- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
428

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Miniatyrelektronik under utveckling, av Gunnar Hambraeus - Nybyggen - Snabbgående linjemotorfartyg sjösatt vid Götaverken, av N Lll - Helelektronisk telefonväxel i drift, av E Ekberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kopplade motstånd skilda av en kondensator,
vilket ger den önskade funktionen.

I en likriktare för transistorkretsar
omvandlas 110 V växelström till 9 V likström med
hjälp av Seebeck-effekten, fig. 3. Kretsblocket
består i detta fall av ett övre motståndsskikt
som uppvärms av växelströmmen. En
mellanliggande elektrisk isolator med god termisk
ledningsförmåga överför det alstrade värmet
till ett termoelement. Om mellanskiktet har
stor värmekapacitet blir likströmmen praktiskt
taget fri från brum. Motsvarande
konventionella likriktare innehåller minst fem komponenter.

Tillverkning

Utformningen av ett kretsblock börjar med en
analys av de funktioner som blocket skall fylla.
På grundval härav väljes de fysikaliska
processer som man kan utnyttja och som bäst
lämpar sig för det aktuella fallet. En
matematisk fysiker får beräkna strukturen och
bestämma storlek och läge på olika domäner i
blocket och gränsytor dem emellan med
hänsyn till de olika energiflöden som skall
förekomma. Materialspecialisterna bestämmer hur
kretsblocken skall produceras.

Blocken byggs som regel ej upp av mindre
komponenter utan formas oftast från
halvle-darmaterial uppbyggda i flera lager. De olika
domänerna och ytorna erhålles med den teknik
som nu allmänt används för produktion av
halvledarkomponenter, t.ex. diffusion,
ytbeläggning, etsning med elektronstråle (Tekn. T.
1959 s. 457), skärning, strålning, legering och
fotografiska processer. De på detta sätt
framställda och formade blocken kapslas slutligen
för att motstå stötar, vibrationer, atmosfäriska
angrepp, temperaturvariationer, strålning osv.
Westinghouse har i denna utveckling haft god
nytta av en process som man tidigare har
framtagit för produktion av
halvledarkomponenter av germanium. Denna, som kallas
den-dritprocessen, består i att man ur en smälta
med en hastighet av 15—30 cm/min drar
band-formade kristaller som är ca 3 mm breda och
ca 0,1 mm tjocka. Kristaller med upp till 60
m längd har framställts. Man får här en
noggrann kontroll av kristallaxelriktningarna i
förhållande till den optiskt plana ytan och en
mycket jämn kvalitet. Dessutom blir
materialspillet obetydligt medan det vid utsågning av
halvledarelement ur göt blir mycket stort.

Med utnyttjande av samma teknik har man
även lyckats dra flerlagerkristaller. Man
hoppas nu att kunna förfina tekniken så att man
kan manipulera kristallen medan den dras ur
smältan och därmed få möjlighet att så att
säga låta färdiga förstärkarblock växa direkt
ur ett smält material. Man har redan lyckats
att framställa kompletta multivibratorkretsar
på detta sätt. GAH

Litteratur

1. Molecular electronics — a new concept. Engineering 1960
mars 4 s. 338—339.

Fig. 3. Likriktare för omvandling av 110 V växelström till 9 V likström;
t.v. i konventionellt utförande, t.h. som mikroblock.

2. Microelectronics moving fast. Electronics 1960 febr. 12
s. 36—37.

3. Emma, T & Wolff, M F: Future developments in
engineering. Electronics 1960 mars 11 s. 159—163.

4. Multiuibrator "grown" from pool of molten
semiconduc-tor materials. Electronics 1960 jan. 29 s. 11.

nybyggen

Snabbgående linjemotorfartyg sjösatt
vid Götaverken

För rederiet Knut Knutsen O.A.S., Hangesund,
sjösattes den 2 mars 1960 vid Götaverken M/S "Martha
Bakke" om 10 800 tdw. Nybygget är det största och
snabbaste av de 25 fartyg, som varvet byggt för
nämnda rederi. Det skall göra 19 1/4 knops fart på
full last. Det byggs till högsta klass i Det Norske
Veritas och har huvuddimensionerna:

längd överallt ..................................................551’—6" = 168,1 m

mallad bredd ....................................................71’—0" = 21,64 m

mallat djup till övre däck ........................43’—0" = 13,11 m

medeldjupgående på sommarlribordet .. 28’—7" = 8,71 m

Lastrummen för vanlig last har en sammanlagd
volym av ca 590 000 kbf (16 700 m3) "grain", vartill
kommer kylrum om totalt ca 125 000 kbf (3 540 m3)
"bak". I samtliga kylrum skall man kunna hålla en
temperatur av -—20°C, och i vissa ned till —23°C.
Genom kraftiga fläktar skall man i kylrummen
åstadkomma upp till 60 luftbyten per timme, medan
ventilationsanordningarna för övriga rum är
dimensionerade för 10 luftväxlingar.

"Martha Bakke" får en passageraravdelning för 12
personer. Den blir liksom besättningsinredningen
luftkonditionerad.

Huvudmotorn skall bestå av en tiocylindrig
två-takt enkelverkande Götaverkens dieselmotor med
uppladdning, som vid 115 r/m utvecklar 14 800 hk
indikerad effekt (enl. AB Götaverken). N Lll

Helelektronisk telefonväxel i drift

På Laboratoire Central de Telecommunication i
Paris, ett av ITT-koncernens centrallaboratorier,
insattes en inom laboratoriet utvecklad helelektronisk
abonnentväxel för 240 anknytningar i trafik i början
av 1960. Anläggningen, som tillkommit i
experimentsyfte, är avsedd att anslutas till det offentliga
telefonnätet via en manuell expeditionsplats. Som
talkontakter, fig. 1, användes gasfyllda kallkatodrör
med ca 170 V tändspänning och 107 V släckspän-

428 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free