Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Görvälnverket, av Georg Björkholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den innebar nämligen ett omfattande ingrepp
i verkets doseringsanordningar. Då driften
hela tiden måste upprätthållas — vid vissa
tillfällen med icke ringa överbelastning —
ställdes man många gånger inför svårbemästrade
problem. Totalt har den nu genomförda
utvidgningen kostat 8,1 Mkr. Vid utvidgningen
1940—1942 hade man beaktat det
framtida behovet av en större centralbyggnad och
genom att inte sammanbygga kemikalie- och
fällningsbyggnaderna lämnat plats för en
sådan. Tack vare detta underlättades den andra
etappens genomförande väsentligt och därmed
skapades betingelser för att genom ytterligare
utbyggnader i en framtid kunna höja
kapaciteten till i vart fall 200 000 m8/dygn.
Reningsförfarande
Utvidgningen innebär i princip ingen ändring
av vattnets rening. Råvattnet lyfts till en
blandningsränna i kemikaliebyggnaden, där
fällningsmedlet aluminiumsulfat tillsätts i form av
en vattenlösning. Aluminiumsulfatet innehåller
järn, som vid en dosering av 50 mg/1 ger en
järnhalt i renvattnet av ca 0,24 mg/1, som anses
vara något för högt värde för ett förstklassigt
vatten. Om vattnet långsamfiltreras eller
behandlas med aktivt kol utgör
aluminiumsulfatets järnhalt inget problem, då båda metoderna
ger ett järnfritt vatten.
Vid Görvälnverket ingår emellertid inte
lång-samfiltrering i reningsproceduren och
behandling med aktivt kol förekommer endast tidvis.
Det är sålunda nödvändigt att under övriga
tider av året ta bort järnet på annat sätt. Man
tillämpar nu oxidation med klorgas, som
tillföres alminiumsulfatlösningen strax innan den
sätts till råvattnet. Genom vattensprånget i
blandningsrännan inblandas fällningsmedlet
ordentligt i vattnet, som därefter genom en
betongkanal förs in i fällningsbyggnaden.
Denna rymmer flockningskammare och
avsättningsbassänger. I de förra tillförs
aktiverad kiselsyra, vilken påskyndar
fällningsprocessen. Där utbildas nu delvis genom omröring
de av fällningsmedel och vattnets föroreningar
bestående gelatinösa flockar, som sedan genom
sedimentering till stor del skils från i
avsättningsbassängerna. Från fällningsbyggnaden
förs vattnet med självfall till
snabbfilteranlägg-ningen, där återstående flockar tas bort.
Verket hämtar sitt råvatten ur Görvälnfjärden,
av vilken det fått sitt namn. En tredjedel av
vattnet till den beräknas komma från Skarven
och resten från Näsfjärden. Detta vatten får
anses vara lämpligt för framställning av
vattenledningsvatten. Det är mjukt, har låg
järnhalt och är nästan manganfritt. Råvattnets
grumlighet är i medeltal 300
Zeiss-Pulfrich-grader och färgstyrkan motsvarar i medeltal
25 mg Pt/1.
Fig. 4. Perspektivskiss över reningsverket, 1 intagsledning, 2 intagskammare, 3 råvattentunnel, i
råvatten-pumpar, 5 blandningsränna, 6 flockningskammare, 7 avsättningsbassänger, 8 snabbfilter, 9
blandningskammare, 10 renvattenbassänger, 11 renvattenpumpar, 12 huvudvattenledning, 13 spolvattenavlopp, 14
lagersilo för kalk, 15 dosering av kalk, 16 lagersilo för aluminiumsulfat, 17 dosering av aluminiumsulfat, 18
dosering av aktivt kol, 19 dosering av kiselsyra, 20 dosering av klor och ammoniak, 21 driftcentral, 22
laboratorium, 23 ställverk och transformatorer, 24 ventilationsanläggning, 25 entré.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17 449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
