Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Konstruktionsfilosofi, av Erik Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigare mark och vandrar med egna rörelser dit.
Djuren kan förflytta sig från otjänliga miljöer
och fånga sin näring.
Hos den mest komplicerade levande varelsen,
människan, är möjligheterna att främja en
bekväm livsföring så stora, att man kan tala
om intelligens och t.o.m. ett andligt liv, allt
buret av komplicerade kombinationer av
protoner, elektroner och neutroner.
Människan och naturens skeenden
Men icke ens människan kan på något sätt
inverka på skeendenas lagar. Om
förutsättningarna för ett visst skeende förefinns, så
inträder detta skeende alldeles oberoende av
människans intentioner. Vad människan kan
göra är endast att ändra på förutsättningarna
för skeendena, och detta är endast möjligt
genom förflyttningar av materia.
Satsen, att det enda sätt, varpå människan
kan påverka naturens skeenden, är att förflytta
materia, kan väl sägas vara den grundsats,
varpå hela konstruktionsfilosofin vilar.
Genom förflyttning av den materia, som byggt
upp henne själv, kan hon vika undan för
sådana förlopp, som kan skada henne, ordna
upp materian i sin omgivning så, att hon
skyddas mot för henne skadliga skeenden (kläder,
bostäder), flytta materia, så att för hennes
näring tjänliga skeenden får goda
förutsättningar och skyddas (jordbruk) osv.
Genom sina iakttagelser av förefintliga
sammansättningar av materiaelement, dessas
formationer och deras förvandlingar, har
människan lärt sig skilja mellan företeelser, som
medverkar till hennes livsföring, och
företeelser, som motverkar den. De förra associerar
till fysiskt välbefinnande, de senare till fysisk
ansträngning, lidande eller kanske t.o.m.
förstörelse. Genom somato-psykisk transmission
måste denna graderade bedömning av
omvärldens olika element ha givit upphov till
begreppen "vackert" och "fult", således till
skönhetsbegreppet, vilket givetvis måste anses som
en mänsklig uppfinning. Det är ju svårt att
föreställa sig, att någonting i naturen verkligen
skulle kunna vara vackert eller fult. Tingens
apparition med hänsyn till psykiskt
välbefinnande (konst, konsthantverk, "industrial
design") är ju en stor vetenskap för sig, som
från industriell synpunkt kanske kan
rubriceras under ordet attraktivitet. Här bör endast
erinras om, att människan tack vare sin
intelligens företar sådana materialförflyttningar, att
konfigurationer av lämpliga
materialanhopningar (t.ex. bilar, satelliter) uppstår, vilka
skall fylla både rent fysisk och en rent
psykisk funktion.
Analys och syntes
Människans uppfattning av naturen inskränker
sig väl från begynnelsen till, att hon haft ett
rumsmedvetande och ett materiamedvetande
samt, att hon kunnat iaktta rörelser av materia.
Fig. 1.
Konstruktionsarbetets premisser.
Detta har givit begreppet skeende, som i sin
tur skapat tidsbegrepp och kausalitetsbegrepp.
Därav har symbolikerna kraft och energi
bildats som samlingsbegrepp för tänkta
gemensamma orsaker till mängder av iakttagna
skeenden i naturen.
Kausalitetsbegreppet laborerar ju med orsak
och verkan. Den mänskliga aktiviteten ifråga
om förloppen kallas ju för analys eller syntes
beroende på, om den syftar mot orsak eller
mot verkan. Analytisk verksamhet är
forskning, syntetisk är konstruktion.
Forskningen har väl två uppgifter, dels att
direkt tillfredsställa vällovlig vetgirighet, dels
att skaffa fram byggnadsmaterial för
konstruktivt tänkande. Eftersom konstruktionsarbete
ofta är unikt kan man icke alltid från början
skaffa fram allt erforderligt vetande och sedan
bara utföra synteser. Konstruktören måste även
under arbetets gång utöka sitt vetande antingen
genom att begära uppgifter, som endast kan
erhållas genom analyser eller ofta själv
utföra analyser. Hans arbete måste således, ehuru
planmässigt syntetiskt också alltefter behov
bli analytiskt.
Konstruktörens vetande
De erforderliga ingredienserna i
konstruktörens kokgryta är många, fig. 1.
Behovet skall vara den initierande faktorn.
Förefinns behov, eller kan behovet skapad
genom konstruktionen, blir de övriga mänskliga
aspekterna dirigerande för ett
konstruktionsarbete.
Om en konstruktör i ett visst ögonblick icke
drar det streck han borde dra, beror det
antingen på, att han icke vet, hur han skall dra
det, eller på att han icke vågar dra det. Om
han icke vet, hur han skall dra det, beror det
Undertaq för tillverkning
Material I Dimensioner
410 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
