Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Trafiksäkerhet genom samhällsplanering, av Stig Nordqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anta! olyckor per 100 miljoner fordonskm
300
Fig. 3.
Olycks-frekvens vid
olika vägtyper
i Sverige.
Fig. 4.
Olycks-frekvens på
tvd-filiga vägar i
USA vid olika
radier i
horisontalkurvor och
olika avstånd
mellan dessa.
olycksfrekvens för de förra än för de senare,
tabell 1.
Fastighetsutsläpp torde vara en väsentlig
orsak till den högre olycksfrekvensen på vanliga
vägar. Man har jämfört olycksfrekvensen på
vägar med och utan fastighetsutsläpp men i
övrigt ungefär samma standard. När det gäller
endast landsvägar visar dessa studier ca 65 %
och i fråga om leder i stadsområden har man
funnit ca 450 % större olycksfrekvens på
vägar med fastighetsutsläpp.
Ett intressant resultat rapporteras av Bureau
of Public Roads i USA från trafikleder i
stadsområden. Man fann, att dödsfallsfrekvensen
var 30 % högre på trafikleder med en viss
begränsning av fastighetsutsläpp än på
trafikleder utan någon sådan begränsning alls. Detta
skulle kunna tyda på att ojämnheten i standard
hos de förra skulle vara särskilt farlig.
Tvärsektionen inverkar enligt såväl vissa
amerikanska som svenska undersökningar så, att
olycksfrekvensen avtar med ökad
körbanebredd. Amerikanska undersökningar visar
50 % större olycksfrekvens vid körbanebredd
under 5,5 m än vid körbanebredd över 7,0 m.
Svenska undersökningar visar för belagda
vägar dubbelt så stor olycksfrekvens för 5 m
breda vägar som för 7 m breda vägar med
breda vägrenar, fig. 3.
Svenska undersökningar visar att vägrenar
höjer trafiksäkerheten. Emellertid har ett fler-
Antat olyckor per 100 miljoner Fordonskm
2 3 ii-
Antal horisontalkurvor per km
tal amerikanska undersökningar lämnat
motstridiga resultat om samband mellan
olycksfrekvens och vägrenens bredd.
Förhållandet mellan tvärsektionens bredd på
en bro och på vägen i övrigt har enligt
amerikanska undersökningar stor betydelse ur
säkerhetssynpunkt. Olycksfrekvensen
rapporteras vara 7—8 gånger så stor på broar med en
åtsnörpt tvärsektion som på broar med en
tvärsektion som är vidare än vägen i övrigt.
Linjeföringen ger enligt amerikanska
undersökningar ingen skillnad i olycksfrekvens
mellan raka vägar och kurviga vägar med radier
större än 600 m. Mindre kurvradier än 600 m
medför ökad olycksfrekvens om kurvorna är
färre än tre per kilometer. Olycksfrekvensen är
också större ju glesare det är mellan
kurvorna, fig. 4. Ojämnhet i standard tycks sålunda
vara särskilt säkerhetsnedsättande. Material
finns även om inverkan av lutningar och sikt.
Trafikplatser
Som mätetal vid beskrivning av antalet olyckor
i trafikplatser kan användas antal olyckor per
10 milj. fordon inkommande i trafikplatser.
Trafikmängdernas inverkan i oreglerade
trafikplatser på såväl två- som tre- och fyrfiliga
vägar tycks yttra sig i en markerad stegring
av olycksfrekvensen när den totala trafiken i
den underordnade vägen överskrider 10 % av
den totala trafiken i trafikplatsen.
Oreglerade trafikplatser och
cirkulationsplatser behandlas i en rapport från Road Research
Laboratory, som visar att en serie
ombyggnader på engelska landsvägar av
fyrvägskors-ningar till var och en två något förskjutna
tre-vägskorsningar medförde en genomsnittlig
olycksreduktion med 60 %.
Engelska undersökningar har också visat, att
förskjutna trevägskorsningar bör vara så
utformade att man i vänstertrafik vid korsning
av huvudvägen först svänger till höger och
sedan till vänster.
Enligt en annan rapport från Road Research
Laboratory har en serie ombyggnader på
engelska landsvägar av oreglerade
fyrvägs-korsningar till cirkulationsplatser medfört en
reduktion av olycksfrekvensen med i
genomsnitt 70 % i de fall cirkulationsplatserna gavs
en mittrefugediameter av minst 30 m. I övriga
fall var den genomsnittliga reduktionen 30 %.
Signalreglering av trafikplatser medför, att
döma av ett ganska stort antal exempel, en
minskning av olycksfrekvensen. Så t.ex.
erhölls i en serie engelska fall en genomsnittlig
minskning av olycksfrekvensen med 40 %.
Emellertid finns också exempel på motsatsen.
Särskilt osäker till sin verkan är enligt vissa
amerikanska undersökningar införandet av
signaler på landsvägar. I en serie trafikplatser
på landsväg med för stora trafikmängder för
stoppmärkesreglering och för små för att
motivera planskilda korsningar medförde
införandet av signaler en stegrad olycksfrekvens.
Främst ökade olyckor av den typ då ett fordon
kör in i ett annat bakifrån.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 22 603
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
