- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
370

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 14 - Andras erfarenheter - Automatiseringens krav på företagsledningen, av ag - Ammoniumjon i jordytan, av SHl - Transformatorer ör 380 kV, av RGn - Rostens inverkan på målningsskyddet, av U T—h

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hållstjänsten. Varje driftstopp ger stora förluster
och man måste därför söka förebygga att fel
uppstår, t.ex. genom att analysera, vilka delar som slits
och successivt ersätta dessa.

Ett visst motstånd från arbetstagarna kan väntas
när man inför automatisering. När man beslutat att
automatisera en anläggning, måste man dels planera
för den personal som eventuellt ej längre kan
sysselsättas, dels sörja för att personal utbildas för nya
befattningar.

Speciellt fordras för automatiseringen tekniker,
som kan anpassa den moderna reglerings- och
kontrolltekniken till existerande tillverkningsförlopp
samt givetvis ingenjörer som behärskar elektroniken
(JOHN O Bekker i Advanced Management dec. 1959
s. 20—24). ag

Ammoniumjon i jordytan

En del av jordens kväve är bundet som
ammonium-joner i silikatmineralens kristallgitter. En fjärdedel
till hälften av kvävet i vissa graniter och upp till
två tredjedelar av det i vissa paleozoiska skiffrar är
bundet på detta sätt. Man kan frigöra
ammonium-jonerna genom att behandla mineralen med
fluor-vätesyra.

Av denna upptäckt framgår att en jättestor
kvävereserv finns i jordskorpan; den är kanske 20 gånger
så stor som atmosfärens. Vidare kan det
atmosfäriska kvävets ursprung delvis anges. Eftersom
bergarter avger kväve vid upphettning, anses allmänt att
kväve i vulkaniska gaser ökar atmosfärens
kvävehalt.

Man har också funnit att vissa leror avger
ammo-niumjoner redan vid 400°C (Chemical &
Engineering News 14 sept. 1959 s. 45). SHl

Transformatorer för 380 kV

380 kV transformatorer finns nu i drift i Sverige,
Sovjetunionen, Tyskland och Frankrike. De är,
bortsett från ett par av de första i Sverige, utförda
som enfasenheter, tabell 1. De svenska och
sovjetiska transformatorerna har inga regleringsuttag på
lindningarna, utan spänningsregleringen har, där
den är nödvändig, förlagts till särskilda
regleraggre-gat. De tyska transformatorerna har
lindningskopplare på nedsidan, varigenom reglering kan ske
under drift. De franska transformatorerna har
uttags-omkopplare på uppsidan för omkoppling i
spänningslöst tillstånd (Elektrotechnische Zeitschrift,
febr. 1960 s. 81—90). RGn

Rostens inverkan på målningsskyddet

Att måla på en rostig järnyta är i och för sig
förkastligt, men problemet sammanhänger nära med
borttagning av fastsittande glödskal på stål enligt
utrostningsmetoden som alltjämt sporadiskt används.

I Cambridge har man under många år gjort
omfattande undersökningar över inflytandet av
kvarsittande rost och valshud under en färgfilm.
Omålade provplåtar med kvarsittande valshud
exponerades för atmosfären i Cambridge. Efter olika
exponeringstider, längst två år, stålborstades och
målades proven med blymöja, järnoxid, linolja och
utsattes för atmosfärsprov under 5,5—7,5 år.

Man fann genomgående att målning utförd i
december och januari hade mindre livslängd än den
som utförts i juni och juli. Detta kunde ej bero på
kvarvarande fukt i rosten under december, emedan
man målade inomhus efter viss torktid. Orsaken
måste sökas i olikheter i rostens sammansättning.

Vid en tidigare undersökning av emulsionsfärger
på linoljebas hade man funnit att på en del
målade, stålborstade ytor uppstod ganska snart runda
bruna fläckar. Dylika plåtar gav före målningen
ungefär lika många blåa f.äckar i kontakt med ett
i 1 % natriumferrocyanid doppat filtrerpapper. Vid
analys av rostens lösliga salter kunde ferrosulfat
påvisas; däremot saknades ferrisalter, sulfit, sulfid
och tiosulfat.

Ferrosulfathalten i rosten bestämdes med jämna
tidsintervall under ett par år och man fann en
typisk säsongvariation som otvivelaktigt hängde ihop
med eldningsperioden. Under vinterhalvåret hade
rosten en halt av ca 35 mg/dm2 ferrosulfat, medan
halten under sommarmånaderna sjönk till ca 7
mg/dm3. Vidare fann man att den rost, som lätt
kan avlägsnas med stå borste, var praktiskt taget
sulfatfri, medan den fastsittande rosten innehöll
lösligt sulfat. (Den fastsittande rosten kunde man
lossa genom att bocka plåten upprepade gånger.)
Man kan anta att detta till plåtytans omedelbara
närhet lokaliserade sulfat, som ej avlägsnas före
målningen, hindrar färgens vidhäftning och
pigmentets inhibitorverkan och därför minskar
färgfilmens livslängd.

I Storbritannien förbrukas årligen ca 200 Mt kol
innehållande ca 1,5 °/o svavel, som vid förbränning
ger ca 6 Mt S02. En del härav löses i dimpartiklar,
regn och ytvatten och en del förs bort med
vindarna över haven. En viss mängd återbördas alltså
till jorden, byggnaderna och vegetationen.

Svaveldioxiden kan ge ferrosu.fat på stålytor på
två sätt. I en utspädd lösning av S02 finns sulfit-

Tabell 1. Data för 380 kV transformatorer

Sverige
Kärntransformator med två
lindade ben och två
olindade sidoben

Sparkopplad

[-Fulltransformator-]

{+Fulltrans-
formator+}

Sovjetunionen [-Kärntransfor-matorer-]
{+Kärntransfor-
matorer+} med
tre lindade
ben och två
olindade
sidoben Fulltransformator

Tyskland
Tvåbent
kärntransformator

Sparkopplad

Frankrike
Tvåbent
kärntransformator

Sparkopplad

Genomgångseffekt per

enfasenhet ............. MVA 200/150/2 X 32,5 200/100/100 123,5/123,5/- 220/220/66 100/100/30

^ ■ u, 400 /235 /.or 400 /<„,„„ 420 /121 /,„„ 400 /231 ., ,„.,.,„„ /400 380 365 \ (225 /

0msa,tmng...............kV wlwr wlims wlwh vrka±180/0)/3° ww-wuwh

Järnförluster ............ kW 132 295 — 130 58—63

Kopparförluster .......... kW 254 (vid 150 MVA) 500 — 450 170—220

Totalvikt ................... t 186 224 365 193 91—150

Oljevikt ..................... t 39 30 105 40 20—46

Transportvikt .............. t 134 180 205 185 62—97

Total
vikt/genomgångseffekt ................ t/MVA 0,93 1,11 2,43 0,88 0,9—1,5

370 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free