Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Nya metoder - Omättade polyestrar för impregnering av gjutstycken, av SHl - Elektrofotografisk registrering av porer i lackskikt, av SHl - Dyspropellrar på större fartyg, av C Fo - Svetsning av titanpläterat stål, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polyester-styrenpreparat uppges ha något bättre
resistens mot flytande bränslen, oljor och
bikromat-lösning än polyester-diallylftalatpreparat men
skillnaden tycks inte vara stor. Några
impregneringsmedel, innehållande styren, härdar inte
tillfredsställande i kontakt med koppar eller
kopparlegeringar. För dessa metaller måste man därför
använda polyester-styrenpreparat innehållande en
speciell katalysator; många av handelns
impregneringsmedel uppfyller denna fordran och är därför
allmänt användbara.
Ett av de största användningsområdena för
impregneringsmedel av polyestertyp är bilindustrin. De
används nämligen för impregnering av många gjutna
motordelar, såsom cylinderlock, förgasare och
pumpar. Vidare används de bl.a. för impregnering av
gjutna rördelar, ventiler, vatten- och
bränslepumpar och turbiner (R J Fabian i Materials in Design
Engineering okt. 1959 s. 102—106). SHl
Elektrofotografisk registrering av porer
i lackskikt
Vid en i praktiken använd metod för påvisande av
porer i en lackfilm på metallunderlag läggs ett med
mättad kaliumnitratlösning och 0,5 °/o
fenolftalein-lösning indränkt filtrerpapper på lackskiktet och
ovanpå papperet en aluminiumplåt. Denna görs till
katod under 1—1,5 min, spänningen är 6 V. Genom
elektrolys uppstår då kaliumhydroxid vid katoden,
där strömmen passerar genom porer i lackfilmen,
och fenolftaleinet ger motsvarande röda fläckar i
filtrerpapperet.
Metodens största nackdel är att "kromatogrammet"
inte är permanent. På grund av papperets stora
fuktighetshalt sprids nämligen fläckarna snabbt genom
diffusion, bleknar och försvinner slutligen. En
permanent registrering av porerna kan man emellertid
erhålla genom att i stället för filtrerpapperet
använda ett fotografiskt papper fuktat med en 0,1 N
kaliumnitratlösning innehållande litet vätmedel.
Vid användning av 12 V spänning räcker 0,5 min
elektrolys för katodisk reduktion av silverbromiden
i det fotografiska skiktet, och efter framkallning
och fixering har man en permanent bild av 0,1—
100 [i porer i lackfilmen. Även sprickor och andra
mikroskopiska skador i lackfilmen registreras (W
Lamprecht i Farbe und Lack dec. 1959 s. 703—
707). SHl
Dyspropellrar på större fartyg
De kraftiga framdrivningsmaskinerier, som håller
på att utvecklas, medför att man måste studera nya
konstruktionsprinciper för propellrarna. Även den
mest konservative skeppsbyggare inser också att
några av de idéer som nu diskuteras, t.ex.
bärplans-båtar, undervattenstankfartyg, totalkaviterande
propellrar och markeffektfarkoster, måste beaktas när
det gäller framtida behov av fart och effekt.
Vibrationer, kavitationsfrätning och propellrars
egenskaper i sjögång kommer att spela en framträdande
roll när det gäller nya propellerkonstruktioner.
Ur denna synpunkt förtjänar en konstruktion med
propellrar i dysa beaktande. Försök med modeller
av stora tankfartyg har visat, att en viss
förbättring av propèllerverkningsgràden, minskad
kavitation och minskade vibrationer från propellern
erhålles, om denna placeras i en dysa. Vid samma
belastning är diametern hos en dyspropeller
avsevärt mindre än hos en fri propeller. Av försöken
framgår också att det "Hogner-formade"
akterskeppet, fig. 1, med propellern arbetande i en dysa och
T> tärnvers
Titanremsa.
Silver Titan
’plätering
Svets Mjukt sto!
Fig. 1.
Konstruktion av
svetsar i
ti-tanpläterad
stålplåt.
Fig. 1.
Akterskrov av modell
med
dys-propeller.
med ett roder av Oertz-typ synes vara en mycket
attraktiv lösning.
Dickmann och Weissingers teori och de
systematiska försök, som har gjorts vid
skeppsprovnings-anstalten i Wageningen, ger en god utgångspunkt
för konstruktion av dyspropellrar.
Konstruktionsmetoden medger beräkning av effekt,
stigningsvinkel och goda kavitationsegenskaper.
Man måste emellertid beakta
konstruktionssvårigheterna, när det gäller att fästa dysan vid skrovet
på fartyg med hög effekt. Det får bli
skeppsbyggnadsteknikernas och icke hydrodynamikernas sak
att bemästra detta problem, men det synes vara
viktigt att man så mycket som möjligt försöker
bibehålla den fullständiga dysringen (J D van
Manen i Shipbuilding and Shipping Record 25 febr.
1960 s. 238). CFo
Svetsning av titanpläterat stål
Titan har goda korrosionsegenskaper men är dyrt.
Därför är titanpläterat stål, som givetvis blir
avsevärt billigare än titan, av intresse som
konstruktionsmaterial för kemisk apparatur. Då titan är
mycket reaktivt vid förhöjd temperatur bereder
emellertid dess svetsning svårlösta problem. Man
kan visserligen svetsa titan vid titan och även vid
stål, men i senare fallet blir svetsen ytterligt spröd
och oanvändbar. Det är därför omöjligt att utan
vidare svetsa titanpläterad stålplåt.
Denna svårighet lär man emellertid nu ha kring-
Titanrör
432 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
