Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 21 - Beräkning av axialbelastade strävor, av Thor Lindholm - Orderläge och sysselsättning i verkstadsindustrin, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har längden 100 cm. Strävans axialbelastning
är 2 400 kp. Hur stort skall det kvadratiska
tvärsnittet vara om det använda materialet är
stål 1311?
Den fria knäcklängden är här lika med den
geometriska längden, dvs. Lf = 100 cm och
profilvärdet k = 12. Vidare beräknas
parametern
2400
k Lf2 12 • tOO2
0,02
Skärningspunkten i diagrammet bestämmes
nu av denna parameter 0,02 och man får
direkt den tillåtna spänningen atm — 340 kp/cmc.
Den sökta arean A = s" kan nu direkt
bestämmas med ekv. (1):
340 • s2 = 2 400
som ger sidan s = 2,65 cm.
Exempel 2. Med vilken diameter skall en
sträva med cylindriskt tvärsnitt utföras för att
kunna bära axialkraften F = 10 000 kp?
Strävan är så infäst att dess teoretiska knäckkraft
följer ekvationen.
Fk = 14 E UV
Sträyans geometriska längd L är 150 cm.
Materialet utgöres av stål 1311.
Den fria knäcklängden blir Lf = n L/|/Ti =
= n 150/1/14 = 126 cm. Profilvärdet k = 4 n.
Vidare får man
F ___ 10000
k ■ Lf " in - 1262
0,05
Ur diagrammet enligt fig. 1 erhåller man nu
direkt atm = 530 kp/cm2, dvs. 530 n cP/4 =
= 10 000.
Härur får man sedan d = 4,9 cm, som
lämpligen avrundas till 5 cm.
De båda exemplen visar den synnerligen
enkla beräkningsgången utan passning.
Inom tekniken använder man mycket ofta
valsade profiler, och första frågan gäller då
bestämningen av profilvärdet k. I någorlunda
fullständiga profiltabeller finnes profilvärdet
angivet, men detta är tyvärr icke konstant
genom en hel profilserie. För t.ex. I-balkar
varierar k mellan 9,13 och 13,8; skillnaderna är
sålunda ganska stora. Man kan dock ofta
använda ett medelvärde mellan det minsta och
största och ändå komma mycket nära den
riktiga profilstorleken. Den största avvikelsen
visar L-profilerna.
Exempel 3. En sträva med längden 200 cm
utgöres av en I-balk infäst enligt 2:a
belastningsfallet och bärande en axialbelastning av
15 000 kp. Bestäm lämplig I-profil, då
materialet är stål 1311.
Vi väljer här k = 9,5 och får då
k L
■i
15000
1,5 • 2002
= 0,0395
Ur diagrammet får vi atm = 480 kp/cm3, dvs.
480 A = 15 000. Härur erhåller man A = 31,2
cm2.
Den normalprofil, som är närmast är NP-20
med A = 33,50 cnr och med tröghetsradien
i = 1,87 cm, dvs. /. = 107. Beräkning med
fig. 1 ger 2 = 110. Man kommer alltså direkt
fram till lämplig profil. Skulle i stället k — 10
valts, skulle man ha fått F/kLf = 0,0375, som
ungefär motsvarar atm = 470 kp/cm2. Arean
A skulle då bli 31,9 cm2.
Närmaste profil är även nu NP-20. Här torde
observeras att metoden är ganska okänslig för
storleken av Ar-värdet. Man kan dock ej välja
k hur som helst.
Metodens användbarhet för sammansatta
strä-vor begränsas i viss mån av att man ej kan
sätta upp någon generell formel för den
sammansatta strävans /c-värde. Man kan
naturligtvis för t.ex. I-balkar avpassa avståndet mellan
två balkar så att samma A–värde erhålles
genom hela serien, men då erhålles också tyvärr
olika värden på knäckkraften med avseende
på olika riktningar.
Detta betyder att den sammansatta strävan
icke blir jämnstark i fråga om
knäckningshåll-fastheten.
Orderläge och sysselsättning i
verkstadsindustrin. Orderstocken, mätt i arbetstimmar, inom
verkstadsindustrin utom varven har vid utgången
av februari 1960 beräknats vara drygt 15 % större
än i februari 1959 (Tekn. T. 1959 s. 596). Jämfört
med augusti 1959 (Tekn. T. 1959 s. 1212) steg
orderstocken med ca 10 */o. I samtliga tre delbranscher,
dvs. järn- och metallmanufaktur, mekaniska
verkstäder och elektroteknisk industri, har de
inneliggande orderna ökat kraftigt. Den största ökningen
redovisas i järn- och metallmanufakturbranschen
med över 30 "/o sedan februari 1959. I de mekaniska
verkstäderna var uppgången över 10 % och i
elek-troverkstäderna ca 20 ®/o.
Varvens inneliggande beställningar har däremot
fortsatt att minska och var nu ca 20 ®/o mindre än
för ett år sedan. Som följd härav steg den
sammanlagda orderstocken i verkstadsindustrin med varven
endast med några procent.
Orderingången ökade kraftigt i samtliga branscher
under september 1959—februari 1960 jämfört med
september 1958—februari 1959. I såväl järn- och
metallmanufakturbranschen, de mekaniska
verkstäderna som elektroverkstäderna var uppgången
ungefär lika stor, ca 20 °/o. Om man i stället jämför med
perioden mars—augusti 1959, finner man likaså en
ökning med ca 20 ®/o.
Även varvens orderingång steg, men den är
fortfarande relativt låg jämfört med de höga siffrorna
för några år sedan. Den sammanlagda uppgången
för hela verkstadsindustrin blev ca 20 ®/o jämfört
både med september 1958—februari 1959 och med
mars—augusti 1959.
Exportordernas andel av orderstocken ökade
relativt kraftigt i de mekaniska verkstäderna och i
järn-och metallmanufakturbranschen, medan den var i
stort sett oförändrad i de elektriska verkstäderna
och i varvsindustrin.
I fråga om orderingången kan man i samtliga
branscher konstatera en gynnsammare utveckling på
exportmarknaden än på hemmamarknaden, vilket
har som följd att exportandelen september 1959—
februari 1960 var högre än under motsvarande
period ett år tidigare (enl. Industriens
Utredningsinstitut) . WS
584 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
