Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Bildtolkning, av Sven G Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bildtolkning
Bildtolkning är ett medel att inhämta
information med hjälp av fotobilder. Här kommer
endast att behandlas tolkning av flygbilder.
Informationerna avser landskapet och dess
element, terrängen, bygden och vegetationen. De
uppgifter man söker kan vara av många slag.
De varierar från enkla konstateranden till
grannlaga bedömanden. En väsentlig fråga är,
i vilken omfattning informationer om
landskapet återges i en flygbild.
Bildtolkning kan indelas i tre klasser,
bildläsning, bildanalys och egentlig bildtolkning0.
Bildläsning är enklast. Den innebär, att man
i flygbilder känner igen och identifierar
vanliga terrängdetaljer i deras inbördes lägen.
Bildläsaren betraktar flygbilden som en
detaljerad karta i planet och använder den så.
Enkelbilden, bildskissen och fotokartan är hans
informationskällor. Stereoskopet anser han sig
knappast behöva. Denna metod används av
flertalet bildanvändare, ofta under benämningen
bildtolkning.
Bildanalys är bildläsning förenad med
kvalitativ och i vissa fall även kvantitativ
klassifikation av terrängdetaljer. Därvid tar man hänsyn
till deras typ, dimension, läge och användning
m.m. samt till eventuella samband mellan
terräng och markanvändning. Det är en mera
avancerad metod. Bildanalytikern använder
enkelbilder, i vissa fall stereobilder, samt
några enkla redskap och instrument för
bildtolkning och mätning, såsom millimeterskala,
pla-nimeter och stereomikrometer.
Egentlig bildtolkning är bildanalys förenad
med stereoskopiskt studium av landskapet, en
omsorgsfull undersökning av landskapets
element i flygbilderna samt viktigast en deduktiv
och induktiv analys och bedömning av
elementen. Det sker med hjälp av vanligt sunt förnuft,
bildtolkarens akademiska utbildning, hans
praktiska erfarenhet samt med hjälp av
stickprovsvisa fältundersökningar. Det är den mest
avancerade metoden och ger därför de
värdefullaste resultaten.
Den egentlige bildtolkaren utnyttjar främst
vanliga redskap och instrument för bildtolk-
Sammanfattning av föredrag i Avdelningen för Lantmäteri
den 17 mars 1960.
Byrådirektör Sven G Möller, Stockholm
526.918
ning såsom mätlupp, mätmikroskop,
arealpolett, punktpolett eller ringpolett för
stickprovs-tagning, men även enkla fotogrammetriska
redskap och instrument såsom stereomikrometer
för höjdmätning, det speciella
bildtolknings-instrumentet Stereopret eller fotogrammetriska
instrument av tredje ordningen för överföring
av bildtolkningsresultat till någon
kartliknan-de produkt. I vissa fall användes
fotogrammetriska instrument av högre ordning även i
kombination med utrustning för automatisk
koordinatregistrering och elektronisk
databehandling. Sådan kvalificerad bildtolkning är
regelmässigt förenad med väl planlagda och
genomförda fältundersökningar, många gånger
av komplicerad natur.
Inledande synpunkter
Det får anses vara självklart, att en effektiv
bildtolkning icke kan utföras utan
stereobe-traktning av flygbilder. Enkelbilder bör dock
även utnyttjas.
Det är värdefullt för bildtolkaren, om han
äger kunskap om landskapets uppbyggnad och
förändringar under inverkan av
naturkrafterna och av människans verksamhet. Landskapet
består av individuella element samt grupper
och kollektiv av dem. Ur bildtolkarens
synpunkt är särskilt följande element
betydelsefulla, terrängformer, ytliga dräneringssystem,
erosionsdetaljer, flygbildens gråtoner,
vegetationsdetaljer, karakteristiska gränslinjer
mellan olika naturliga terrängområden,
kulturdetaljer, de små och de mycket små
terrängdetaljerna (fjärde ordningens detaljer och
mikrodetaljerna). Var och en av dessa
elementklasser bör tolkas för sig. Därefter bör
informationerna jämföras och sammanställas till
möjligast tillförlitliga slutliga informationer.
Bildtolkningen bör utföras såväl deduktivt,
från helheten till delarna, som induktivt, från
delarna till helheten. Ett sådant kvalificerat
logiskt tänkande kan ge "full bevisning" med
hjälp av de samlade indicierna. Vissa av dem
kan samverka mot en viss lösning, medan
andra kan tyda på någon annan lösning.
Bildtolkaren bör äga en grundläggande all-
TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 22 61 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
