Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Nya metoder - Acetylen av metan i ljusbåge, av SHl - Fibermetallurgi, av SHl - Skrubber som inte täpps igen, av SHl - Tillverkning av fosforpentasulfid, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya tjeckiska processen påstås ge den
billigaste acetylenen, 15 °/o billigare än acetylen
framställd enligt den tyska processen, tack vare det
goda utbytet som uppnås genom kylning med
flytande mättade kolväten, t.ex. bensin. De krackas
nämligen till omättade kolväten (mest etylen) vid
kontakt med de heta reaktionsgaserna.
Processen har genomförts i en ugn där ljusbågar
alstras mellan vattenkylda, ihåliga
kopparelektroder på 1 mm avstånd från varandra. Metan blåses
in mellan elektroderna från sidan. Flödet är 5—10
m3/h (0°C, 760 torr); vid upphettningen i ljusbågen
ökas det till mer än 28 m3/h (Chemical Engineering
7 mars 1960 s. 62). SHl
Fibermetallurgi
Grundprincipen vid fibermetallurgins tillämpning är
filtning av metallfibrer, suspenderade i en vätska,
och sintring av den erhållna filten så att fibrerna
fästs vid varandra i beröringspunkterna. Tekniken
liknar i någon mån papperstillverkning, men
metallfibrerna är i allmänhet grövre än
cellulosafibrer. De är upp till 0,5 mm i diameter och upp till
25 mm långa. Man har dock använt metallfibrer
med mindre än 0,025 mm diameter och 0,25 mm
längd.
Fibrerna framställs av metallull, tråd eller
svarvspån som skärs sönder och behandlas så att en
massa av fria fibrer erhålls. Som råvara används
t.ex. bly, koppar, stål, nickel- och koboltlegeringar,
titan och molybden. Vissa metaller, som överdras
med ett stabilt oxidskikt, t.ex. aluminium, vållar
svårigheter vid sintringen.
Den vid filtningen erhållna produkten kan till
97 °/o bestå av porer. Den kan göras tätare eller
formas före sintringen, t.ex. genom prägling eller
valsning. Den sintras i reducerande atmosfär vid
så hög temperatur att bindningar uppstår mellan
fibrerna genom diffusion. Arbetsstyckenas täthet
kan sedan ökas ytterligare genom valsning, och
materialet bearbetas till en färdig produkt genom
t.ex. svarvning, svetsning eller hårdlödning. Den
slutliga porositeten kan vara 5—97 "/o och
porvidden kan varieras inom vida gränser.
Metallfiberprodukter har visat sig lovande som
ljudisolerande material vid hög temperatur och i
korroderande miljö. Vidare har de god förmåga
att dämpa vibrationer. Av intresse är att gjutet
renmagnesiums brottgräns kan ökas avsevärt
genom armering med en stålfibermatta. Härvid kan
man antingen gjuta magnesiet kring mattan eller
doppa denna i smält magnesium.
Metallfiberarmerade plaster lär ha större
slagseghet och utmattningshållfasthet än
glasfiberarme-rade. Vidare har de god ledningsförmåga för
elektricitet och värme. Genom metallskelettets goda
värmeledningsförmåga ökas plastens
polymerisa-tionshastighet. Det armerade materialet får
givetvis största hållfasthet, om plastens adhesion till
metallen är god. Därför är epoxiplast särskilt
lämplig för armering med metallfiber (R H Read i
Materials in Design Engineering dec. 1959 s. 104—106).
SHl
S|crubber som inte täpps igen
Mellan två bottnar finns en bädd av små kulor med
låg volymvikt som hålls i ständig rörelse av
tvättvätskan (fig. 1). Härigenom erhålls mycket god
kontakt mellan gas och vätska, inga kanaler kan
bildas och inte ens kletiga ämnen fastnar i större
mängd på kulorna därför att dessa ständigt nöts
mot varandra. Kulornas diameter är vanligen 37 mm.
Skrubbern har ursprungligen konstruerats för
absorption av fluorväte ur gaser från elektrolysörerna
vid framställning av aluminium. Dessa gaser
innehåller en betydande mängd tjära som används som
bindemedel i Söderbergs-elektroderna och dessutom
fasta fluoridpartiklar.
Vid en kanadensisk aluminiumfabrik har man sex
skrubbrar av den beskrivna typen, var och en för
2 800 mVmin gas. Vid ett tryckfall på 100 mm ILO
absorberas 90 "/o av fluorvätet och frånskils 95—
100 °/o av de fasta ämnena i gasen. Skrubberns
största fördel är emellertid att den inte sätts igen.
Gasen leds in nedtill och passerar uppå genom
kulbädden, medan vatten rinner nedåt. Genom
reglering av vätskans cirkulationshastighet kan
skrubberns arbete ställas in för gashastigheter inom ett
stort område. Fasta och lösta ämnen tas ut med
en del av vätskan från skrubberns botten. Om så
önskas, kan dess effektivitet ökas genom ökning av
kulbäddens höjd. Åtgången av tvättvätska varierar
med gasens halt av fasta ämnen. Vid den
kanadensiska fabriken åtgår ca 35 1 per 1 000 m3 gas
(Chemical Engineering 14 dec. 1959 s. 106, 108). SHl
Tillverkning av fosforpentasulfid
Fosforpentasulfid är ett av utgångsmaterialen vid
tillverkning av smörjoljetillsatser,
insektsbekäm-pare, flotationskemikalier och tillsatser i gummi. I
en ny brittisk fabrik tillverkas fosforpentasulfid av
fosfor och svavel. Fosforn erhålls i 1 t behållare
i vilka den smälts. Därefter förträngs den med hett
vatten och överförs till ett lagringskärl som
rymmer 6 t. Svavlet tas emot i flytande tillstånd och
pumpas till ett lagringskärl där det hålls vid önskad
temperatur med ångslingor.
Hela apparaturen hålls fylld med koldioxid.
Utgångsmaterialen pumpas genom vägkärl
kontinuerligt till reaktionskärl med noggrant reglerad
hastighet. Reaktionskärlen upphettas med gas till 375°C
Fig. 1. Skrubber
med kulbädd.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 20 618
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>