Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 20 - Platina och platinabelagda metaller som korrosionsbeständiga anodmaterial, av Gösta Wranglén - Världens oljeproduktion 1969, av Wll - Västtysklands förbrukning av plaster till förpackning - Magnetisk registrering av vagnsnummer - Tillverkning av polybuten i halvstor skala - Nya metoder - Snabb tunneldrivning och schaktsänkning med storhålsmaskiner, av Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. Ängel, G & Mellquist, Hj.: Yersuche mit
Bleisuperoxyd-anoden. Z. Elektrochemie l0 (1934) s. 702.
8. Grigger, J C, Miller, H C & Loomis, F D: Lead dioxide
anode for commercial use. J. electrochem. Soc. 105 (1958)
s. 100.
9. Schumacher, J C, Stern, D R & Graham, P R:
Electro-lytic production of sodium perchlorate using lead dioxide
anodes. J. electrochem. Soc. 105 (1958) s. 151.
10. Nelson, E E: An impressed current cathodic protection
system applied to a submarine. Corrosion 13 (1957) s. 122.
11. Preiser, H S & Cook, F E: Cathodic protection o I an
active ship using a trailing platinum-clad anode. Corrosion 13
(1957) s. 125.
12. Cotton, J B: Platinum-laced titanium for electrochemical
anodes. Platinum Met. Rev. 2 (1958) s. 45.
13. Stern, M & Wissenrerg, II: The influence of noble
metal alloy additions ön the electrochemical and corrosion
behavior of titanium. J. electrochem. Soc 106 (1959) s. 759.
14. Buck, R, Sloope, B & Leidiieiser, H: Effects of foreign
metals ön corrosion of titanium in boiling 2 M hydrochloric
acid. Corrosion 15 (1959) s. 566.
15. Atkinson, R H: Electrodeposition of platinum from
chloroplatinic acid. Träns. Inst. Finishing 36 (1958) s. 7.
16. Bright future for l.C.l.’s newly developed electrodes.
Chem. Age 81 (1959) s. 9. Advances in nonconsumable anodes.
Corrosion Techn. 6 (1959) s. 49. Ti pius Pt equals better
electrodes. Chem. Engng 66 (1959) h. 8 s. 76.
17. Bombara, G & Gherardi, D: Anodi di titanio-platino.
Metallurgia Italiana 51 (1959) s. 462.
Världens oljeproduktion 19J9. Produktionen av
råolja uppgick 1959 till 976,9 Mt, vilket innebär en
ökning på ca 8 »/o från 1958 (Tekn. T. 1959 s. 940).
Produktionen är fördelad på följande sätt:
Produktion 1959 Mt ökning sedan 1958 •/. Andel i
världsproduktionen 1959 Ve
USA ...................... 346,5 5,8 35,5
övriga Nordamerika ...... 38,3 9,7 4,0
Sydamerika .............. 174,0 7,8 17,8
Främre Orienten ........ 231,25 7,7 23,8
Fjärran östern .......... 24,4 5,0 2,3
Västeuropa ............... 13,2 7,0 1,3
Afrika .................... 3,05 116,6 0,3
Sovjetunionen ............ 129,0 13,6 13,2
övriga länder i östblocket 17,2 14,9 1,8
976,9 100,0
Den största absoluta produktionsökningen
redovisas för USA, ca 19 Mt, under att den största
relativa gäller Afrika. I Sahara uppgick
oljeproduktionen till 1,5 Mt, vilket är 245 fl/o mer än under 1958
(Petroleum 10:3 s. 17, 1960). Wll
Västtysklands förbrukning av plaster till
förpackning hade 1957 ett värde av 163 milj. DM,
motsvarande 3,20 DM per capita; 1958 var
förbrukningen 205 milj. DM resp. 4 DM och 1959 210 milj.
DM resp. 4,60 DM.
Magnetisk registrering av vagnsnummer
används för malmtågen i Kiruna. Det sexsiffriga
vagnsnumret är enligt en viss kod magnetiskt
upptecknat på en platta på vagnen. Då ett tåg kör ut,
avläses vagnsnumret elektroniskt i förbifarten,
förvandlas till klartext och anmäls per fjärrskrift till
destinationshamnen, Narvik eller Luleå.
Tillverkning av polybuten i halvstor skala
pågår i Italien, och vid flera amerikanska företag
undersöker man polymerens möjligheter. Polybuten
tycks vara ett utmärkt material för rör och folier
av vilka man fordrar stor livslängd och särskilt
stor hållfasthet.
nya metoder
Snabb tunneldrivning och schaktsänkning
med storhålsmaskiner
Framtidsplaner för mekanisering av gruvarbetet
synes numera även innefatta kontinuerligt arbetande
storhålsmaskiner, som i en operation borrar ut hela
ort- eller schaktarean. Hittills har lösningen
strandat på möjligheten att få tillräckligt slitstarka
rull-mejselskär (fig. 1). Utvecklingen går emellertid
snabbt framåt på detta område. Storhålsborrning
med rullmejselskär är annars en relativt gammal
teknik speciellt inom oljeborrningsindustrin. I
Holland, USA och Tyskland har man vidareutvecklat
tekniken och utför numera schaktsänkningar i
lösare formationen med diametrar upp till 7—8 m.
I USA är det framför allt Zeni-maskinerna för
schaktsänkning, som visat sig framgångsrika. År
1953 tillverkades en Zeni-maskin, som borrar hål
med 1,9 m diameter i hårda formationer. Maskinen
är utförd som en kärnborrmaskin. År 1957
reorganiserades arbetet i USA genom samarbete mellan
ett antal ledande firmor på området, vilket ledde
till Zeni-Mc Kinney-Williams-maskinen.
Vid schaktsänkning borras först ett ca 30 cm stort
centrumhål ned till önskad gruvnivå och därefter
sänks schaktet med ZMW-maskinen, som mal
sönder hela kärnan. Det sönderkrossade godset
rutschar ned genom centrumhålet. Man behöver alltså
i detta fall inte avbryta borrningen för att bryta av
och hissa upp den framborrade kärnan, vilket var
fallet med den första Zeni-maskinen.
Framgången med vertikalborrningen har lett till
Fig. 1.
Borrkrona med
rullmejselskär för [-storhålsborrning.-]
{+storhålsborr-
ning.+}
556 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
