- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
587

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 21 - Gassvängningar i avgasrör till dieselmotorer, av Roel Veldhuizen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 6. Schema över avgasrörsystem med tre
över-laddningsaggregat, avgaspanna samt ljuddämpare.

Lösningen av dessa 10 ekvationer med q och
9 fasvinklar t.o.m. <p10 som obekanta är ett
mycket tidsödande arbete, eftersom q inte kan
uttryckas explicit och endast kan beräknas
med hjälp av passningsräkning.
För långsamtgående fartygsdieselmotorer är
svängningar med upp till ca 1 500 svängningar
per minut av intresse, vilket tal motsvarar
motorns maximala antal gasimpulser per minut
och alltså är produkten av varvtal per minut
och cylinderantal. För 1 500 svängningar per
minut är w = 2 rc/60 • 1 500 rad/s.
Ljudhastigheten i avgaserna är c = 20 \’Tk m/s, där T k
är avgasernas absoluta temperatur.
För Tk = 673°K är c = 518,8 m/s och q =
= m/c æ 0,30 nr1.

Ett avgassystem på ett fartyg har en längd i
storleksordningen 30 m, och för ett sådant
system ligger i området q — 0 till q = 0,30
svängningar av l:a, 2:a, 3:e och ibland 4:e
och 5:e graden.

För passningsberäkning med
tillfredsställande noggrannhet av dessa 3, 4 eller 5 lösningar
för q är det nödvändigt att beräkna 40—50

värden för q inom det aktuella området,
varefter man sedan interpolerar.

Dessutom får sedan samma beräkning
upprepas för det fallet att avgaserna passerar
endast genom ljuddämparen och slutligen för det
fallet att systemet både till avgaspanna och
ljuddämpare är öppet.

Maskinberäkning

För att dra full nytta av maskinberäkningen
gäller det att finna ett så generellt rörsystem
att alla förekommande varianter täckes av det
allmänna systemet, som således skall kunna
tillämpas på motorer med olika antal
över-laddningsaggregat, "på system med och utan
avgaspanna och på olika utformade
avgasrörledningar.

Det allmänna systemet, fig. 7, har nio olika
grenar och fyra grenpunkter. Varje sådan gren
har maximalt tio olika tvärsnittsareor. I full
utsträckning skulle för detta system 85
g-ekva-tioner kunna uppställas. Verkliga system
formas som specialfall genom att ställa ett antal
rörlängder eller en hel gren lika med 0.

Kodering av beräkningen för elektronisk
räknemaskin har gjorts av B Andersson,
Stockholm. Beräkningsmetodiken är, att för ett
antaget värde av q först de nio grenarna
genomräknas enligt formler (7). Härefter behandlas
knutpunkterna A, B och C enligt formler (10).
Den slutliga ekvationen för grenpunkt D lyder

2 An sn = K

K är en funktion av q och problemet är att
bestämma alla q där K (q) =0.

Beräkningen tillgår på följande sätt. Först
beräknas och utskrives en tabell med två
kolumner q och K(q). Bland ingångsdata anges
minsta och största g-värde för denna tabell
samt differensen mellan två konsekutiva
q-värden betecknat A q. Man väljer A q så litet,

7

D

Fig. 7. Generellt
rörsystem för
maskinberäkning.

TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 22 61 9

Fig. 5. Övergång från två rör till ett rör.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free