- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
518

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 19 - Nya material - Höghållfast 12 % kromstål, av SHl - Nötningstålig brons, av SHl - Duktilt vanadin, av SHl - Koppar-nickellegering för 455-480°C, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nya material

Höghållfast 12 % kromstål

Ett i Storbritannien utarbeta!, modifierat 12 %
kromstål betecknat H-46 är fullständigt
martensi-tiskt och skall fylla luckan mellan det vanliga 12 %
kromstålet, som har otillfredsställande hållfasthet
över 565°C, och de dyra höglegerade austenitiska
stålen. H-46 lär nämligen ha god hållfasthet och
seghet vid upp till 650°C.

Det nya stålet, som nu är tillgängligt som ämnen,
stång, tråd och band. innehåller 0,15—0,20 °/o C,
0,50—0,80 %> Mn, 0,20—0,60 «/o Si, 10,0—14,0 «/o Cr,
0,30—0,60 °/o Ni, 0,50—0,80 o/o Mo, 0,20—0,40 »/o V,
0,20—0,60 °/o Nb + Ta, 0,06—0,10 a/o kväve. Det
värmebehandlas genom upphettning 1 h till t 150°C,
luft- eller oljekylning och anlöpning 2 h vid 650°C
(Materials in Design Engineering nov. 1959 s. 144).

SHl

Nötningstålig brons

En manganbrons, kallad Ampcoloy, är tillgänglig
i USA i strängpressad form. Den är avsedd för
särskilt nötningståliga bussningar, kugghjul,
kamskivor och axlar. Legeringen innehåller 2.20—2,80 °/o
Mn, 57,0—60,0 °/o Cu, 1,45—1,75 ®/o Al, 0,55—0,80 «/o
Si, < 0,40 °/o Pl), < 0,50 °/o andra föroreningar och
resten zink.

Ampcoloy uppges ha gott korrosionsmotstånd och
god bearbetbarhet; dess brottgräns är 56—62
kp/mnr, förlängning 12- -18 °/o och hårdhet 87—91
Rockwell B (Materials in Design Engineering dec.
1959 s. 158). SHl

Duktilt vanadin

Vanadin har använts som legeringsmetall i stål
sedan 1896, men det ansågs länge värdelöst som
konstruktionsmetall på grund av sin sprödhet.
Denna har emellertid visat sig bero på närvaro av
föroreningar, ty när mycket rent vanadin framställdes
för första gången 1927 erhöll man en bit duktil tråd.

Först 1949 började man emellertid i USA industriell
tillverkning av vanadin med 99,8—99,9 ®/o
renhetsgrad i form av plåt, stång, tråd och folie.
Försäljningen av vanadin har sedan trefaldigats i USA
under åren 1951—1956, och under 1959 hade Union
Carbide före årets slut sålt sju gånger så mycket
som under 1958. Föreslagen specifikation av
sammansättningen är < 0,05 °/o C, < 0,09 °/o O, < 0.01
»/o H. < 0,05 °/o N, > 99,80 »/o V.

Vanadin har lägre täthet än stål, men dess
elasticitetsmodul är hög i förhållandet till tätheten. Det är
resistent mot reducerande syror, saltdimma och
havsvatten men angrips av oxiderande syror.
Metallen kan formas vid något förhöjd temperatur,
bearbetas som kallvalsat stål och gasbågsvetsas.

Duktilt vanadin har ca 10,5 kp/mnr brottgräns vid
900°C och 42—53 kp/mnr vid rumstemperatur. Det
har god värmeledningsförmåga och vissa egenskaper
av intresse för kärnenergiindustrin. Vanadin bildar
sålunda inte spröda faser med uran; det har tämli-

gen litet absorptionstvärsnilt lör neutroner och
angrips inte av smält natrium. Det kan därför komina
i fråga som kapslingsmaterial i stället för zirkonium,
särskilt i natriumkvlda snabba reaktorer för hög
temperatur.

I andra delar av reaktorn kan vanadinlegeringar
få användning på grund av deras goda hållfasthet
vid hög temperatur, enligt uppgift är brottgränsen
upp till 49 kp/mnr vid 840°C. Vanadin liar sålunda
utnyttjats av Atomic Energy Commission i USA och
Atomic Energy Authority i Storbritannien där
bi-metallrör av niob och vanadin ingår i den snabba
avelsreaktorn i Dounreay.

1 övrigt kan vanadin tänkas få användning till
delar. av vilka man fordrar stor styvhet, och till
instrument eller delar som utsätts för dynamiska
spänningar på fartyg eller andra platser med saltmättad
atmosfär. Vanadin kan också komma i fråga som
material för katoder i röntgenrör,
precisionsmol-stånd och termoelement.

I USA tillverkas nu strängpressade rör av rent
vanadin med upp till 25 mm diameter, och man anser
att även 50 mm rör kan framställas enligt samma
metod. Man lär strängpressa vid relativt låg
temperatur för att undvika försprödning av metallytan
genom absorption av syre. Rören är emellertid dyra;
de kostar 80—100 $/lb (920—1 150 kr/kg), beroende
på att rent vanadin nu kostar 35 $/lb. Man tror
emellertid att dess pris så småningom skall falla
till 7—8 $/lb (Metals Review, Union Carbide dec.
1959 s. 18—19; Chemical & Engineering News 21 dec.
1959 s. 50). SHl

Koppar-nickellegering för 455-480°C

En ny legering med nominella sammansättningen
70 »/o Cu, 29,1 «/o Ni. 0,5 °/o Fe, 0,35 ®/o Mn uppges
ha en hållfasthet, duktilitet och resistens mot
spänningskorrosion som gör den lämplig till indirekt
upphettade tryckkärl för upp till 480°C. Materialet,
som kallas Cufenloy 30, fyller de av American
So-ciety of Mechanical Engineers ångpanne- och
tryckkärlskommitté uppställda nya fordringarna för en
högsta tillåten spänning av 10 kp/mnr vid 400°C
och 5,6 kp/mnr vid 425°C. övriga föreskrifter,
brottgräns > 50,4 kp/mnr, 0,5-gräns > 35 kp/mnr och
förlängning > 20 °/o, innehålls också (tabell 1).

De gamla fordringarna på kondensortuber av
koppar-nickellegering var i huvudsak baserade på
undersökningar av kryphållfastheten, utförda 1942.
1947 och 1954. De uppges ha begränsat
användningen av kopparnickeltuber på sådant sätt att man
inte kunnat dra full nytta av Cufenloys goda
mekaniska egenskaper (Materials in Design Engineering
nov. 1959 s. 177). SHl

Tabell 1. Egenskaper hos koppar-nickellegeringen
Cufenloy 30

Utvidgningskoefficient vid 20—95JC ...... m/m°C 15,6 . 10~°

20—100°C ...... ni/m°C 16,9 . 10"°

Värmeledningsförmåga vid 20°C......... \V/m°C 29,0

300°C ......... \V/m°C 38,0

Brottgräns vid 24°G .................... kp/mnr 54

370°C .................... kp/nmr 43

565°C .................... kp/nmr 30

0,5 gräns vid 24°C .................... kp/mnr 42

370°C .................... kp/mnr 13

565°C .................... kp/mnr 11

Ytkontraktion vid 24°C .......................... "/» 58

370°G .......................... °/o 02

565°C .......................... "/o 48

Elasticitetsmodul

viel 27°G .................... kp/mnr 14 6011

425°G .................... kp/mnr 13 200

518 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free