhärdens gitter finns plats för 48 element,
av vilka normalt bara 36 är bränsleelement; de
övriga är grafitelement som fungerar som reflektor.
Ett vanligt bränsleelement består av 18
bränsleplattor (fig. 1). En sådan innehåller en 0,51 mm tjock
plåtremsa av uranlegering, kapslad i 0,51 mm
aluminium. Den har yttermåtten 625X73.XL53 mm.
Varje vanligt bränsleelement innehåller 186 g uran
235.
Utom de vanliga bränsleelementen finns ett antal
specialelement, i vilka de nio mittersta
bränsleplattorna ersatts med en regler- eller säkerhetsstav;
den förra (en enda) är av rostfritt stål, de senare
är av borkarbid, kapslad i aluminium. Stavarna
manövreras uppifrån med långa stänger.
Kylvattnet strömmar nedåt mellan
bränsleplattorna och ut ur reaktortanken till ett mellankärl i
hallens nedre våning. Därifrån pumpas det genom två
parallellkopplade värmeväxlare och från dessa
tillbaka till reaktortanken. Vattnet från
värmeväxlarnas sekundärsida kyls i ett kyltorn. Vid 5 MW effekt
och en strömningshastighet på 5 m3/h i primärkret-
En atmosfärisk "tunnel" för radiovågor ligger
på ca 1 700 m höjd mellan Västafrika och Brasilien.
Det ca 100 m tjocka skiktet kan infånga och leda
radiovågor med 229 MHz frekvens med mycket liten
effektförlust. Orsaken är en permanent
temperaturinversion.
Elektronikutrustningar för småbåtar är en
marknad som väntas få en omfattning av ca 10 M$
i USA under 1960. Småbåtsflottan som omfattar nära
8 milj. farkoster behöver allt flera
navigationsinstrument, teleutrustningar, radiomottagare och
djup-indikatorer.
Fig. 1. Bränsleelement för DH2.
365 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
