Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom varvsindustri, av Hanns Larsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Lamellering i plåt.
delar som får uppta de största påkänningarna,
t.ex. bottenbordläggning, slag, språngstråk och
däck samt tvärskarvar i botten- och
däcks-longitudinaler.
Vid sektionstillverkning i verkstaden röntgas
speciellt automatsvetsskarvar, och denna
fotografering, som företas som flygande kontroll,
sker delvis utöver den ordinarie röntgningen.
Tryckkärl ävensom högtrycksrör
röntgenfoto-graferas i enlighet med den aktuella
myndighetens bestämmelser.
Bedömningen av filmerna sker med ledning
av International Institute of Welding
röntgenatias och resultaten bokförs både på objektet
och på vederbörande svetsare och normalt kan
de tre högre graderna anses acceptabla.
Då som regel på handelsfartyg endast ca
0,5 % av den totala stumsvetslängden blir
röntgenfotograferad vore det ju ganska absurt
att reparera samtliga svetsstumpar där röntgen
har gett t.ex. filmbetyg 2 och sedan blunda
och acceptera den övriga delen, röntgad som
oröntgad. Varje röntgad svets betygsätts
därför numera med ettdera av betygen godkänd
eller underkänd och detta sker efter en
noggrann vägning av påkänningar, placering och
svetskvalitet i varje särskilt fall. Samtliga
härvid underkända svetsar undersöks även utan-
Fig. 3. Hattmutter av
automatstål med
sprickor indikerade med
spricksökningsvätska.
för fotoområdet och repareras om så är
erforderligt. Det är för övrigt ej säkert att en
omsvetsning ger bättre kvalitet åt
konstruktionen.
Röntgenutrustningen såväl aggregat, kassetter
som skärmar måste med hänsyn till
arbetsförhållandena vara lättransportabel och
synnerligen oöm mot slag och väta. Något av
aggregaten bör dessutom ha särskilt små
dimensioner för att kunna användas vid invändig
fotografering av t.ex. tankar. Ett ofta
uppkommande problem är svårigheten att hålla rätt
avstånd mellan aggregat och plåt när utrymmet
är begränsat eller när man måste bygga
särskilda uppstöttningsanordningar.
Tidigare har dessutom använts ett
radiumpreparat men på grund av strålningsfaran och
den sämre felskönjbarheten vid de för varvet
aktuella godstjocklekarna har denna metod
övergivits.
Magnetpulver- och vätskeindikering
av sprickor
Fartygsstorlekarna har kraftigt ökats under de
senaste decennierna och plåttjocklekarna har
fått följa med. Plåtkvaliteterna har genom
svetsningens införande måst ändras för att
uppfylla ökade krav på spricksäkerhet.
Härigenom har nya problem uppstått och tidigare
helt eller delvis ignorerade defekter, t.ex.
lamelleringar och ytdefekter i fartygsplåt, har
fått ökad betydelse och omfattning. Dessa fel
förekommer huvudsakligen på de
sprickahgor-berande och de spricksäkra stålen men de
uppträder också på de ordinära.
En ökad lamelleringstendens har med andra
ord gjort sig gällande, fig. 2. Skrovmaterialet
levereras med officiella certifikat, men någon
individuell syning av varje plåt förekommer
icke före leverans från valsverken. Alltför stor
del av plåtmaterialet skulle utan
mottagningskontroll kunna passera genom hela
tillverkningen utan att eventuella defekter skulle
upptäckas.
Detta innebär att vid en senare upptäckt
defekt med åtföljande kassation av plåten även
det på bearbetningen nedlagda arbetet skulle
vara tillspillogivet. All plåt som kommer att
placeras i de mest påkända områdena på
fartygen och delar av övrig plåt dock med
tyngdpunkten lagd på de högre kvaliteterna
kontrolleras med okulärbesiktning av ytorna och
sprickundersökning av kanterna och eventuella
ytdefekter och detta har givit relativt gott
resultat.
För undersökning av utsträckningen av
lamelleringar användes ultraljud.
Detaljer utsatta för vibrationer, t.ex. svetsade
lagerramar och stativ, sprickundersöks
fullständigt beträffande svetsfogarna. Individuell
spricksökning utföres likaså på andra detaljer
såsom kamsegment för ventilrörelser,
länkbrickor och bränsleventiler.
Stickprovsundersökning av axel- och stångmaterial, dels vid
mottagning dels under tillverkningen, förekommer
TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 18 503
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
