Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 20 - Internationella licensavtal, av Erik Wester - Uran i USA, av SHl - Glödlampsförbrukningen per invånare och år, av WS - Myntautomat-TV i Kanada, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den mån sådan expertis lyckas tillvinna sig
licensgivares ocli licenstagares förtroende,
breddas dess sortiment av nyheter och tillgång
till lämpliga avnämnare i ett flertal länder.
Etablerade förmedlare av tillverkningslicenser
och patent erbjuder sina kunder att snabbt
finna köpare till en kostnad som vida understiger
vad som annars faller på förberedande,
avslutande och uppföljande åtgärder i
främmande land.
Köpslående
Handeln med tillverkningslicenser följer i viss
mån samma lagar som den vanliga
varuhandeln. Objektets värde och pris i dag och i
framtiden är emellertid så beroende av mindre
påtagliga faktorer att uppgörelsen måste
föregås av ingående studier och prognoser. Detta
medför ofta, att den slutliga uppgörelsen låter
vänta på sig och när den står för dörren
medför en serie bud och motbud. Olika alternativ
fordrar förnyad prövning av riskmomentet
samt kapitalavkastningens och
penningvärdesförsämringens inverkan på olika
betalningsformer.
Utformningen av licensavtalet erbjuder i
allmänhet inga större svårigheter. Härför anlitas
som regel sakkunskap. Ett avtal brukar
innehålla följande huvudpunkter:
presentation av parterna,
fastläggande av vad transaktionen avser,
lämpligen definierat av patentets rubrik och
registreringsnummer,
fastläggande av territorium, där det även kan
bli fråga om rätt till försäljning utanför
tillverkningslandet,
fastläggande av överlåtelsens exklusiva eller
icke exklusiva karaktär,
licensgivarens utfästelser avseende
patentskyddet och lämnandet av tekniskt och
kommersiellt bistånd,
licenstagarens förpliktelse att icke till
utomstående lämna uppgifter av konfidentiell
karaktär och icke heller försvåra licensgivarens
möjligheter att erhålla ytterligare patentskydd,
stipulationer om vederlag och betalningens
redovisande med möjlighet till insyn i
licenstagarens bokföring,
licenstagarens skyldighet att stå för skatter
och pålagor åvilande licensavtalet i dennes
land,
juridiska stipulationer om åtgärder vid
tvister och hur och var dessa skola lösas samt
avtalets giltighetstid och under vilka
omständigheter avtalet kan brytas före den stipulerade
tidens utgång jämte möjligheter till förlängning
av giltighetstiden.
Lönsamhet
Licensavtal ingås inte utan uppenbar fördel för
de båda parterna. Dessa har emellertid ingen
anledning att redovisa härav föranledda
betalningar till licensgivaren. Anlitade förmedlare
är förhindrade att till utomstående delge resul-
tatet av ingångna avtal. Officiell statistik i detta
avseende föreligger ej, och om en sådan skulle
kunna framskaffas, blir den ändå missvisande
på grund av att den icke torde kunna göra
åtskillnad mellan betalningar mellan fristående
och inbördes beroende företag. Licensavgifter
från den sistnämnda kategorin kan innehålla
betalningar för andra tjänster. Dessutom
kommer all statistik att fördunklas av avsaknaden
av den del av licensutbytet, som ingår i
allmänna reciproka avtal om utbyte av teknisk
och kommersiell erfarenhet och sålunda inte
föranleder betalningar i någondera riktningen.
Därför är tillgängliga uppskattningar t.ex. att
USA har ett positivt saldo årligen av 150 000 000
$ och Sverige 15 000 000 kr, av föga värde.
Om man förutsätter att till Sverige importeras
lika många och lika värdefulla licenser som
det exporteras så måste utbytet
samhällsekonomiskt bli mycket fördelaktigt eftersom
betalningen för varje licens i allmänhet står i
direkt proportion till den uppnådda
försäljningsvolymen. Denna försäljningsvolym i Sverige
uppgår oftast till endast en bråkdel av den
volym, som svenska licenser i utlandet kan
uppnå.
Genom en alltför generös licensgivning till
sådana länder, som tidigare inte i större
utsträckning liar bidragit till
färdigvaruproduktionen, kan en smygande avtappning av
arbetstillfällena i de traditionellt tillverkande
länderna ske. Detta är medaljens frånsida men en
utveckling som inte kan påverkas härifrån.
Det finns all anledning att förmoda, att
licensutbytet med utlandet även i fortsättningen
skall ge väl förtjänt lön för vår tekniska möda,
vår företagsamhet och uppfinnarglädje med
ett icke föraktligt belopp till det allmänna som
en tribut till dess omsorger om teknisk
undervisning och forskning.
Uran i USA. Den 1 januari 1960 fanns i USA 25
fabriker för bearbetning av totalt 22 100 t/dygn
uranmalm. De har i anläggning kostat ca 142 M$.
Uranmalmsreserverna uppskattas till 86 Mt med en
genomsnittlig uranhalt av 0,28 ®/o. Betydligt mer än
hälften av reserverna finns i New Mexico. Under
andra halvåret 1959 tog fabrikerna emot 3,3 Mt
malm och producerade nära 8 000 t U3Os. SHl
Glödlampsförbrukningen per invånare och år
varierar starkt från land till land. I USA
konsumerar man årligen 6 lampor per kapita, i Norge 5,37,
i Sverige 4,88, i Danmark 4, i Storbritannien 3,31,
i Frankrike och Schweiz 2,7 och i Västtyskland
2,58. De solrika länderna Italien och Portugal gör
av med endast 1,66 och 0,83 lampor per år och
invånare (Elektrotechnische Zeitschrift 1960 h. 3B
s. 64). WS
Myntautomat-TV i Kanada. I Toronto togs i
februari 1960 ett privat televisionsnät med
mynt-automater hos förbrukarna i drift. Programmen
överförs över koaxialkablar, till vilka abonnenternas
apparater ansluts över myntautomater. Nätet
erbjuder två olika TV-program och ett ljudradioprogram
(Elektrotechnische Zeitschrift h. 7B s. 162). 1VS
542 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
