Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Nordiska granntidskrifter - Debatt: Element 102, av Wilhelm Forsling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordiska
granntidskrifter
termodynamiske data. Tekn. Ukebl. 1960 h. 11
s. 219—224.
Ørvig, J: Nytt engelsk anlegg for
skipsmodellprø-ving. Tekn. Ukebl. 1960 h. 11 s. 225—228.
Marble, T F: Motiveringsorientert bedriftsledelse.
Tekn. Ukebl. 1960 h. 11 s. 229—232.
Bendtsen, P H: Parkeringen i cityområdet.
Ingeniören 1960 h. 5 s. 165—180.
La Cour Christensen, P: Analogregnemaskiner.
Ingeniören 1960 h. 5 s. 181—187.
Meyer, N: Tunneldioden — et nyt lialvlederelement.
Ingeniören 1960 h. 5 s. 188—190.
Lembourn, J: När man spiser af kundskabens trae.
Ingeniören 1960 h. 6 s. 193—195.
Linnamo, J: Det ekonomiska framåtskridandet och
produktionens programmering sektorvis (på finska).
Tekn. Aikl. 1960 h. 5 s. 143—144.
jotuni, p: Anläggningskostnadernas fördelning i
kemisk industri (på finska). Tekn. Aikl. 1960 h. 5
s. 148—151.
Ollila, J: Jordbrukets grund förbättringar 1960—
1980 (på finska). Tekn. Aikl. 1960 h. 5 s. 152—156.
Löneläget i japansk textilindustri (på finska). Tekn.
Aikl. 1960 h. 5 s. 160—161.
Uotila, V: Bailey-bron — en lösning av frågan om
arbets- och reservbroar (på finska). Tekn. Aikl. 1960
h. 5 s. 162—164.
Harva, M: Ingenjörernas ställning i samhället (på
finska). Tekn. Aikl. 1960 h. 6 s. 184—188.
Tervo, T: Moderna segelflygplan (på finska). Tekn.
Aikl. 1960 h. 6 s. 190—195.
Tötterman, J A: Hissar, truckar och automatik
gör flerplanslagret konkurrenskraftigt. Tekn. Forum
1960 h. 4 s. 45—49.
Lehtinen, P E: Wankelmotorn löser problemet
"den roterande kolven". Tekn. Forum 1960 h. 4
s. 50—51.
Kolster, A: Patenten ett bra mått på industriell
aktivitet. Tekn. Forum 1960 h. 4 s. 52—54.
Stordieselmotorer i inhemsk licenstillverkning.
Tekn. Forum 1960 h. 4 s. 55—56.
Haverinen, V E: Vårt automatiska
fjärrtelefon-system. Tekn. Forum 1960 b. 5 s. 61—64.
Tengblad, E: Varför gä med trafiken under
jordenf Tekn. Forum 1960 h. 5 s. 65—68.
östenson, H: Vägen skapar bosättning —
bosättningen fördärvar vägen. Tekn. Forum 1960 h. 5
s. 69—70.
Brehmer, T: Förgiftning av jord med
kromföreningar. Tekn. Forum 1960 h. 5 s. 71—72.
Harbek, O F: Støy og støymålinger-, Tekn. Ukebl.
1960 h. 9 s. 173—177.
Flottorp, G: Menneskets reaksjon på støy. Tekn.
Ukebl. 1960 h. 9 s. 179—182.
Johannesen, F G: Det europeiske fjernsynsystern.
Tekn. Ukebl. 1960 h. 9 s. 183—188.
Heirung, E: Vingebåten som
kommunikasjons-middel på norskekysten. Tekn. Ukebl. 1960 b. 10
s. 195—204.
Phillips, Ph: The development of gas turbines for
cars. Tekn. Ukebl. 1960 h. 10 s. 205—211.
Lydersen, A: Overslagsberegning av fysikaliske og
Element 102
Vid bestrålning av curium med koljoner i
Stock-holms-cyklotronen iakttog en forskargrupp 1957 en
a-strålning som tillskrevs en isotop av element 102
(Tekn. T. 1957 s. 1067). Från amerikanskt håll
föreslogs att det nya grundämnet skulle kallas nobelium
vilket accepterades av forskargruppen sedan
begäran om namnförslag inkommit från IUPAC:s
nomenklaturkommission.
De resultat, som erhållits vid ryska och
amerikanska försök att framställa element 102 och som vållat
tvivel på riktigheten av Stockholmsförsökens
tydning (Tekn. T. 1960 s. 266), har föranlett en
omprövning av de omfattande protokollen från
försöken i Stockholm 1957, varvid olika tänkbara
störningseffekter ytterligare har beaktats. En statistisk
undersökning av sönderfallsdata gjordes vid
Ar-gonne National Laboratory.
Härvid fann man emellertid inget som kan ge en
rimligare förklaring på den iakttagna oc-strålningen
än den tidigare givna. Dock ansågs den erhållna
102-isotopens masstal mer sannolikt vara 255 än
tidigare antagna 253.
En invändning mot Stockholmsgruppens slutsats
att æ-strålningen med 8,5 MeV energi härrört från
en 102-isotop är att dennas iakttagna halveringstid
på drygt 10 min är mycket längre än man kunde
vänta för ett icke hindrat sönderfall.
Fördröjningsfaktorn skulle bli av storleksordningen 1 000. Detta
insågs också vid försöken 1957, men man ansåg att
det berodde på förhållandena vid udda masstal för
vilka man i några fall iakttagit fördröjningsfaktorer
av den angivna storleken.
Vid Genève-konferensen 1958 sade Glenn T
Sea-borg att ryssarnas sönderfallsdata för den av dem
framställda 102-isotopen kunde vara identiska med
de amerikanska för ^’102-isotopen. Detta visade sig
emellertid inte vara riktigt, ty man hade vid den
tiden i USA ännu inte funnit isotopen 253102, som
nu anses vara den som ryssarna framställt. Den har
visat en ökning av den väntade halveringstiden av
samma storleksordning som den 102-isotop
Stockholmsgruppen anser sig ha framställt.
Det är mycket svårt att förutsäga
sönderfallsegenskaperna för även närbelägna isotoper med udda
masstal, då fördröjningar kan spela en mycket stor
roll. Man bör därför avvakta nya försöksdata för
direkt funna isotoper innan man avgör vilken
forskargrupp som först framställt en 102-isotop.
Orsakerna till olikheterna i resultaten av
Stockholms-och Berkeley-försöken, som enligt uppgift utförts
under likartade betingelser, kan av utrymmesskäl
inte diskuteras här. Wilhelm Forsling
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 20 624
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
