Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Magnesium inom flyg- och atomtekniken, av Edward F Emley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnesium inom flyg- och
atomtekniken
Dr. Edward F Emley, Clifton Junction, Storbritannien
Det finns i Storbritannien folk, som
fortfarande tänker på magnesium mera som ett
brännbart och korrosionskänsligt ämne än som den
lättaste konstruktionsmetallen, som för
närvarande är i tekniskt bruk. Massivt magnesium
är inte lättantändligt, och erfarenheten visar
att oskyddad magnesium motstår korrosion i
normal industriatmosfär i åtminstone lika hög
grad som mjukt stål. Magnesiumlegeringar har
ett gynnsamt brottgräns-viktförhållande.
Ej ytbehandlade kåpor och andra
motordetaljer till Ferguson-traktorn och
Volkswagenmotorn har ej korroderat vid användning, och
dessa fall illustrerar möjligheten av att i stor
utsträckning använda magnesiumgjutgods. Det
Bearbetning av föredrag i Föreningen för
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 25 mars 1958.
Oj-gräns
kp/mm2
20
«T
Temperatur
Fig. 1. Temperaturens inverkan på
magnesiumgjut-legeringars 0,1-gräns. ZRE1 är i gjutet tillstånd,
övriga legeringar är värmebehandlade.
669.721 : 621.039
669.721 t 629.135
finns också goda skyddsbehandlingar, och den
för närvarande förnämsta är vttätning med
epoxiharts.
Under det senaste årtiondet har nya
magnesiumlegeringar, innehållande zirkonium,
öppnat stora möjligheter för magnesium inom
flygområdet, och i Storbritannien är ungefär
tre fjärdedelar av det magnesiumgjutgods, som
används i flygplan, legerat med zirkonium. I
och med upptäckten av argonbågsvetsning har
i det närmaste alla magnesiumlegeringar blivit
svetsbara.
Magnesiums låga täthet, endast två tredjedelar
av aluminiums, är anmärkningsvärd (tabell
1). Värmeledningsförmågan och
värmeutvidgningen är hög, medan det specifika värmet är
relativt lågt, vilket är viktigt inte minst för
gjutaren. Den hexagonala, tätpackade
kristallstrukturen begränsar kallbearbetbarheten, men
såväl gjut- som smideslegeringar — i synnerhet
de som innehåller zirkonium —- är mycket
finkorniga och visar tillfredsställande
förlängning.
Gjutlegeringar
De äldre legeringstyperna har, även om de är
utmärkta för många ändamål, två nackdelar,
nämligen liten förlängning i fullt
värmebe-handlat tillstånd och en tendens att bilda
mikroporer med åtföljande otäthet hos godset.
En jämförelse av hållfasthetsegenskaperna
mellan A8 och Z5Z visar, att den senare har
högre 0,1-gräns och större förlängning än den
förra (tabell 2 och 3, fig. 1). Den har även bra
utmattningsegenskaper med låg
anvisningskänslighet. Z5Z är emellertid inte svetsbar och
har tendens att spricka i vissa typer av
gjutgods. Därför har man utvecklat RZ5 som har
god svetsbarhet och täthet samt liten
benägenhet för sprickning. RZ5 har något sämre
mekaniska egenskaper än Z5Z. TZ6 är en
höghåll-fast legering, trycktät, svetsbar och icke
sprickkänslig. Den är särskilt lämplig för
tunnväggiga detaljer.
Den nyaste gjutlegeringen heter MSR, den har
den högsta 0,1-gränsen av alla hittills kända
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
