Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - STF mars - Böcker - Chassiteknik, av Åke Larborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man olika grenar av den grafiska industrin. Man
har byggt upp ett pappersbruk i halvteknisk skala
för att studera maskinbestruket papper.
Färgfoto-avdelningen provar samtliga i marknaden
förekommande material för att undersöka, vad som bäst
passar företagets behov. En speciell avdelning
arbetar med ljuskänsligt nylon för klichéer och
tryckplattor.
De viktigaste inslagen i den grafiska forskningen
vid Rochchester Institute of Technology är arbete
med offsetrotation och med en ny typ av
präglingsmatris. Offsetforskningen syftar till ett
genomarbetat system för dagstidningstryck i färg på vanligt
tidningspapper, och omfattar hela processen från
original till färdigt tryck. Däremot tror man inte
att offset skall visa sig lämplig för tryckning av
hela dagstidningar, då processen kräver för lång tid
för tryckningsförberedelserna.
Tryckfärgstillverkning och djuptryck i USA hade
studerats av Hans Sander. Någon direkt
revolutionerande nyhet inom tryckfärgsbranschen tycks ej
ha framkommit. Magnetiska färger för
IBM-maski-ner är en intressant ny utveckling. Vattenbaserade
flexograf- och djuptrycksfärger vinner allt större
utbredning. Allsidigt användbara flexograffärger ökar
i betydelse för olika foliematerial. På
produktionssidan arbetar man intensivt för att åstadkomma en
förbättrad dispersionsteknik.
Inom djuptrycket arbetar man på några ställen
med färger som torkar utan att värme tillföres.
Chicago Rotoprint har uppnått goda resultat med
denna färgtyp vid tryckning på bestruket papper.
Problemet med tryckkvaliteten på bestruket papper
sammanhänger även med etsningen. Man strävar
efter att åstadkomma "raka" etsgropar. Detta å sin
sida sammanhänger med kopieringstekniken.
Framgången med kallfärger beror på att man trycker
snabbt, samt att man undviker presstopp. Rakel och
färgtillföring ligger nära tryckpunkten.
Vid den kongress som Gravure Technical
Association höll i början på mars i New York, framgick att
amerikanska pappersbruk allvarligt tagit upp
problemet om papperskvaliteten för djuptryck. Största
vikt lägges vid papperets ytjämnhet. För att nå en
god ytjämnhet hos maskinbestruket papper arbetar
man med ett mycket jämnt baspapper.
I •••••
■•’ff-:-’’ böcker
Chassiteknik, hd 1 & 2, av Einar Bohr. Institutet
för Tekniska Kurser, Stockholm 1959. 670 +
781 s., 605 + 696 fig. 177 kr.
Det är en synnerligen omfattande och innehållsrik
kurslitteratur, som Institutet för Tekniska Kurser
har utgett till sin kurs Chassiteknik. Förutom två
band på sammanlagt ca 1 300 s. finns i separata
häften 200 frågor alt besvaras av eleven efter
vederbörligt studium. Kursen är avsedd för
bilverkstädernas folk och den bilmekaniker eller verkmästare
som på föreskrivet sätt arbetat sig igenom kursen
är säkerligen värd det utlovade diplomet.
Som författare anges Einar Bohr. Det antyds att
specialister medverkat i utarbetandet av olika
avsnitt och det hade nog varit värdefullt om dessa
medarbetare närmare redovisats. Eftersom
subjektivitet inte kan elimineras ens i teknisk litteratur är
författarens identitet alltid av intresse.
Det kan först som sist slås fast att bokverket utgör
en högst imponerande samling av biltekniskt
vetande. Insamlingen och redigerandet av alla dessa
tusentals sakuppgifter, bilder och beskrivningar är
som en enmansprestation värd all beundran. Bilens
delar behandlas i huvudgrupper med
kapitelrubriker som kopplingar, växellådor, kardanaxlar,
bakaxlar, framaxel och styranordning, framhjulsservice,
fjädring, stötdämpare, bromsar, hjul och däck, ram,
kaross.
Förf. har eftersträvat att varje kapitel skall
omfatta tekniska grundprinciper, beskrivning av
förekommande konstruktioner samt ett serviceavsnitt,
där olika faser av verkstadsarbetet beskrivs. Han
har lyckats relativt väl med att få ett tillräckligt
rikhaltigt urval av de otaliga konstruktiva varianter
som under överskådlig tid förekommit.
Tyvärr står det material som använts i
servicedelarna för vissa kapitel, t.ex. kopplingar, växellådor
och bakaxlar, i avsevärd disproportion till det
svenska bilbeståndets sammansättning. Av 50 s.
serviceanvisningar för mekaniska växellådor disponeras
30 s. för amerikanska växellådor som, i den mån de
kan identifieras, sedan flera år tillbaka ej är i
produktion, och 9 s. beskriver service på Saabs
växellåda. Resterande 11 s. får således representera
resten av bilmarknaden. Som sidfyllnad får man väl
i detta sammanhang beteckna huvuddelen av de
100 s., som innehåller funktions- och
servicebeskrivningar för amerikanska hydrauliska växellådor.
Kanske är detta ett av förf:s specialintressen, vilket
i så fall också kan förklara den oförfärade
deklarationen på s. 246 i bd 1, där han hävdar, att
bränsleförbrukningen normalt är minst lika låg vid
användandet av hydrauliska växellådor som vid
mekaniska växellådor.
Bland beskrivna servostyrningar har de typer som
användes på lastbilar och bussar i Sverige inte
nämnts.
Det är relativt naturligt, att bland denna mängd av
vetande förekommer en hel del diskutabla
uppgifter. Sällan finns någon anledning till anmärkning
evad det gäller de beskrivande delarna, medan
däremot den kritiske läsaren i de mera teoretiska eller
funktionsbeskrivande delarna stöter på åtskilliga
tveksamma eller rent av felaktiga påståenden, såsom
följande exempel visar.
På s. 93, bd 1, anges: "Verkningsgraden för en
hydraulisk koppling kan i stort anses motsvara
skillnaden i varvtal mellan pumphjul och
turbinhjul. ■— Verkningsgraden är sålunda omvänt
proportionell mot kopplingsslirningen . . ." Båda dessa
påståenden är oklara eller felaktiga. Beskrivningen
av hydrauliska kopplingar torde te sig både
invecklad och svårbegriplig för kursdeltagaren.
En teoretisk behandling på 10 s. av begreppet
"bilens elasticitet" är nog i överkant, särskilt som
begreppet siffermässigt knappast användes av fackfolk.
Påståendet att en vakuumkontrollerad koppling
alltid måste ha kopplingspedal (bd 1 s. 89) torde
jävas av verkligheten.
Fig. 132, bd 2, visar enligt text fjädersystemet för
Citroen DS 19, enligt bildtext Citroen 2 CV; i
verkligheten torde bilden visa luft-hydrauliska
fjädersystemet för en äldre Citroën-modell, där endast
bakhjulen hade luftfjädring.
På 3 s. beskrives olika kombinationer av
krängningscentrum och tyngdpunktsplacering. Det fram-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17 467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
