- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
494

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom lättmetallindustri, av Rune Boström - Oförstörande provning inom tung industri, av Yngve Boström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle ge en lika stor indikation som ett
svarvat spår av 3,5 mm längd och ett djup
motsvarande areaminskningen.

Folie

Vid aluminiumfolietillverkning används för
kvalitetskontroll många tjockleksmätare. Här
förekommer även utrustningar för mätning av
vaxskiktstjockleken vid kaschering av folie och
hålkontroll vid mycket tunn folie.

Band

Vid tillverkning av kopparband för bilkylare
i ett modernt kopparvalsverk förekommer
många tillämpningar på oförstörande kontroll.
Förutom okulärbesiktning, som har sina
svagheter, använder man t.ex. tjockleksmätning
med reglering, programstyrning av valsverk,
bandkantstyrningar, hålkontroll, ytkontroll och
breddmätning.
Av tjockleksmätare användes i metallverk
elektro-induktiva, pneumatiska, kapacitiva och
radioaktiva. Den pneumatiska med anliggning
har visat sig vara bland de bättre
tjockleksmätarna i dag, emedan t.ex. den radioaktiva
mätaren är känslig för sammansättning av
materialet samt för om olja eller vatten finns på
mätobjektet. Den senare är dock mycket lätt
att handha och fordrar knappast någon skötsel
såvida den är rätt monterad från början. Vid
gynnsamma förhållanden kan man nå en
noggrannhet av ± 1 % av tjockleken.
Hålkontroll är nödvändig vid
kylarbandstill-verkning, och den anordning som användes
består av lamphus, kasett och fotocellåda. Små
hål, som inte kan upptäckas med blotta ögat
utan mycket starkt ljus bakom bandet, kan
in-dikeras, och maskinskötaren klipper bort den
felaktiga delen. Provningshastigheten kan
uppgå till 10 m/s.
På bandet finnes ibland små flagor, som kan
ge upphov till hål eller ge minskad hållfasthet
och dessa måste man ta bort med något slag av
ytkontroll. Förutom med okulärbesiktning
hoppas man kunna lösa detta problem med
användning av ett koncentrerat ljusknippe, som
får svepa över bandet och vars variationer
registreras med en känslig fotocell. Alla
problem vid tillämpningen av denna metod är
dock ännu ej lösta.

Pressgods

De metallverk, som tillverkar pressgjutgods
till flygindustrierna, ultraljudsprovar oftast
detaljerna under vatten. Då de flesta detaljerna
liar oregelbundna former blir
ultraljudsprovningen komplicerad och tidsödande. Mycket
förnäma lösningar finnas med automatisering
av provningen genom programstyrning.
Resultatet erhålles nedtecknat på skrivare. En
ytterligare komplettering som hör till framtiden är
nedtecknandet av resultaten i sifferform på
skrivmaskin.

Utveckling

I framtiden torde nya, snabba och driftdugliga
metoder och tillämpningar komma att
utvecklas för direkt inlänkning i produktionskedjan
och helst med återföring av felvärden för
korrigering av processen. I och med att industrin
mer och mer använder oförstörande
provningsmetoder, framtvingar detta en automatisering
även av kontrollprocessen.

Automatisk statistikföring av kvaliteten (t.ex.
tjocklek, bredd, inhomogeniteter, ytfinhet
m.m.) med inspelning på magnetband eller
hålremsor och senare utvärdering i
datamaskiner och automatisk nedskrivning av protokoll
hör till framtidsprojekten.

Tung industri

Ingenjör Yngve Boström, Motala

620.179 : 621.7

Alla som sysslar med ultraljudsprovning vet
att metoden fortfarande är mycket subjektiv
och att, om ett gott resultat skall erhållas, stor
kunnighet krävs, icke enbart om ultraljud utan
även om materialets framställning.

I det följande skall ges några praktiska
erfarenheter från ultraljudskontrollen vid en tung
industri, AB Motala Verkstad, som är både
materialtillverkare och förbrukare.

Inom företaget finns skiftande behov för
ma-terialkontroll med ultraljud, bl.a. av råmaterial
såsom smidesgöt, stålgjutgods och ämnen samt
av mer eller mindre färdiga produkter såsom
smide, bearbetade detaljer och svetsfogar. Till
detta kommer ultraljudsservice för färdiga
maskinkonstruktioner hos kunderna.

Rent organisatoriskt ligger all
ultraljudskontroll under företagets laboratorium och endast
dettas personal äger rätt att tolka erhållna
resultat. Rutinmässig ultraljudskontroll med
hjälp av okvalificerad personal kan i dag
enligt våra erfarenheter tillämpas endast på
mycket likartade detaljer, där stor erfarenhet
vunnits om deras felhistoria.

Vid ultraljudsprovning är det synnerligen
viktigt att veta varje provobjekts förhistoria för
att rätt kunna få en klar uppfattning om
förekommande fel och deras storlek.

Flertalet aktuella ultraljudsexempel ur
tillverkningen har framställts för att användas
som likare och bedömningsgrund. Varje sådant
exempel består av två provstycken, ett felfritt
och ett felaktigt samt typiska oscillogrambilder
för dessa. I de fall en betygsskala kan
användas återfinnes även denna med
rekommendation om godkännande eller kassation eller
eventuell omdisposition av materialet. Likaren

494 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free