- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
400

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 15 - Nya metoder - Magnetiska flödesmätare, av SHl - Svaveloxid vid oxidation av alkylbensener, av SHl - Automatisk filtreringsapparat, av SHl - Rening av argon med molekylsil, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

användbarhet för vätskor med en elektrisk
kon-duktivitet ned till ca 1 /xS cm och för flöden
innehållande fasta partiklar;

relativt lågt pris, ca 1 000 $ (ca 5 200 kr.) för
primärelementet och lika mycket för skrivare och
andra tillbehör;

ostört flytmönster, eftersom inga delar förs in i
vätskeströmmen.

En magnetisk flödesmätare är ömvändningen av
en magnetisk pump. I princip beror mätningen på
att en elektrisk potentialdifferens uppstår i en
ledande vätskeström som passerar genom ett
magnetiskt fält. Den alstrade elektromotoriska kraften är
direkt proportionell mot flödet. Dessutom beror den
på fältstyrkan och rördiametern som bestämmer
avståndet mellan elektroderna (Chemical &
Engin-eering News 5 okt. 1959 s. 54). SHI

Fig. 1. Arbetscykeln för ett automatiskt arbetande bandfilter; fr.v. t.h.
filtrering (iO s), tömning (3 s), tvättning (15 s), torkning (15 s),
tömning (1,5 s).

Svaveldioxid vid oxidation av ailkylbensener

Vid oxidation av alkylbensener med luft vid
vana-dinoxid som katalysator uppstår ofta överhettade
punkter i katalysatorbädden beroende på att
oxidationen på vissa ställen går ur kontroll. Härigenom
minskas utbytet av önskade produkter, och man
sätter därför till en liten mängd katalysatorinhibitor
före eller under oxidationen; man använder
vanligen svaveloxider, t.ex. svaveldioxid, eller organiska
svavelföreningar.

Det har emellertid nu visat sig att svaveldioxid
med fördel kan användas som oxidationsmedel i
stället för luft. Härvid beror utbytet av en önskad
produkt på reaktionstemperaturen. Av t.ex. toluen
får man bensaldehyd vid 315°C och bensoesyra vid
410°C. Andra monoalkylbensener ger också
bensaldehyd och bensoesyra och dialkylbensener ger
motsvarande bensendikarbonsyror.

I vissa hänseenden är svaveldioxid ett bättre
oxidationsmedel än luft. Denna oxiderar nämligen t.ex.
toluen till en blandning av bensaldehyd, bensoesyra
och maleinsyra; den sistnämnda uppstår genom
nedbrytning av bensenkärnan. Svaveldioxid ger däremot
antingen bensaldehyd eller bensoesyra och ingen
maleinsyra.

Utbytet av bensoesyra ur toluen vid 410°C uppges
bli 95 °/o, räknat på svaveldioxiden, och 75 "/o, räknat
på toluenen. Omsättningen blir 95 %>, räknad på
svaveldioxiden, och 28 %>, räknad på toluenen. Den
senare låga siffran för omsättningen beror på att
ett stort överskott av toluen används som
utspädningsmedel. Andra monoalkylbensensener ger lägre
utbyten och omsättningar (Chemical & Engineering
News 21 sept. 1959 s. 36). SHI

Automatisk filtreringsapparat

Ett automatiskt arbetande tryckfilter fungerar
närmast som en filterpress men i stället för dennas
20—10 kamrar har det bara två med en total
filteryta på ca 0,15 m". Genom varje kammare går ett
ändlöst band av filtermedium som automatiskt
flyttas vid lämplig tidpunkt under filtreringscykeln.

Beläggning med filterhjälp (om så fordras),
filtrering, tvättning och tömning tar sällan mer än 30—
90 s. En godtycklig kombination av mellansteg i
filtreringscykeln och upprepad tvättning kan
utföras automatiskt. Apparaten uppges vara särskilt
lämplig för behandling av svårfiltrerade
suspensioner. Den kan också med fördel användas för
blank-filtrering av vätskor. Då en mycket tunn och porös
filterkaka erhålls, kan den tvättas och torkas
effektivt.

Suspension släpps in i de båda kamrarna (fig. 1),

varvid ett övertryck uppstår och filtreringen sätts
i gång. När filterkakan nått en sådan tjocklek att
trycket blivit tillräckligt för utlösning av en
tryckkänslig brytare stängs tilloppsventilerna automatiskt
och ofiltrerad suspension trycks tillbaka till
förrådskärlet med luft.

Tvättvätska släpps in i kamrarna och flyter under
en förutbestämd tid, varefter kvarvarande vatten
förträngs med luft och torkperioden börjar. Efter en
viss tid skils kammarhalvorna åt automatiskt, och
filterbanden flyttas ett halvt varv. Härvid löper de
över valsar med liten diameter så att filterkakan
lossnar och faller ned. Kamrarna sluts och en ny
filtreringscykel börjar (Chemical Engineering 2 nov.
1959 s. 50, 52). SHI

Rening av argon med molekylsil

Argon används som skyddsatmosfär vid
framställning och bearbetning av metaller, som reagerar med
luft och andra gaser, och möjliggör härvid
framställning av mycket rena metaller. Vidare utnyttjas
den som skyddsgas vid svetsning och tillverkning av
kristaller med hög renhet ur smälta element, salter
och syntetiska mineral.

Man erhåller argon ur luft, och många anläggningar
för destillation av flytande luft är utrustade med
apparatur för utvinning av argon. Denna rågas
innehåller emellertid en hel del syre och litet kväve
och kan därför inte användas för många av de
nämnda ändamålen. Kvävet kan visserligen lätt
avlägsnas genom destillation vid låg temperatur, men
man kan inte komma tillrätta med s}’ret på samma
sätt därför att förhållandet mellan dess ångtryck
och argons är nära ett vid hög argonkoncentration.

Vanligen avlägsnas därför syret på kemisk väg,
t.ex. genom katalytisk förbränning av väte i
överskott. Bildat vatten avlägsnas genom torkning och
återstående väte genom destillation. Man har
emellertid i USA utarbetat en ny metod för bortskaffning
av syret, vid vilken detta adsorberas i en molekylsil
(Tekn. T. 1957 s. 498; 1958 s. 972; 1959 s. 375).
Denna, som betecknas Type 4 A, har en porvidd som
tillåter passage av molekyler med upp till 4 A
diameter. Därför binds syremolekyler i den, medan
de större argonatomerna inte kan tränga in i
porerna.

Reningsprocessen uppges vara så effektiv att
syrehalten i argon kan nedbringas från 2 till 0,0001
vol-fl/o i industriell skala. Fordran på argonens
renhetsgrad har kunnat sättas till minst 99,996 *>/o.
Genomsnittliga analysresultat visar att argonen totalt
håller bara 13 ml/m3 föroreningar, bestående av syre,
kväve, vatten, väte och kolhaltiga gaser.

400 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free