Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Konstruktionsfilosofi, av Erik Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behovsinriktade eller ej. I andra liand
begränsas det av förefintliga materials
användningstekniska och tillverkningstekniska egenskaper,
vilka i sin tur är utgångspunkter för
konstruktionsprinciper, fig. 2.
Konstruktionsprinciper
Den erfarenhet, som vunnits 0111 materialens
egenskaper och möjligheterna att av dem
framställa kroppar av viss form kan koncentreras
till en del konstruktionsprinciper. Dessa är av
skiftande slag alltifrån stora generella
huvudprinciper ända till specialiserade
konstruktionsanvisningar anslutna till respektive
tillverkningsmetoder. De stora principerna är
bestående under det att
konstruktionsanvisningarna förändras i takt med metodernas utveckling.
Försåvitt bekant finns ingen systematisering
av konstruktionsprinciperna, vilket dock vore
önskvärt. De utgör ju grundvalen för
konstruktörens arbete och även om en sådan
systematisering icke skulle kunna bli någon sorts
handbok, kunde den säkerligen spara mycken möda
och tid vid konstruktörserfarenhetens
förvärvande.
De materialförflyttningar, som måste
åstadkommas för utformning av en materialklump
till en detalj med vissa dimensioner, måste ske
med rörelser. Dessa rörelser skall väljas så,
att ett minimum av ansträngning och tid
behöver uppbådas. I verkligheten blir det så, att
dessa enkla rörelser i mycket hög grad blir
bestämmande för detaljernas utformning.
Rotationsytor och plan
Den enklaste elementarrörelse som finns är den
linjära rörelsen, dvs. rörelse utefter en rät
linje. Men denna måste kopplas ihop med andra
rörelser för att den överhuvud skall kunna
beskriva en sluten yta.
Den enklaste i ett plan utbredda rörelse, som
kan tänkas, är rotationsrörelsen. Om den utförs
med en "egg" av viss längd, beskriver den en
sluten yta (rotationsyta). I kombination med
någon annan rörelse (exempelvis linjär) kan
rotationsrörelsen av en kort "egg" också
beskriva en rotationsyta med större längd än
"eggens". En plan yta kan beskrivas av en
kombination av en rotationsrörelse och en
linjär rörelse.
Tillämpning av dessa enkla rörelser på
från-skiljningsförfaranden ger rotationskroppar med
oändligt antal varianter. Dessa kan i sin tur
ingå i maskiner för frånskiljande tillverkning
av produktionsdetaljer, eller för tillverkning av
formverktyg för tillformningsmetoder, eller för
andra ändamål. Rotationsytan behöver icke
vara sluten. Den kan utfyllas av rotationsytor
med annan radie eller av plan.
Den första konstruktionsprincipen blir
således: forma för så vitt möjligt alla ytor, som
hela rotationsytor eller som delar av
rotationsytor eller plan. Det som icke kan ritas med
enbart passare och linjal blir vanligtvis mycket
dyrt.
Mekanismer
Mekanismerna influeras också av rotation och
linjära rörelser, särskilt som rotationsytor är
karakteriska för de detaljer, varav de
uppbyggs och rörelse mellan de olika detaljerna
är vanliga.
De enkla mekanismerna (alltifrån gångjärnet
upp till komplicerade transmissionsväxlar) är
helt byggda på rotationsrörelse. Då linjära
rörelser måste tillgripas, vilket vanligen sker i
kombination med rotationsrörelse blir
mekanismen mer komplicerad. Fordrar funktionen
mer intrikata rörelser uppträder ytterligare
komplikationer av konstruktionsproblemen.
Mekanismerna kan sägas utgöra en speciell
grupp av konstruktionsprinciper. Det torde i
våra dagar vara praktiskt taget omöjligt att
inför uppträdande behov kunna lura ut någon
princip för mekanism, som icke redan är
beskriven i litteraturen eller musealt bevarad.
Dock finns säkerligen en stor mängd gamla
mekanismer, som för länge sedan blivit
bortglömda på grund av material- eller
tillverkningssvårigheter, men som med nutidens
tekniska resurser kan vara av stort värde.
Materialmängd
En annan huvudkonstruktionsprincip kan
uttryckas så här: utforma detaljerna så, att
minsta möjliga materialmängd behöver
engageras för detaljens framställning utan att
kostnaderna därigenom ökas.
Med hänsyn till kostnader för
maskinbearbetning och för övrigt även i syfte att uppnå stor
precision kan som en konstruktionsprincip
framhållas önskvärdheten av, att detaljen
utformas så, att minsta antalet uppspänningar
behöver företas.
Spalt efter spalt kan fyllas med sådana
principuttalanden, vilka alla är synnerligen viktiga
som bakgrund för konstruktörens både
arrangerande och detaljutformade arbete.
Ofta återkommer tämligen likadana
konstruktioner med ett begränsat antal alternativ. Den
ena blir förebild för den andra och vissa
karakteristiska beskaffenheter blir gemensamma.
På så sätt har våra konstruktionselement
uppstått (axlar, lagerbussningar, kugghjul, skruv,
mutter, osv.).
I många fall har man enats om så att säga
partiell standardisering, som t.ex.
modulsystemet för kuggar. I andra fall har
standardiseringen kunnat drivas längre, som exempelvis
för kullager. Slutligen har nära nog eller helt
fullbordad standardisering kunnat genomföras
för en del förbindningselement.
Produkten uppbyggd av detaljer
Det inträffar, ehuru sällan, att en nyfunnen
konstruktionsprincip ger upphov till helt
oväntat behovskapande. Som regel är det tvärtom
ett påträngande eller förment latent behov,
som föder nya konstruktionsprinciper. Även
material med nya egenskaper och
tillverkningsmetoder med nya möjligheter ger ofta impul-
412 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
