- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
431

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Nybyggen - Brittisk ponton för eldsläckning, av C Fo - Stor turbintanker byggd i Malmö, av N Lll - Nya metoder - Omättade polyestrar för impregnering av gjutstycken, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en plattform med en bredd av 10,9 m. På denna är
byggd en pyramid för vattenkanoner och
manöverdon, fig. 1.

Bogserbåtar som utrustas för
eldsläckningsändamål kan vara värdefulla i vissa fall, men de är inte
ekonomiska när det gäller arbetet i hamnarna. De
kan visserligen användas i mycket stor utsträckning
vid olyckshändelser, men eftersom de i första hand
är avsedda för bogsering, kan de t.ex. inte bibehålla
ett fast läge nära en brand på grund av reaktionen
från vattenkanonerna. Även om bogserbåten
bekämpar branden förifrån, så att propellertryckkraften
kan ge motstånd mot reaktionskraften, så kan en
vind från sidan driva bogserbåten ur läge.

På den aktuella pontonen kan man rikta sju av
nio vattenkanoner åt samma håll utan att man
får någon avdrift eller att krängningsvinkeln blir
större än 1°. Fartyget manövreras nämligen med
hjälp av två utombordsaggregat, där propellrarna
kan vridas åt alla håll med hjälp av ett hydrauliskt
styrsystem. Propellrarna kan också lyftas upp ur
vattnet och göras rena.

Pumputrustningen består av centrifugalpumpar,
som drivs med dieselmotorer om 215 hk. Största
pumpmängden är 18 m3/min vid 7 kp/cm" och 57
m3/min skum. I varje ponton finns ett inventiöst
pumprum med skumtankar i varje ända. Varje
huvudpump är försedd med en anslutning till
sugsi-dan, så att den kan användas för länspumpning vid
bärgningsföretag. Man kan på det sättet pumpa
10 m3/min. Vattenkanonerna kan användas för
vatten eller skum. Den totala skumkapaciteten är
45 000 m3, vilket är tillräckligt för att täcka däcket
på 12 tankfartyg i 5 000 ton-klassen med ett 5 cm
tjockt skumtäcke (Shipbuilding and Shipping
Re-cord 25 fehr. 1960 s. 245—246). C Fo

Stor turbintanker byggd i Malmö

Kockums Mek. Verkstads AB levererade den 22
februari 1960 T/T "Esso Brussels", fig. 1, om 40 800
tdw, 26 843 brt till Esso Marine S.A., Antverpen.
Fartyget är byggt till högsta klass i American
Bu-reau of Shipping och utrustat enligt belgiska lagens
fordringar samt har följande huvuddimensioner:

längd överallt ..............................................699’—6" = 213,2 m

längd mellan perpendiklar ....................665’—0" = 202,7 m

mallad bredd ................................................97’—0" = 29,57 m

mallat djup ....................................................49’—3" = 15,01 m

djupgående ......................................................36’—l’U" = 11,08 m

Skrovet är helsvetsat så när som på de av klassen
fordrade nitade förbanden i däck, botten och slag.
Såväl långskeppsskott som tvärskeppsskott är plana.
Lastutrymmet, som uppgår till 2 006 530 kbf (56 818
in3), är uppdelat i 33 tankar, tre i bredd utmed hela
lastzonen.

Fig. 1.
Turbin-tankern "Esso
Brussels" om
iO 800 tdw,
levererad av
Kockums.

I huvudpumprummet, som är beläget intill
maskinrummet, finns fyra ångturbindrivna pumpar, var
och en med en kapacitet av 1 250 t/h vatten, samt
tre duplex shippingpumpar om 250 t vardera.

Huvudmaskineriet består av en Kockum-Laval
ångturbinanläggning om 16 500 hk axeleffekt vid 106
r/m på propellern. x\nga genereras av två
kockum-byggda Foster Wheeler vattenrörpannor, normalt
producerande vardera 30 t/h överhettad ånga samt
maximalt 36 t/h. Trycket är 42 at ö och
temperaturen 463°C.

Den kontrakterade farten är 17 knop (enl.
Kockums Mek. Verkstads AB). N Lll

nya metoder

Omättade polyestrar för impregnering
av gjutstycken

De flesta metallgjuten blir mer eller mindre porösa.
I allmänhet är detta utan betydelse, men om man
fordrar täthet under tryck och stor resistens mot
korrosion, måste porerna tätas. Härvid är den bästa
metoden impregnering varvid impregneringsmedlet
införs under högt tryck, högt vakuum eller genom
en kombination av vakuum och tryck.

De bästa impregneringsmedlen är polyestrar och
natriumsilikat. De förra är i allmänhet varaktigast
och effektivast men också dyrast. Vid impregnering
av små pressgjuten av aluminium räknar man i
USA med en kostnad av 15—20 ct/lb för polyester
och 10—15 ct/lb för natriumsilikat. Kostnaden kan
emellertid variera mycket med mängden gjuten,
dessas form och tillgänglig apparatur för
impreg-neringen.

De flesta impregneringsmedlen av polyestertyp
består av en omättad polyester, sampolymeriserad med
styren (Tekn. T. 1957 s. 1053), diallylftalat eller
vinyltoluen, av vilka den sistnämnda används minst.
I allmänhet varierar
polyester-diallylftalatprepara-tens sammansättning inte mycket, medan
styren-halten kan ändras inom vida gränser. I några fall
måste styrenen tillföras omedelbart före
impregne-ringen. De flesta impregneringsmedlen kan
emellertid erhållas färdiga för användning. Deras
styren-halt är vanligen 25—30 °/o men kan höjas till 50 °/o,
om särskilt låg viskositet önskas.

Bätt sammansatta impregneringsmedel av
polyestertyp kan användas för alla metaller. De innehåller
inget flyktigt lösningsmedel och krymper därför inte
vid härdningen. Porerna fylls fullständigt, och
gjutstyckena blir täta mot upp till 1 000 at tryck. Då
impregneringsmedlet har låg viskositet och ytspänning,
tränger det in lätt och fyller även mycket små porer.

Polyestrarna angrips inte av mögel och har
utmärkt resistens mot vatten och ånga samt god
resistens mot bensin, andra flytande bränslen, oljor,
alkoholer, lösningsmedel, glykoler, saltlösningar,
svaga syror och de flesta livsmedel. De tål
kontinuerligt ned till — 50’°C och upp till 150—175°C
och intermittent från — 60°C till + 260°C. Då de är
elastiska, brister de inte vid metallens
votymänd-ringar när dess temperatur höjs eller sänks.

TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 431

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free