Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 20 - Konjunkturläget våren 1960, av Göran Ahrsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En negativ faktor i utvecklingen har
emellertid varit, att handelsbalansen påtagligt
försämrats. Mot exporten på 3 200 Mkr. står nämligen
importen på 3 900 Mkr. Importöverskottet
under december—februari var sålunda 700 Mkr.,
som kan jämföras med 400 Mkr. under samma
tid 1958/59. Den totala valutareserven sjönk
samtidigt från 3 300 Mkr. i november 1959 till
2 900 Mkr. i februari 1960. Därmed försvann
den ökning i valutareserven, som hade byggts
upp tidigare under 1959.
Forcerad produktion
En nästan lika imponerande expansion som
utrikeshandeln har industriproduktionen visat.
Den mycket snabba stegring, som framkom
under fjolårets sista månader, har nämligen
fortsatt 1960. Under såväl januari som februari
var sålunda industriproduktionen inte mindre
än 9 % större än samma tid för ett år sedan.
Ser man till kapital- och
konsumtionsindustrierna som helhet kan dessutom konstateras,
att de hållit ungefär jämna steg med en
produktionsökning på 8—9 % vardera.
I uppsvinget har nära nog alla branscher av
betydelse tagit del i. Särskilt markant har dock
produktionsökningen varit för
järnmalmsgruvorna samt järn- och metallverken. Här steg
nämligen produktionen i februari med hela
13 %. Men även i träindustrin liksom i
massa-och pappersindustrin var
produktionsökningen inte mycket mindre, 12 %. För
verkstadsindustrin, där en omsvängning kom till stånd
relativt sent, låg sysselsättningen i februari
inte mer än 4 % över motsvarande nivå 1959.
Orsaken härtill är emellertid att den svaga
utvecklingen inom varvsindustrin i viss mån
bromsat upp en mer markerad uppgång. I den
egentliga verkstadsindustrin har sålunda
sysselsättningsökningen under de senaste
månaderna varit av storleksordningen 7—8 %.
Att efterfrågan inom landet är stigande på
bred front framgår av att produktionen inom
livsmedelsindustrin liksom inom textil- och
konfektionsindustrin ökade med 10 % under
februari 1960. En bidragande orsak till denna
kraftiga uppgång har också varit
omsättningsskattningen. Denna medförde ju som bekant en
köprush mot slutet av 1959 och en del av
produktionsuppgången beror sålunda på en
tendens att åter fylla lagren. Däremot synes
läder-och skoindustrin inte ha haft någon större
känning av denna efterfrågeökning, eftersom
produktionen i februari 1960 var lika stor som
i februari 1959.
Det finns mycket som talar för att
industriproduktionen kommer att öka även under de
närmaste månaderna. Konjunkturinstitutets
senaste barometerundersökningar om läget i
järnmalmsindustrin, järn- och stålverken,
verkstadsindustrin samt textil- och
konfektionsindustrin talar för detta. Samtidigt kan man
emellertid vänta, att stegringstakten successivt
kommer att avta något. Den snabba och
betydande lageruppbyggnad, som hittills haft en så
starkt stimulerande effekt på
industriproduktion, synes nämligen ha glidit in i en lugnare
fas inom många sektorer av näringslivet.
Låg arbetslöshet
Den stigande ekonomiska aktiviteten har lett
till att arbetslösheten pressats ned på en
förhållandevis låg nivå. I mitten av april var
nämligen antalet registrerade arbetslösa inte mer
än 30 700, vilket är 2 400 mindre än månaden
innan och hela 15 900 mindre än samma tid
1959. Av samtliga arbetslöshetsförsäkrade var
samtidigt 1,9 % arbetslösa mot 2,7 % för ett
år sedan. Antalet personer sysselsatta i
beredskapsarbeten är dock alltjämt högt, omkring
12 000.
Att efterfrågan på arbetskraft är starkt
stigande visar också statistiken över antalet lediga
och tillsatta platser. I själva verket råder
redan nu brist på utbildad arbetskraft och
problemet är, att döma av nyligen gjorda
uttalanden från arbetsmarknadsstyrelsen, hur
efterfrågan skall kunna mötas. Vi synes med
andra ord vara på väg mot överfull
sysselsättning med alla dess besvärande konsekvenser.
Stabila priser
Ett område, där den rådande högkonjunkturen
ännu inte kommit till uttryck, är
prisutvecklingen. Visserligen steg konsumentpriserna med
3 % i januari, men detta var ju till största
delen en följd av omsättningsskattens införande.
Partipriserna, som inte berördes lika direkt,
sjönk däremot något. Utvecklingen under
februari och mars visar dessutom, eftersom
konsumentprisindex var oförändrat, att
uppgången var tillfällig. Men hur länge?
Skärpning av den ekonomiska politiken
Trots de ljusnande utsikterna finns det
nämligen även tecken på att expansionen lätt kan
få en inflationistisk karaktär. Sålunda framgår
det exempelvis av Kommerskollegii nyligen
gjorda vårenkät, att företagen nu planerar att
investera för totalt 4 200 Mkr. under 1960. I
höstas uppgav man att investeringarna skulle
bli av storleksordningen 3 800 Mkr. Detta
betyder en ökning av investeringsviljan med 9 %.
Men frågan är om en sådan betydande
investeringsverksamhet, om den nu realiseras, inte
leder till en importökning och valutautflöde.
Men den ekonomiska politiken är för
närvarande inställd på att bromsa den inhemska
efterfrågan. Detta framgick klart vid
affärsbankernas senaste månadssammanträde med
riksbanken. Mot bakgrunden av den kraftiga
utlåningsökning som skett under mars samtidigt
som inlåningen jämfört med samma tid 1959
minskat, sade sålunda riksbankschefen, att han
ämnade vidtaga vissa åtgärder för att bringa
ned bankernas utlåning. En ytterligare
skärpning av räntan synes i så fall som den mest
sannolika åtgärden. Göran Ahrsjö
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 20 568
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
