Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Andras erfarenheter - Platinatermoelements skötsel, av SHl - Jonbytarpapper, av H Me - Arbetsåtgång vid traditionella byggen och monteringsbyggen, av BS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållfasthet än ren platina (H E Bennett i Metal
Treatment & Drop Forging juli—aug. 1959 s. 289—
290). SH1
Jonbytarpapper
Ett jonbytarpapper, som inom den närmaste tiden
blir tillgängligt i USA, tillverkas genom att man
blandar en finfördelad jonbytarmassa (20—30 (x)
med ren alfacellulosamassa, av vilken sedan papper
görs på vanligt sätt. Slutprodukten innehåller 50 °/o
jonbytare och 50 °/o cellulosa. Den införda
jon-bytaren är en stark eller svag katjonbytare eller en
stark eller svag anjonbytare.
Papperet väntas få användning i både
laboratorie-och industriell skala, antingen till
papperskromato-grafi eller som jonbytare. Tack vare sin
enhetlighet kan det användas i analytiskt arbete. Det kan
utnyttjas bl.a. för avlägsnande av utbytbara
föroreningar vid filtrering, för koncentrering av
värdefulla komponenter, t.ex. ädelmetaller, i en lösning
samt för rening av viskösa lösningar (Chemical &
Engineering News 25 januari 1960 s. 66). H Me
Arbetsåtgång vid traditionella byggen
och monteringsbyggen
Sedan mitten av 1950-talet har antalet
monterings-byggda flerfamiljshus —• hus där de bärande
väggarna utförts av stora på permanent fabrik,
fältfabrik eller platsfabrik tillverkade element — ökat
väsentligt. Antalet lägenheter i sådana hus har i
förhållande till antalet färdigställda lägenheter i
flerfamiljshus ökat från 3 «/o 1956 till 7 °/o 1958 och
11 »/o 1959. I ungefär hälften av dessa
elementbygg-da lägenheter har även bjälklagen tillverkats på
fabrik.
Ännu vet man inte om detta monteringsbyggande
är mer eller mindre ekonomiskt än traditionellt
byggande. Man vet inte heller i vilken utsträckning
det spar arbetskraft. Statens Nämnd för
Byggnadsforskning har låtit utföra en undersökning av
arbetskraftåtgången vid de olika byggsätten.
Undersökningen avser sex höghus om 9—13
våningar och 13 låghus om 3—4 våningar färdigställda
1955—1958. Samtliga höghus och sju av låghusen
har uppförts i Stockholm med omgivningar och i
Mälardalen. Av de övriga låghusen har fyra
uppförts i Göteborg och två i Skåne. Tre av höghusen
och sex av låghusen är monteringsbyggda.
Eftersom alla grader av byggsystem förekommer är det
svårt att dra en bestämd gräns mellan traditionellt
byggeri och monteringsbygge. Det märker man om
man jämför de två valda skånehusen. Båda husen
har platsgjulna bärande väggar och bjälklag. Det
traditionella huset har ytterväggar av våningshöga
lättbetongelement och det monteringsbyggda
yttervägg av 8 cm betongelement med träkonstruktion
Tabell 1. Arbetskraftsåtgång räknad som arbetstid per kubikmeter hus
i monteringsbyggda och traditionellt byggda hus
Murare Trä- Grov- Målare övriga Summa
arbetare arbetare1
h/m3 h/m3 h/m3 h/m3 h/m3 h/m3
Höghus
Traditionella byggen ..... 0,3 1,1 2,6 0,5 1,1 5,6
Monteringsbyggen ........ 0,0 0,8 2,0 0,4 0,9 4,1
Låghus
Traditionella byggen ..... 0,5 0,9 1,7 0,5 1,0 4,6
Monteringsbyggen ........ 0,1 0,9 2,1 0,4 0,9 4,4
Inkl. städerskor
Tabell 2. Total byggtid per kubikmeter hus för de
olika objekten i undersökningen
Höghus
Traditionella byggen ____ h/m3 4,9 5,8 6,0
Monteringsbyggen ...... h/ms 3,9 4,2 4,3
Låghus
Traditionella byggen .. .h/m3 3,5 4,2 4,3 4,6 4,7 4,9 5,6
Monteringsbyggen ...... h/m3 2,4 3,8 4,2 4,6 5,6 5,8
bakom. Gavlarna i det senare huset är dessutom
platsgjutna med betongelement utvändigt.
Om man undantar skånehuset är alla de
traditionella låghusen uppförda med bärande väggar av
lättbetong, betongblock eller tegel. Såväl
innerväggar som tak är putsade invändigt. I de traditionella
höghusen som har ytterväggar och bärande
innerväggar av betong är samtliga innerväggar putsade
och även bjälklagen i två av de tre undersökta
objekten. I de monteringsbyggda husen är samtliga
innerytor oputsade.
I utredningen har såväl arbetskraftåtgången för
byggnadsarbetare (murare, träarbetare,
grovarbetare och städerskor) som för arbetare vid alla
sido-och underentreprenörer medräknats. Arbetstid för
grovplanering, trädgårdsplanering och
extraordinära grundläggningsarbeten som pålning och
bergsprängning har ej medtagits.
Undersökningen visar att arbetskraftsåtgången vid
de undersökta monteringsbyggda höghusen är
mindre än i de traditionellt byggda höghusen, tabell 1.
För låghusen är skillnaden obetydlig. Värdena är
mycket osäkra, eftersom de undersökta projekten
är så få.
Vid jämförelsen måste man beakta att de
monteringsbyggda husen i stor utsträckning har varit
experimenthusbyggen, vilket bl.a. har inneburit att
arbetsledare och arbetare har varit ovana vid
metoden. På värdena inverkar även en hel mängd
olika faktorer som hustyp, lägenhetstyp, graden av
vinterbygge m.m. Spridningen från fall till fall är
stor, tabell 2.
Det lägsta värdet för traditionellt byggda låghus
gäller ett hus som innehåller en större garageplats
som sträcker sig utanför byggnaden. Eftersom
volymtiden är lägre för garage än för
bostadslägenheter beror det låga värdet delvis på detta. I
utredningen har man även beräknat motsvarande
värden per kvadratmeter lägenhetsyta. Detta
beräk-ningssätt leder i stället till låga värden för hus
med liten andel källar- och garageutrymmen.
Det lägsta värdet för monteringsbyggda låghus.
gäller ett hus där stommen består av
fabrikstill-verkade pelare och balkar av betong eller stål.
Bjälklagen är även fabrikstillverkade och samtliga
innerväggar består av våningshöga lättbetongelement.
För att man skall få en rättvisare jämförelse mellan
olika objekt har man även tagit hänsyn till
arbetstiden i de fabriker som tillverkat betongelementen.
Dessutom har hänsyn tagits till transporterna från
dylika fabriker till byggplatsen. Därigenom ökas
arbetstiden per volymsenhet för det senast angivna
projektet från 2,4 till 3,4 h/m3. För de
monteringsbyggda höghusen ökas volymtiden från 4,1 till 4,4
h/m3 och för de monteringsbyggda låghusen från
4,4 till 4,8 h/m3.
Antalet byggnadsarbetare per arbetsledare var i
genomsnitt 27 vid de traditionellt byggda höghusen
och 22 vid de traditionellt byggda låghusen. Vid
monteringsbyggena var motsvarande antal 13 vid
såväl hög- som låghus. Av utredningen synes framgå
att i byggen med få arbetare per arbetsledare blir
volymtiderna lägre än i likartade byggen där
arbetsstyrkan per arbetsledare är större.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17 461
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
