Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 21 - Vattenångas viskositet, av Torsten Widell - Världsproduktionen av kobolt - En rysk höghållfast aluminiumlegering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
At/-10’
kg/ms’
10
Ångans täthet
Fig. 1. Täthetens inverkan på vattenångans
viskositet vid Timrots mätningar enligt Kestin och
Moszyn-ski; A 370°C, • AOO°C, V 450°C, o 500°C, x 530°C,
+ 6U0°C.
250 300 kg/m>
Anqans täthet
Fig. 2. Täthetens inverkan pä vattenångans
viskositet enligt Thomas och Jackson; K täthet vid kritiska
punkten.
Ånga av högre tryck
För ånga av högre tryck än atmosfärtryck är
avvikelserna mellan erhållna mätvärden stora.
Enligt Kestin och Moszynski1 skulle värden
bestämda av D L Timrot vara de mest sannolika.
För Timrots värden har skillnaden Arj mellan
viskositeten vid högre tryck och vid lågt tryck
beräknats och angivits som funktion av ångans
täthet, fig. 1. Enligt Timrots mätningar har
enligt fig. 1 olika kurvor erhållits för olika
temperaturer; kurvan för 600° C har ett
egendomligt förlopp, då man vid tätheten 0 borde få
At) - 0.
En nyare undersökning av vattenångans
viskositet vid högre tryck har gjorts av Thomas
och Jackson3. Dessa har emellertid funnit en
betydligt mindre inverkan av tätheten, fig. 2.
Om man beräknar viskositeten för ångan med
hjälp av diagrammet i fig. 1 får man betydligt
högre värden än om man använder fig. 2. I de
flesta tabellverk och uppslagsböcker torde
värden anges i stort sett efter fig. 1, men för
bedömning av vilka undersökningar man bör
basera beräkningarna på behövs det ytterligare
forskningsarbeten på området.
Eftersom de av Thomas och Jackson
bestämda värdena ej torde vara allmänt kända återges
här det av dem publicerade sammanfattande
diagrammet, omräknat till metriska enheter,
fig. 3. Vid ångtryck under 125 bar skulle man
enligt detta diagram icke behöva ta hänsyn
till trycket utan endast räkna med ekv. (1)
och (2), utom möjligen i närheten av
mätt-ningskurvan.
Vilket diagram som man bör använda är svårt
att avgöra. Exempelvis vid dimensionering av
ångledningar med hänsyn till
friktionstryck-fall kanske det är säkrast att räkna med de
gamla värdena, men om man sedan eventuellt
finner att tryckförlusten blev mindre än vad
man räknat med, kan detta möjligen,
åtminstone delvis, bero på att de lägre
viskositetsvärde-na enligt fig. 3 kan vara riktigare. Det är
givetvis i hög grad önskvärt att skillnaderna mellan
de olika mätresultaten förklaras och säkrare
värden kommer fram. Wll
Litteratur
1. Kestin, J & Moszynski, J R: Review of avaitabte
experimentell data ön the niscositg of steam. Thermodynamic and
transport properties ol gases, liquids and solids, New York
1959, s. 70—77.
2. Ingenjörshandboken. Tekniska grundvetenskaper. 3:e
uppl., Stockholm 1959, s. 1043.
3. Thomas, F A & Jackson, T W: The viscositg of steam.
Thermodynamic and transport properties of gases, liquids
and solids, New Vork 1959, s. 339—345.
Världsproduktionen av kobolt som minskat ett
par år är åter stigande och uppskattas för 1959
till ca 16 000 t mot 14 800 t 1956, 14 600 t 1957 och
13 000 t 1958.
En rysk höghålltast aiuminiumlegering
innehåller 5,5—7,5 "/o Cu + Li i förhållandet 4,5 : 1—
8,5 : 1 samt 0,07—0,15 %> Cd och 0,2—0,8 °/o Mn.
MO 500 ’C
Temperatur
Fig. 3. Vattenångans viskositet vid olika tryck enligt
Thomas och Jackson.
574 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
