Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Solinstrålning genom fönster, av Gunnar Pleijel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12. Förenta Nationernas
byggnad i New York.
Fig. 13. Unesco-huset i Paris.
Fig. 14. Nedre
Norrmalm. Stockholm.
att skärma mot solinstrålning under denna tid.
Under den kalla årstiden, som dock enligt våra
begrepp är rätt varm, står solen i norr och
instrålningen mot norrfasaden är då så stark,
att den måste skärmas mot solen. Om fasaden
låge rakt mot norr skulle detta enkelt kunna
ordnas med fasta horisontella och vertikala
skärmar strax på fasaden.
Huset lades emellertid av någon anledning så
att huvudfasaderna ligger mot N35°V och
S35°0, fig. 11. Följden av denna vridning blev
ett komplicerat skärmsystem på norrsidan med
individuellt rörliga skärmar och morgonsol
under den hetaste tiden på sydsidan.
Regleringen av de rörliga skärmarna är tydligen
besvärlig, ty deras ställning är mycket olika på olika
delar av fasaden. Anordningen fungerar
mycket dåligt, ty kulissfasaden absorberar
solvärmen och verkar som en radiator utanför
fönstren. Detta system har inte fått efterföljare,
kanske därför att det är mycket dyrbart.
Förenta Nationernas kontorsbyggnad i New
York ligger med sina huvudfasader mot 030°S
och V30°N, fig. 12. I denna byggnad har man
använt värmeabsorberande glas med
persienner bakom i tro att detta skulle dämpa
solinstrålningen; 50 % av solstrålningen tränger
säkerligen in genom fönstren. Under vintern
kan detta värmetillskott vara behagligt, men
under sommaren, när luftens medeltemperatur
i New Y’ork är ca +23°C, dvs. 6°C högre än
i Stockholm, skulle det bli ett mycket
påfrestande klimat i den byggnaden, om inte
temperaturen hölls på en acceptabel nivå med
kylning. Även denna metod är mycket dyrbar.
Hade byggnaden orienterats med huvudfasaderna
mot norr ocli söder, så hade sydsidan kunnat
skärmas med ett enkelt raster och nordsidan
hade inte behövt någon skärmning alls.
Unesco-huset i Paris är nästa exempel på en
illa genomtänkt solavskärmning. De värst ut-
satta fasaderna har väderstrecken SO, V20°S
och S20°V, fig. 13. Utanför fönstren har man
i överkanten en liten springande skärm och
utanför denna sitter fritt, på omkring en
meters avstånd från fönstret, ett vertikalt
värme-absorberande glas. Enligt uppgift sitter detta
glas så placerat, att det hindrar solvärmen från
att intränga genom fönstren vid de tidpunkter
då instrålningen skulle kunna vara obehaglig.
Ett enkelt värmeabsorberande glas, som sitter
väl luftat så att den absorberande värmen
bortförs, släpper emellertid igenom ca 60 % av
solstrålningen, fig. 9. Glasen skärmar dock inte
av den lågt stående solen och även i vissa
andra lägen slipper strålningen ofiltrerad
igenom. Man har tvingats sätta upp andra
solskydd för fönstren. Ursprungligen hade man
vanliga gardiner men nu sitter också
utvändiga persienner.
På nedre Norrmalm i Stockholm byggs för
närvarande skyskrapor med glasfasader enligt
känt amerikanskt mönster. De vänder sina
huvudfasader mot S25°0 och N25°V, fig. 14.
Fönstren i det första huset är hermetiskt
slutna, fasta tvåglasrutor med en liten
luftnings-ruta bredvid. På sydsidan har de försetts med
persienner innanför glasen. Under klara dagar
sommaren 1959 lär temperaturen ha varit rätt
hög bakom dessa fönster. I de hus som nu
byggs får man hoppas att effektivare solskydd
kommer att användas.
Litteratur
1. Brown, G: Ytterväggarnas värmeisoleringsförmåga.
Statens Nämnd för Byggnadsforskning, Handl. 36, Stockholm
1959.
2. Markus, Th. A: Utfackningsväggar au glas.
Byggmästaren 1958, h. B 10 och B 11 s. 197—208, 209—222.
3. Pleijel, G V: Fönsterskydd, en experimentell
undersökning. Byggmästaren 1957, h. B 9 s. 207—216.
4. Pleijel, G V: Fönstrets värmebalans. Byggmästaren 1959
h. 1 s. 14—19.
446 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
