Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 21 - STF april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—N —V.—
• • • • • •
*****
Årsmöte
Svenska Teknologföreningen höll årsmöte den 27
april i Konserthusets lilla sal. Ämnet för
förhandlingarna var "Ventilation — vädring av ett olöst
problem" med inledningsanföranden av en
företagschef (Thure Öberg, Husqvarna), en byggare (Robert
von Bahr, Skånska Cementgjuteriet) och en
ventilationstekniker (Yngve Bovin, Svenska Fläktfabriken).
Öberg framhöll att man vid planering av nya
verkstäder och vid ändring av gamla snart kommer in
på problemet ventilation. Inom verkstadstekniken
har man nog emellertid ganska länge mest inriktat
sig på de produktionstekniska problemen och inte
tagit så mycket hänsyn till rök och gaser som kan
bildas vid olika arbeten. Verkstadsventilationen
betraktades därför länge som ett allmänt
luftbytes-problem och man gick inte till källorna för
föroreningarna.
Ansvaret för ventilationen inom en verkstad vilar
i första hand på de tekniker som planerar
verkstäderna och maskinplaceringen. Det är emellertid
nödvändigt att verkstadsplaneraren och
ventilationsteknikern får kontakt på ett tidigt stadium och det
fordras nog ett bättre samarbete än vad som
hittills i regel varit fallet. I detta sammanhang får man
också tänka på att kraven på ventilation ur
hälso-och trivselsynpunkt har skärpts avsevärt,
von Bahr instämde i att ventilationsproblemet
måste behandlas på ett mycket tidigt stadium. Tidigare
har man ansett att ventilationsfrågorna inte hade
så stor inverkan på byggnadens utformning och
placering. Numera har man emellertid ökade krav
på ventilationen. Ventilationssystemet kan i hög
grad påverka hela byggnadens konstruktion. Vid
planering av alla slag av byggnader måste därför
alla konstruktörer vara med redan från början, så
alla olika specialfrågor kan beaktas. För
ventilationsteknikern gäller det bl.a. speciellt att se till
att luftintag och utblåsningar blir placerade på rätt
sätt. Fönstren är också ett problem på gott och ont.
För mycket fönster på fasaderna ger dyr
uppvärmning på vintern och svårigheter att eliminera
solstrålningens verkan på sommaren. Ventilationen bör
drivas så att man håller övertryck inom lokalerna
och därvid slipper drag genom otäthet.
Luftinblåsningar kan ofta lämpligen placeras över
transportgångar, där folk i allmänhet är i rörelse
och inte störs av luftströmmen. För alla ledningar
i byggnader inberäknat ventilationstrummorna
måste man ha en samordnad planering. Man får inte
vara för snål då det gäller att installera
ventilationsanordningar — eventuellt kan man planera för
en komplettering om man inte vill lägga ner så
stora kostnader från början. Investeringar för en
rätt planerad och rätt utförd ventilationsanordning
betalar sig emellertid.
Bovin preciserade ventilationsbranschens
arbetsområden och mål och framhöll att den moderna
lufttekniken är i stark utveckling. Första uppgiften
för ventilationen är att ge ett gott inomhusklimat.
Uppvärmningstekniken hänger emellertid intimt
samman med ventilationstekniken (jfr Tekn. T. 1960
s. 361). Bovin framhöll vidare alt det är av väsentlig
betydelse att luftföroreningarna insamlas effektivt
där de uppstår och han visade ett flertal exempel
på olika anordningar (Tekn. T. 1960 s. 181).
Kostnaderna för ventilationen varierar i hög grad.
För kontorsventilation kan man räkna med en
årlig kostnad på kanske 8 kr/m2 och för en
verkstad exempelvis 50 kr/m2. Bovin framhöll att det var
brist på ingenjörer inom ventilationsbranschen och
ansåg att det skulle behövas en ökad utbildning på
gymnasiestadiet. För närvarande finns vvs-linje
endast i Göteborg.
Som inledning till den följande diskussionen
upplästes ett brev till STF från John Stålblad i
Göteborg. Han nämnde att Folke Tenelius, som innehar
personlig professur i fläktbehandlings- och
luftbehandlingsteknik snart avgår med pension, varvid
professuren upphör. Det är i hög grad önskvärt, att
utbildningen i ämnet kan upprätthållas och det
välutrustade laboratoriet även kommer till användning
i fortsättningen.
Ordföranden, John Faerden, frågade de
närvarande om de ville att STF skulle göra en uppvaktning
hos statsmakterna för att CTH skulle få behålla
professuren i fläktanläggnings- och
luftbehandlings-teknik. På denna fråga kom ett enhälligt ja till svar.
Stämma
STF:s stämma, som hölls på kvällen efter årsmötet,
var liksom detta välbesökt. Ordförandeskapet
sköttes mönstergillt av Hugo Edström, föreliggande
berättelser godkändes, ansvarsfrihet beviljades och val
förrättades, vilka helt följde valnämndens förslag.
Frågan om årsavgifter för 1961 bordlades till
hösten då organisationskommitténs förslag väntas
föreligga. Om denna kommittés arbete talade Thorsten
Thelander i till intet förpliktigande ordalag.
Organisationsfrågorna diskuterades ej heller av
stämman, men SVR:s representanter vädrade sin olust
i ett allmänt knorr som föranledde skarpa inlägg
från bl.a. Rolf Stéenhoff och Thure Öberg. Det är
angeläget att det sammanfallande hundraårsjubileet
för STF och tioårsminnet av organisationsfrågans
väckande firas med att organisationskommittén
lägger fram en enande och progressiv plan för
föreningens framtida arbete. Man hoppas därmed att
det var mer födslovåndor än dödsryckningar som
oroade 1960 års stämma. Slutackorden efter nära
fyra timmars förhandlingar var relativt harmoniska
med enande maningar från STF:s ordförande och
några äldre medlemmar och ett om samarbetsvilja
vittnande programtal av Rune Synnelius, ny direktör
i SVR. GAH
Facksammanträden
SER:s teletekniker fick en ny påminnelse om sin
all-inännyttighet fredagen den första april, då Sven
Gejer, Telestyrelsen, berättade om de
telekommunikationssystem som hade utvecklats för det
internationella geofysiska året 1957 och 1958. Under detta
gällde det främst att upprätta och underhålla ett
förbindelse- och rapportnät mellan de många
observations- och mätplatser som inrättades. Hela detta
nät drevs avgiftsfritt av de olika ländernas
teleförvaltningar och det har senare delvis permanentats
i samma mån som det vetenskapliga, internationella,
geofysiska samarbetet har fortsatts.
Utan de avancerade hjälpmedel som teletekniken
har ställt till förfogande skulle hela
höghöjdsraket-och satellitprogrammet vara förfelat. Med dessa
april
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 20 592
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
